Therapy!?

För några dagar sedan blev jag rekommenderad av Nils att kika på Tomas Quick dokumentärerna som gick för något halvår sedan på SVT. Man kan titta på dem på SVT play fortfarande. Det är väl egentligen en dokumentär fast att den är uppdelad i två delar. Det handlar om huruvida Tomas Quick har utfört alla mord han erkänt och blivit dömd för? I dokumentären tar han dock tillbaka alla erkännanden. I dokumentären gås diverse fakta från flera av dessa erkända mord igenom och det mesta talar för att Tomas Quick faktiskt är oskyldig. Nu är dokumentären vinklad så att det ska verka som att han är oskyldig men mycket är så slående även om det nu är lite vinklat. Några exempel är att Tomas Quick aldrig har kunnat peka ut var någon kropp från någon han mördat finns, han har aldrig funnits med i utredningarna innan han erkänt, han har påstått att han mördat personer som senare visat sig varit i livet osv osv... Det var dock inte morden i sig jag skulle skriva om, utan hur erkännandena har kommit fram. De har kommit fram genom psykoterapi och stark medicinering. Jag har ofta kritiserat mycket inom psykologin i den här bloggen och då i synnerhet psykofarmaka. Tomas Quick symoboliserar hur jävla fel det kan gå med psykoterapi och medicinering som påverkar "huvudet". I det här fallet är det dock inte lyckopiller Tomas Quick äter, men det är ändå medicin som påverkar hjärnan. Det jag vill komma till är att man ska vara väldigt försiktig när man anser sig fått hjälp genom terapi och medicinering. Inte så bra om man känner sig bättre men har fått lite falska minnen på köpet... Det är aldrig fel att prata om sina problem, och nog kan det vara bra med en utomstående, men var inte för säker på att allt bara pang bom blir bra för att man går i terapi eller äter psykofarmaka. Fråga Tomas Quick vad han tycker... Gör så här istället; gå till en psykolog eller terapeut, men byt om du inte gillar personen. Det är snarare personen och inte terapin som hjälper. Psykofarmaka löser inte problemen, det skjuter upp problemen. Problemet ligget oftast i livssituationen och inte i personen själv. Inte så lätt alla gånger men försök förbättra livssituationen. Iofs kan psykofarmaka göra att man tar för sig mer och således gör att man lättare hamnar i en bättre situation... Ehh jag får inte fram min poäng riktigt... Skiter i den här delen nu :-).

På förförfesten hos Bias i lördags fick jag gissa vilken musik det var han spelade. Jag fick efter avslutat gissande ett svagt godkänt av Bias :-). Jag tyckte det var i underkant, men nåväl en del rolig musik upptäcktes och återupptäcktes. Först och främst är det bandet Therapy? jag fastnade lite för. Jag hade någon låt med dem sedan innan men inte låten Diane som Bias spelade, vilken var en riktigt trevlig låt som jag kan rekommendera. I övrigt tycker jag bland flera andra att låtarna "Nowhere" och "Die laughing" är bra. Ett annat band som han spelade var The Distillers. Det var låten "City of angels" som spelades. Tror inte jag hade hört den låten på några år men det var ett kärt återhörande. En riktig punkrockstänkare :-). Undrar lite vart jag hört låten förut? Känns som en riktig Nisse-låt, men kan vara P3 också.

Ne nu har jag svamlat färdigt för idag :-).

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0