Tijuana!
I brist på tid, halvkass internetuppkoppling osv, så har uppdateringarna blivit allt annat än tillfredsställande :-).
För ett par dagar sedan besökte vi Mexiko och Tijuana. Nils stannade dock hemma för att kurera en förkylning, men vi andra bilade iväg mot gränsen. Besöket började väl så där när vi körde fel och hamnade i bilkön in till Mexiko. Det var väl ingen katastrof om det inte vore för faktumet att vi absolut inte fick ta vår hyrbil till Mexiko... Det gick dock att vända precis vid överfarten... Eller nästan... Vi lyckades köra fel igen och hamnade vid en byggarbetsplats och blev vänligt med bestämt "bortvinkade" av några pojkar med automatvapen... Men till slut hittade vi rätt och hittade så småningom en parkeringsplats att ställa bilen på så att vi kunde knalla över gränsen. Väl inne i Mexiko tog vi en taxi till Tijuana centrum. Tijuana upplevde ialf jag som lite av ett rövhål, om man får vara så brysk... Man kände sig som den enda turisten i hela staden och varenda försäljare, inkastare osv tjatade järnet på en... Man förstår ju att de är fattiga och gör allt för att tjäna pengar, men drygt är det ialf. Allt var dock inte kasst med Tijuana! Vi hamnde på en mycket trevlig fiskrestaurang där vi intog en delikat lunch och diskuterade lite Mexiko med en av servitörerna. Han hävdade bland annat att han hade ett par kompisar som blivit nerskjutna och bestulna på sina bilar... Trevligt land!
Besöket till Tijuana slutade även med att jag tappade bort Tobias och Robert. Vips så var de bara borta! Jag kände mig verkligen som en gringo! Har nog aldrig känt mig mer malplace på ett ställe. Efter lite resultatlöst letande åkte jag istället tillbaka till San Diego och hoppades på att grabbarna insåg att jag gjort det. Gränsvakterna var lite misstänksamma när jag kom tillbaka ensam och undrade varför jag varit i Tijuana själv...? Jag vet inte om de blev nöjda med svaret att jag tappat bort mina vänner... Tillbaka lyckades jag komma ialf, och efter ett tag kom även Robert och Tobias tillbaka helskinnade. Så även om Tijuana mest kändes som ett skitställe blev besöket dock allt annat än misslyckat. Ganska spännande till och med!!!
Här fick vi vända efter vår felkörning :-).
Hur de menar med mest besökta kan ju säkerligen definieras, men mest besökta av turister stämmer i min värld inte alls.
För ett par dagar sedan besökte vi Mexiko och Tijuana. Nils stannade dock hemma för att kurera en förkylning, men vi andra bilade iväg mot gränsen. Besöket började väl så där när vi körde fel och hamnade i bilkön in till Mexiko. Det var väl ingen katastrof om det inte vore för faktumet att vi absolut inte fick ta vår hyrbil till Mexiko... Det gick dock att vända precis vid överfarten... Eller nästan... Vi lyckades köra fel igen och hamnade vid en byggarbetsplats och blev vänligt med bestämt "bortvinkade" av några pojkar med automatvapen... Men till slut hittade vi rätt och hittade så småningom en parkeringsplats att ställa bilen på så att vi kunde knalla över gränsen. Väl inne i Mexiko tog vi en taxi till Tijuana centrum. Tijuana upplevde ialf jag som lite av ett rövhål, om man får vara så brysk... Man kände sig som den enda turisten i hela staden och varenda försäljare, inkastare osv tjatade järnet på en... Man förstår ju att de är fattiga och gör allt för att tjäna pengar, men drygt är det ialf. Allt var dock inte kasst med Tijuana! Vi hamnde på en mycket trevlig fiskrestaurang där vi intog en delikat lunch och diskuterade lite Mexiko med en av servitörerna. Han hävdade bland annat att han hade ett par kompisar som blivit nerskjutna och bestulna på sina bilar... Trevligt land!
Besöket till Tijuana slutade även med att jag tappade bort Tobias och Robert. Vips så var de bara borta! Jag kände mig verkligen som en gringo! Har nog aldrig känt mig mer malplace på ett ställe. Efter lite resultatlöst letande åkte jag istället tillbaka till San Diego och hoppades på att grabbarna insåg att jag gjort det. Gränsvakterna var lite misstänksamma när jag kom tillbaka ensam och undrade varför jag varit i Tijuana själv...? Jag vet inte om de blev nöjda med svaret att jag tappat bort mina vänner... Tillbaka lyckades jag komma ialf, och efter ett tag kom även Robert och Tobias tillbaka helskinnade. Så även om Tijuana mest kändes som ett skitställe blev besöket dock allt annat än misslyckat. Ganska spännande till och med!!!
Här fick vi vända efter vår felkörning :-).
Hur de menar med mest besökta kan ju säkerligen definieras, men mest besökta av turister stämmer i min värld inte alls.
Sista natten i San Diego!
Det finns så mycket att skriva nu så att jag inte riktigt hinner... Det skulle ta sådan tid! Förhoppningsvis hinner jag komplettera lite senare någon dag. Förutom det jag skrivit innan om San Diego så har det nu även badats, besökts Tijuana och USS Midway. Ska försöka skriva mer imorgon. Hej så länge!
San Diego!
Sitter här i San Diego, ganska sliten, och lyssnar på The Beatles. Snart har jag och mina vänner spenderat två dygn i denna gränsstad till Mexiko. Att San Diego och Tijuana bara skiljs åt av en landsgräns är dock inget man märker av direkt. Jag inbillade mig innan att det formligen skulle krylla av människor här med "hispanic" utseende, men så har jag inte upplevt det under tiden jag varit här. På tal om Tijuana så är tanken att vi ska försöka ta oss dit någon dag för att se hur det är i Mexiko. Gränsstäder i norra Mexiko är väl kända för att vara trygga och trevliga...
Utelivet här i San Diego är enormt, ialf på helgerna. Det finns ett distrikt som kallas "Gaslamp Quarter" där det ligger klubbar och barer överallt, vilket också gör att det myllrar av folk. Det är smidigt när nattlivet är så centrerat. Slitenheten som jag initialt påpekade beror eventuellt en aning på att vi besökt detta distrikt ett par gånger... Iofs stänger allt klockan två, precis som i gamla fina Örebro, så man kommer hem i tid.
Vi har en snabbmatsrestaurang bredvid hotellet vi bor på som heter "Jack in the box" och är som vilken snabbmatsrestaurang som helst förutom att de på nätterna endast har drive-in'en öppen. Vi hade ju, föga överraskande, inte någon bil med oss igår när vi ramlade hem efter ett besök till Gaslamp och tänkte köpa mat på denna restaurang... När vi upptäckte att det bara var drive-in'en som var öppen gick vi dit och tänkte beställa, men den gubben gick inte. Hade man ingen bil med sig fick man inte beställa!!! Personalen hävdade att de skulle få sparken om de serverade oss mat. Så här kan det väl bara vara i USA, eller?
Idag besökte vi Petco Park för att kika på lite Major League Baseball, San Diego Padres mot Cincinnati Reds. Bortalaget krossade tyvärr Padres så det blev ingen tokstämning, men ändå kul att se lite baseball. Eller kul och kul, det är i ärlighetens namn inte världens mest roande sport. Nisse tänkte köpa en keps med hemmalagets namn på, men eftersom det stod SD på alla kepsarna kände han att det inte var en bra idé... Kan ju misstolkas i Sverige :-).
Petco Park, San Diego Padres hemmaarena.
Mer bilder kommer någon annan dag... Idag lyckades jag med konststycket att glömma minnenskortet till kameran i datorn, så det blev inte många bilder tagna idag.
Utelivet här i San Diego är enormt, ialf på helgerna. Det finns ett distrikt som kallas "Gaslamp Quarter" där det ligger klubbar och barer överallt, vilket också gör att det myllrar av folk. Det är smidigt när nattlivet är så centrerat. Slitenheten som jag initialt påpekade beror eventuellt en aning på att vi besökt detta distrikt ett par gånger... Iofs stänger allt klockan två, precis som i gamla fina Örebro, så man kommer hem i tid.
Vi har en snabbmatsrestaurang bredvid hotellet vi bor på som heter "Jack in the box" och är som vilken snabbmatsrestaurang som helst förutom att de på nätterna endast har drive-in'en öppen. Vi hade ju, föga överraskande, inte någon bil med oss igår när vi ramlade hem efter ett besök till Gaslamp och tänkte köpa mat på denna restaurang... När vi upptäckte att det bara var drive-in'en som var öppen gick vi dit och tänkte beställa, men den gubben gick inte. Hade man ingen bil med sig fick man inte beställa!!! Personalen hävdade att de skulle få sparken om de serverade oss mat. Så här kan det väl bara vara i USA, eller?
Idag besökte vi Petco Park för att kika på lite Major League Baseball, San Diego Padres mot Cincinnati Reds. Bortalaget krossade tyvärr Padres så det blev ingen tokstämning, men ändå kul att se lite baseball. Eller kul och kul, det är i ärlighetens namn inte världens mest roande sport. Nisse tänkte köpa en keps med hemmalagets namn på, men eftersom det stod SD på alla kepsarna kände han att det inte var en bra idé... Kan ju misstolkas i Sverige :-).
Petco Park, San Diego Padres hemmaarena.
Mer bilder kommer någon annan dag... Idag lyckades jag med konststycket att glömma minnenskortet till kameran i datorn, så det blev inte många bilder tagna idag.
Alcatraz & Golden Gate-bron
Det blev fyra dagar totalt i San Francisco för oss. Första dagen har jag redan redogjort för, dagen vi mestadels strosade runt i centrala San Francisco för att bekanta oss med staden. Resterande tid tänkte jag istället redogöra för nu!!!
Alcatraz
Vissa ställen har nästan genom hela mitt liv haft ett spännande och lite skrämmande skimmer över sig. Så fort jag hört dess namn har än stor WOW-känsa smygit sig på, och ett av dessa ställen är Alcatraz-fängelset. Ett mytomspunnet fängelse ute på en ö där ingen ska ha lyckats rymma ifrån!!! Så när jag anlände till San Francisco var givetvis det första jag gjorde att övertala de andra att vi måsta åka till Alcatraz, vilket var lätt gjort, och således inköptes biljetter (något som man tydligen bör göra i god tid, men turisttrycket var lite lugnare nu, så vi fick tag i biljetter utan bekymmer).
För att ta sig ut till Alcatraz Island måste man åka båt, alternativt simma eller åka helikopter... Tror dock inget av de två senare är så vanligt, speciellt inte simma eftersom vattnet är kallt och oftast väldigt vågigt. I kön till båten som skulle ta oss ut till ön träffade vi ett par svenskättlingar från Dallas, Texas, och det blev lite snack om ditt och datt, men samtidigt blev jag lite butter över att det var så många som skulle ut till det mytomspunna Alcatraz. På båten blev den känslan knappast mindre och väl ute på Alcatraz island besannades allt när jag såg hur extremt mycket turister det var där. Ska alla dessa turister förstöra detta sagolika ögonblick i mitt liv tänkte jag, fy fan!!! Sedan blev det att trängas lite i en utställnigshall en sväng för att sedan gå lagom moloken upp till själva fängelset... Där förändrades allt!!! I öronen fick jag en helt fantastisk bra gjord audioguide och helt plötsligt stod jag inne i hjärtat av Alcatraz-fängelset. Jag var minst sagt betagen!!! Med audioguidens olika röster inne i mitt huvud spatserade jag sedan runt i detta otroliga fängelse. Det var som att vara med på film, och nog kände jag mig lite som Clintan i Flykten från Alcatraz :-).
Tre våningar av väldigt små celler. Ljudet av att celledörrarna stängs hänger ständigt i luften.
För att tydligare visa hur små cellerna är på Alcatraz.
Summa summarum, så var besöket till Alcatraz kanske den bästa turistgrejen jag gjort i hela mitt liv. Det är sällan jag känner mig så nöjd och betagen efter att jag varit på en stor turistattraktion. Oftast är känslan mer "been there, done that" efteråt, men det här var annorlunda. Jag antar att alla som besöker San Francisco även besöker Alcatraz, så någon rekommendation är väl onödig, men hursomhelst är det en fantastisk upplevelse.
Golden Gate-bron
"The view is amazing", "You haven't seen anything like that before", yadi-ya, yadi-ya... Så där är det alltid när man hör engelsktalande berätta om något som man inte besökt tidigare. Allt är så jävla bra, eller "AWESOME". Har man engelska som modersmål så är allt man upplever awesome, och tydligen även Golden Gate-bron. ...så jag var väl lite lagom entusiastisk (varför ska det ploppa upp ord som jag måste slå upp stavningen på innan jag kan skriva dom) innan. Men precis som med Alcatraz blev det en känsloomsvängning även här. Väl framme vid bron var det, WOW, kanske inte i första hand för utiskten, utan mer för att man fattade att man var i San Francisco :-). Det där är ju Golden Gate-bron, hur hamnade den här? Jaa just jag är ju i San Francisco, vilket himla bra liv jag måste ha :-).
Det ser onekligen ut som att jag sitter framför ett foto på Golden Gate-bron, men det här är verkligeheten. Vädret var sagolikt bra, dryga 20 grader med lätt bris och sol. Kanske var årets bästa dag för ett besök till Golden Gate-bron? Det var så "perfekt" väder att jag till och med brände mig lite där jag hade knäppt upp skjortan. Vind och sol är en lurig kombination.
Utsikt från bron. Alcatraz Island till vänster och San Francisco till höger.
Resterande tid i San Francisco spenderades med lite partaj, bland annat på ett ställe där varje drink kostade två dollar... Farligt billigt! Även lite kultur hanns med genom ett besök till ett ställe där studenter från en musikhögskola uppträde med varierande framgång. Nästan en hel dag spenderades även med att bara softa med en bok på hostelet. Sådan tid är värdefull och glöms ofta bort när man reser så här, man vill ju liksom inte missa något när man "väl är där".
Nu har vi dock tagit oss genom bilköerna ner till San Diego och här kommer det nog bli mycket chill!!!
Alcatraz
Vissa ställen har nästan genom hela mitt liv haft ett spännande och lite skrämmande skimmer över sig. Så fort jag hört dess namn har än stor WOW-känsa smygit sig på, och ett av dessa ställen är Alcatraz-fängelset. Ett mytomspunnet fängelse ute på en ö där ingen ska ha lyckats rymma ifrån!!! Så när jag anlände till San Francisco var givetvis det första jag gjorde att övertala de andra att vi måsta åka till Alcatraz, vilket var lätt gjort, och således inköptes biljetter (något som man tydligen bör göra i god tid, men turisttrycket var lite lugnare nu, så vi fick tag i biljetter utan bekymmer).
För att ta sig ut till Alcatraz Island måste man åka båt, alternativt simma eller åka helikopter... Tror dock inget av de två senare är så vanligt, speciellt inte simma eftersom vattnet är kallt och oftast väldigt vågigt. I kön till båten som skulle ta oss ut till ön träffade vi ett par svenskättlingar från Dallas, Texas, och det blev lite snack om ditt och datt, men samtidigt blev jag lite butter över att det var så många som skulle ut till det mytomspunna Alcatraz. På båten blev den känslan knappast mindre och väl ute på Alcatraz island besannades allt när jag såg hur extremt mycket turister det var där. Ska alla dessa turister förstöra detta sagolika ögonblick i mitt liv tänkte jag, fy fan!!! Sedan blev det att trängas lite i en utställnigshall en sväng för att sedan gå lagom moloken upp till själva fängelset... Där förändrades allt!!! I öronen fick jag en helt fantastisk bra gjord audioguide och helt plötsligt stod jag inne i hjärtat av Alcatraz-fängelset. Jag var minst sagt betagen!!! Med audioguidens olika röster inne i mitt huvud spatserade jag sedan runt i detta otroliga fängelse. Det var som att vara med på film, och nog kände jag mig lite som Clintan i Flykten från Alcatraz :-).
Tre våningar av väldigt små celler. Ljudet av att celledörrarna stängs hänger ständigt i luften.
För att tydligare visa hur små cellerna är på Alcatraz.
Summa summarum, så var besöket till Alcatraz kanske den bästa turistgrejen jag gjort i hela mitt liv. Det är sällan jag känner mig så nöjd och betagen efter att jag varit på en stor turistattraktion. Oftast är känslan mer "been there, done that" efteråt, men det här var annorlunda. Jag antar att alla som besöker San Francisco även besöker Alcatraz, så någon rekommendation är väl onödig, men hursomhelst är det en fantastisk upplevelse.
Golden Gate-bron
"The view is amazing", "You haven't seen anything like that before", yadi-ya, yadi-ya... Så där är det alltid när man hör engelsktalande berätta om något som man inte besökt tidigare. Allt är så jävla bra, eller "AWESOME". Har man engelska som modersmål så är allt man upplever awesome, och tydligen även Golden Gate-bron. ...så jag var väl lite lagom entusiastisk (varför ska det ploppa upp ord som jag måste slå upp stavningen på innan jag kan skriva dom) innan. Men precis som med Alcatraz blev det en känsloomsvängning även här. Väl framme vid bron var det, WOW, kanske inte i första hand för utiskten, utan mer för att man fattade att man var i San Francisco :-). Det där är ju Golden Gate-bron, hur hamnade den här? Jaa just jag är ju i San Francisco, vilket himla bra liv jag måste ha :-).
Det ser onekligen ut som att jag sitter framför ett foto på Golden Gate-bron, men det här är verkligeheten. Vädret var sagolikt bra, dryga 20 grader med lätt bris och sol. Kanske var årets bästa dag för ett besök till Golden Gate-bron? Det var så "perfekt" väder att jag till och med brände mig lite där jag hade knäppt upp skjortan. Vind och sol är en lurig kombination.
Utsikt från bron. Alcatraz Island till vänster och San Francisco till höger.
Resterande tid i San Francisco spenderades med lite partaj, bland annat på ett ställe där varje drink kostade två dollar... Farligt billigt! Även lite kultur hanns med genom ett besök till ett ställe där studenter från en musikhögskola uppträde med varierande framgång. Nästan en hel dag spenderades även med att bara softa med en bok på hostelet. Sådan tid är värdefull och glöms ofta bort när man reser så här, man vill ju liksom inte missa något när man "väl är där".
Nu har vi dock tagit oss genom bilköerna ner till San Diego och här kommer det nog bli mycket chill!!!
...
Hinner inte skriva nagot direkt nu, men vi lamnar San Francisco strax for att aka soderut. Har har vi spenderat tiden med Alcatraz, Golden-Gate bron och lite partaj. En bra tid, men nu vantar nya aventyr!
Schyys!
de andra pojkarna ligger och vilar, så vi måste vara lite tysta. får skriva med små bokstäver... de var ute igår en sväng medan jag stannade hamma och softade på hostelet, och efter vad jag har hört hade de skojigt.
trots att de var lite slitna idag orkade ialf bias och robert följa med mig ut och kika runt i stan. det blev en mycket lång promenad i det otroligt backiga och vackra san francisco.
så här ser det ut lite överallt. branta backar som korsas av spårvagnar kallade "cable cars" och som dras fram genom en skena eller nåt liknande i marken.
eftersom vi är i usa kände vi att det var dags att bli scientologer, så nu är vi det... eller?
coit tower, ett "landmark" här i staden. som kuriosa använde hitchcook tornet som fallossymbol i filmen vertigo.
tänka sig att jag fastnar på alla bilder, för övrigt är golden-gate bron i bakgrunden.
lite udda... fullt med sjölejon bor det i hamnen. sägnen säger att de flyttade dit efter jordbävningen 1989.
så brant, så brant. alcatraz ute på ön i bakgrunden, och vet ni vad!? dit ska vi imorgon.
lite mer text blir det nog imorgon. jag måste nog duscha nu, känner mig lite skitig.
trots att de var lite slitna idag orkade ialf bias och robert följa med mig ut och kika runt i stan. det blev en mycket lång promenad i det otroligt backiga och vackra san francisco.
så här ser det ut lite överallt. branta backar som korsas av spårvagnar kallade "cable cars" och som dras fram genom en skena eller nåt liknande i marken.
eftersom vi är i usa kände vi att det var dags att bli scientologer, så nu är vi det... eller?
coit tower, ett "landmark" här i staden. som kuriosa använde hitchcook tornet som fallossymbol i filmen vertigo.
tänka sig att jag fastnar på alla bilder, för övrigt är golden-gate bron i bakgrunden.
lite udda... fullt med sjölejon bor det i hamnen. sägnen säger att de flyttade dit efter jordbävningen 1989.
så brant, så brant. alcatraz ute på ön i bakgrunden, och vet ni vad!? dit ska vi imorgon.
lite mer text blir det nog imorgon. jag måste nog duscha nu, känner mig lite skitig.
?
Lurigt valresultat i Sverige efter vad jag förstått... Även första valet jag missar att rösta i, illa!!! Resultatet verkar dock ge fortsatt makt åt alliansen, vilket känns bra. Mindre bra, tror jag ialf men är inte lika övertygad som för hela landet, är att det blev maktskifte till det röda i Örebro. SD kom även in i riksdagen vilket är rätt pinsamt för Sverige även om deras huvudfråga är högst relevant för landet.
I San Francisco!
Nu ar vi framme i San Francisco, vilken pa forhand har varit en favorit. Nu har vi i princip precis kommit hit och inte hunnit sett sa mycket, men an sa lange kanns det lite segt. Vi bor till och med pa hostel nu igen, som jag vill, men det ar kanske anda dar som skon klammer... Hostelet ar nog toppen, men vi hamnade i ett fyra-rum med skraltiga sangar och det var inte som jag hade tankt. Positivt, an sa lange, ar som ni ser att det finns datorer man kan anvanda gratis. Slipper vi braka om den vi har med :-).
De sista tva dagarna i Vegas var ocksa valdigt lyckade och inneholl lite kul partaj och bad. Det gor ju att man vill komma till nagot som ar minst lika bra... I Vegas hander ju aven allting som uppenbarligen kan handa. Ett exempel var nar vi satt och kakade, da kom en man malad till en staty forbi och gapade pa en annan man... Efter fortsatt munhuggning gav silvermannen den andre mannen en orfil... Sa skreks det lite till och till slut gick de gick ivag :-). I Orebro finns inga silverman, och hade de funnits tror jag inte de hade slagits pa oppen gata. Mycket roande!
Hittade man en plats i skuggan kunde det vara ratt skont vid poolen trots den 40-gradiga varmen.
Det har ser sa illa ut att jag bara maste publicera det :-).
Pa vagen hit fran Vegas kan jag inte minnas att det hande sa himla mycket spannande forutom stopp pa ett otroligt amerikanskt matstalle.
Nu far vi se vad som kommer ske har i San Francisco. Ett par sakra kort lar ju vara standard-kortet pa Golden-Gate Bron och ett besok till Alcatraz.
De sista tva dagarna i Vegas var ocksa valdigt lyckade och inneholl lite kul partaj och bad. Det gor ju att man vill komma till nagot som ar minst lika bra... I Vegas hander ju aven allting som uppenbarligen kan handa. Ett exempel var nar vi satt och kakade, da kom en man malad till en staty forbi och gapade pa en annan man... Efter fortsatt munhuggning gav silvermannen den andre mannen en orfil... Sa skreks det lite till och till slut gick de gick ivag :-). I Orebro finns inga silverman, och hade de funnits tror jag inte de hade slagits pa oppen gata. Mycket roande!
Hittade man en plats i skuggan kunde det vara ratt skont vid poolen trots den 40-gradiga varmen.
Det har ser sa illa ut att jag bara maste publicera det :-).
Pa vagen hit fran Vegas kan jag inte minnas att det hande sa himla mycket spannande forutom stopp pa ett otroligt amerikanskt matstalle.
Nu far vi se vad som kommer ske har i San Francisco. Ett par sakra kort lar ju vara standard-kortet pa Golden-Gate Bron och ett besok till Alcatraz.
Grand Canyon!
Igår ringde klockan 05:20 på morgonen för att vi skulle kunna hinna med bussen som skulle gå 06:00 från hotellets entré. Ingen rolig upplevelse att behöva gå upp vid den tiden när man själv anser sig ha semester, men det gick relativt smärtfritt och efter lite fundersamhet över om det skulle komma någon buss att hämta oss eller inte så var vi ett antal minuter senare än beräknat till slut på väg. Efter lite incheckning, frukost, och byte av buss lyckades vi även hamna vid ett bord på undervåningen i den dubbeldäckare som vi nu färdades i. Det var jag som snabbt högg när det i kön till bussarna frågades om två stycken ville sitta vid en bordsplats. Vad gör man inte för chansen att få träffa lite nya människor :-). Nu blev det väl dock till en början en liten besvikelse när vår grannar var två pensionärer från Detroit och inte två donnor från Kalifornien eller liknande :-). Pensionärerna överraskade dock mycket positivt och vi diskuterade allt från politik till "smarta" spelsätt i Vegas under resans gång.
Första stoppet blev vid den enorma Hoover-dammen och sjön Lake Mead som uppkommit efter dammens färdigställande. Enligt guiden på bussen anses dammen vara ett underverk skapat av människan... Huruvida det anses så generellt är dock inget jag kan uttala mig om. En fet jävla damm är det ialf :-).
Linslus som man är sitter man i vägen för typ halva bilden :-). Hursomhelst Hoover-dammen till vänster och Lake Mead till höger.
Resan fortsatte sedan ett antal timmar tills vi kom fram till "South Rim" Grand Canyon och är tydligen den plats man oftast åker till när man besöker Grand Canyon. Vi stannade vid två olika ställen för att se den anmodade sagolika utsikten, och nog var det sagolikt. Det är väldigt svårt att beskriva det hela i ord så jag lägger upp några bilder istället.
Blir inte så mycket text den här gången. Bilderna får tala för sig själva istället.
Det enda som var lite negativt med den här utflykten var att vi antagligen inte lyckades se Colorado-floden nere i kanjonen. Det kan ha berott på att den var så långt bort så att den endast skymtades som ett streck, annars gömde den sig i någon av skrevorna som vi inte lyckades se botten av från de utsiktspositionerna vi hade.
Efter ungefär 600 miles (1 mile är ungefär 1,6 km) och efter ungefär 18 timmar var vi tillbaka på hotellet trötta, slutkörda och fulla av intryck. Vi bestämde också efter lite om och men att stanna en natt till här i Vegas för att då istället åka vidare mot San Francisco imorgon eftermiddag, så kanske vi hinner med lite helgpartaj i staden som jag förmodar gud inte är helt nöjd med.
Första stoppet blev vid den enorma Hoover-dammen och sjön Lake Mead som uppkommit efter dammens färdigställande. Enligt guiden på bussen anses dammen vara ett underverk skapat av människan... Huruvida det anses så generellt är dock inget jag kan uttala mig om. En fet jävla damm är det ialf :-).
Linslus som man är sitter man i vägen för typ halva bilden :-). Hursomhelst Hoover-dammen till vänster och Lake Mead till höger.
Resan fortsatte sedan ett antal timmar tills vi kom fram till "South Rim" Grand Canyon och är tydligen den plats man oftast åker till när man besöker Grand Canyon. Vi stannade vid två olika ställen för att se den anmodade sagolika utsikten, och nog var det sagolikt. Det är väldigt svårt att beskriva det hela i ord så jag lägger upp några bilder istället.
Blir inte så mycket text den här gången. Bilderna får tala för sig själva istället.
Det enda som var lite negativt med den här utflykten var att vi antagligen inte lyckades se Colorado-floden nere i kanjonen. Det kan ha berott på att den var så långt bort så att den endast skymtades som ett streck, annars gömde den sig i någon av skrevorna som vi inte lyckades se botten av från de utsiktspositionerna vi hade.
Efter ungefär 600 miles (1 mile är ungefär 1,6 km) och efter ungefär 18 timmar var vi tillbaka på hotellet trötta, slutkörda och fulla av intryck. Vi bestämde också efter lite om och men att stanna en natt till här i Vegas för att då istället åka vidare mot San Francisco imorgon eftermiddag, så kanske vi hinner med lite helgpartaj i staden som jag förmodar gud inte är helt nöjd med.
It's still Vegas!
Vegas har onekligen sin charm! Det är inte alls tokigt att sitta vid en enarmad bandit inne på ett av de otaliga casinon som finns här i stan och få in gratis alkohol mest hela tiden. Till råga på allt får man även välja precis vad man vill ha och blir sedan serverad precis där man sitter.
Glad i hågen efter "storvinst" på de enarmade banditerna :-).
Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om för det är så mycket som är så underligt här. Varför har de byggt ett Eiffel-torn och ett extra Venedig till exempel? Man vet inte heller om man ska skratta eller gråta åt det hela? Det är bara så extremt knasigt med alltihop.
Strippen i Vegas är lite mäkitigare än den i Hallsberg! Bellagio till vänster, Caesars Palace rakt fram och Paris med sitt Eiffel-torn till höger.
Idag lirade vi en pokerturnering på ett av casinona, vilket känns som ett måste att göra när man är här, och jag visade vilken kass spelare jag är och åkte nog ut först :-). Riktigt nervös var jag också... Jag kan ju inte riktigt spelet och att då spela det i Vegas... Det blev liksom lite för mycket för mina nerver hehe! För Nisse och Bias gick det dock bättre där Nisse slutade på tredje plats och Bias på en första plats. Det blev en ganska rejäl slant till Bias för segern och en liten mindre till Nisse. Duktiga gossar!
En annan sak som jag har reagerat på är hur icke snobbigt det är här. Innan jag kom hit var föreställningen att det skulle vara kostymer och tuxedos överallt, men jag har knappt sett en enda. De flesta ser ut som halvtaskigt klädda turister, vilken de även är. Bristen på uppstyrd klädsel kan säkerligen även bero på värmen... Kvicksilvret har nosat på 40 grader Celsius under hela vår vistelse här. Kan tänkas bli lite svettigt i skjorta och kavaj!?
Imorgon ska jag och Bias iväg på en busstur för att se Grand Canyon, Hoover-dammen och Lake Mead vilket förhoppningsvis blir riktigt spännande! Att vi måste åka från hotellet tio i sex imorgon bitti smolkar dock ner bägaren lite, men det är bara att tugga i sig det sura morgonäpplet :-).
It's Vegas baby!
Det är galet i Vegas, nästan så att jag börjar omvandla mina principer, eller förstå andras. Jag vet inte riktigt, men galet är det...
Viva Las Vegas!
Ja nu har vårt super-duper-ultra-lyxåk, Cadillac DTS, tagit oss till Sin City, aka; Las Vegas. Min alldeles privata tanke var väl egentligen inte att åka till Las Vegas redan nu utan mer att åka norrut mot Seattle, men efter moget övervägande beslutade vi att åka lite mindre bil och istället stanna lite längre på varje ställe, vilket antagligen ger lite mindre rural USA, men säkerligen är bättre ur må-bra-i-grupp synpunkt. Allt detta "en för alla, alla för en", vilket är ett måste många gånger, blir rätt jobbigt i längden och undviks något när man befinner sig på ett ställe där alla kan göra lite vad de känner för. Hursomhelt är vi i Las Vegas nu! 
Vår mastodont-Cadillac! Mucho bekväm, men V8an visar verkligen vad den kan genom att tömma tanken i rasande takt :-).
Att åka hit var lite av en upplevelse i sig självt. På vägen hit korsade vi nämligen Rocky Mountains och utan större imagination (kom inte på nåt bra svenskt ord) kan ni nog föreställa er hur det gestaltade sig med höga sluttande berg och ett allt igenom dramatiskt landskap. En mycket trevlig bilväg på alla sätt. Eftersom vi åkte på kvällen från Denver blev vi tvungna att stanna och övernatta hos Norman Bates återsuppståndna mamma i byn Palisade. Hon verkade inte helt nöjd när vi ringde på hennes motelldörr, trots släckt "open-skylt", runt 12 på natten och artigt frågade om vi fick sova i något av rummen :-). Efter lite muttrande fick vi dock ett rum och till skillnad från Marion Crane kom vi därifrån helskinnade dagen efter!!!
Typiskt Motell i USA. Jag älskar verkligen att det är rena rum...
Följande dag ägnades åt bilkörning där Nils och Tobias säkert korsade fram genom staterna Utah, Arizona och så till sist Nevada där Las Vegas ligger. Efter att ha slarvat bort lite tid med miss av hotellbokning fick vi till slut tag på ett hotell och bor nu på Circus-Circus på "strippen" i Las Vegas. Oerhört bra standard måste även påpekas, dock måste jag få vara lite vanligt bitter och påpeka att hotell alltid är lite segt i och med att man inte får så mycket "gratis" bekantskaper som på ett hostel. Sovkvalitén blir dock klart bättre.
Resterande del av kvällen spenderades åt poker på rummet, mestadels för att jag och Bias skulle försöka lära oss lite regler osv., så att vi inte framstår som kompletta idioter om vi vågar oss på att spela lite på något av Casinona här i stan. För min del upptäckte jag mest vilken fasligt dåligt pokerspelare jag är. Med lite tur kan mitt alltid överspända nervsystem lura en och annan motspelare, men det lär tyvärr inte räcka långt :-(.
Dagens dag har hittills spenderats åt mat, träning och bloggskrivande.
För övrigt!!! Vill ni läsa ett par mindre cyniska och istället lite mer humoristiska och anekdotiska resesklidringar från denna resa rekommenderar jag starkt robertrobertrobert och fornbrant på Resedagboken. Där skildrar Robert och Bias resan med lite andra ögon, vilket jag tror ni kommer finna lite mer "roande" än denna blogg.
Bye, bye Denver!
Nu är denna gångs äventyr i Denver över. Chansen att jag någonsin kommer tillbaka är väl egentligen rätt liten, men man ska aldrig säga aldrig :-). De sista två dagarna i staden användes till att gå en guidad tour i Pepsi Center, partaja och gå på nöjesfält. Den guidade touren var allmänt mystrevlig och man fick se lite olika delar av arenan, typ borta omklädningsrummen, träningshallar, louger osv. Egentligen inget som var så där himla spännande, men ändå lite intressant. Guiden var för övrigt en riktig mysfarbror med en härligt sympatisk utstrålning.
Senare på kvällen blev det fest :-). Ja det verkar som vi festar varje kväll men så är det inte riktigt. Utelivet i Denver var bra, åtminstonne på fredagen, vi var även ute en sväng på torsdagen men då verkade det rätt dött. Vi hann med två ställen innan det var hemgång, för övrigt samma tid som i Örebro, kl 2, vilket är en något för tidig tid. Det första stället var en pub med livemusik och väldigt varierad publik. Ett i våra ögon mycket trevligt ställe. Det andra stället var en tvåvånings-klubb som kallades Towern. Där var det typiskt disco till ännu mer typisk dansmusik och med typiska mainstreamsklubbmänniskor i 20-årsåldern. Inget utöver det vanliga så att säga, förutom att ölen endast kostade tre dollar :-). Hursomhelst ett ställe som gav det man trodde det skulle göra. Den i mitt tycke positiva skillnaden som festturist mellan New York och Denver är att i Denver hittar man de normalbra ställena mycket enklare och behöver inte betala en förmögenhet för att komma in eller för att köpa en bira. New York är säkert roligare när man väl fått koll på stadens uteliv, något vi dock inte riktigt hann med trots idoga försök.
Den något sega dagen efter spenderades med att hämta vår hyrbil, en Cadillac DTS och en riktig lyxbil, samt att jag och Robert gick på nöjesfältet Elitch Garden för att åka lite karuseller. Elitch Garden var i mina ögon ett bra och kompakt nöjesfält och de hade lyckats pressa in ialf fyra bergochdalbanor på ganska liten yta. Antar att bergochdalbanor är något som går hem i USA, vilket i min mening är positivt. Å andra sidan var jag, som sagt, något seg denna dag och i ärlighetens namn halvsugen på nöjesfält, men eftersom jag oftast bara blir sur om jag bangar att göra saker så hängde jag på Robert som var övertänd på nöjesfält :-). I efterhand var det, som vanligt, värt det.
Summa summarum så har Denver varit en positiv upplevelse! Människorna vi mött har uppträtt serviceinriktat, staden är ren, det finns gratis bussar i centrum, utelivet verkar bra, bra priser överlag osv... Till det negativa är att det tydligt märks att det bor många i Denver som inte har det så bra ställt (mycket tiggeri) samt att staden ligger lite mitt ute i ingenstans. Till syvende och sist så är dock Denver en bra mycket mer postitiv överraskning än negativ.
Senare på kvällen blev det fest :-). Ja det verkar som vi festar varje kväll men så är det inte riktigt. Utelivet i Denver var bra, åtminstonne på fredagen, vi var även ute en sväng på torsdagen men då verkade det rätt dött. Vi hann med två ställen innan det var hemgång, för övrigt samma tid som i Örebro, kl 2, vilket är en något för tidig tid. Det första stället var en pub med livemusik och väldigt varierad publik. Ett i våra ögon mycket trevligt ställe. Det andra stället var en tvåvånings-klubb som kallades Towern. Där var det typiskt disco till ännu mer typisk dansmusik och med typiska mainstreamsklubbmänniskor i 20-årsåldern. Inget utöver det vanliga så att säga, förutom att ölen endast kostade tre dollar :-). Hursomhelst ett ställe som gav det man trodde det skulle göra. Den i mitt tycke positiva skillnaden som festturist mellan New York och Denver är att i Denver hittar man de normalbra ställena mycket enklare och behöver inte betala en förmögenhet för att komma in eller för att köpa en bira. New York är säkert roligare när man väl fått koll på stadens uteliv, något vi dock inte riktigt hann med trots idoga försök.
Den något sega dagen efter spenderades med att hämta vår hyrbil, en Cadillac DTS och en riktig lyxbil, samt att jag och Robert gick på nöjesfältet Elitch Garden för att åka lite karuseller. Elitch Garden var i mina ögon ett bra och kompakt nöjesfält och de hade lyckats pressa in ialf fyra bergochdalbanor på ganska liten yta. Antar att bergochdalbanor är något som går hem i USA, vilket i min mening är positivt. Å andra sidan var jag, som sagt, något seg denna dag och i ärlighetens namn halvsugen på nöjesfält, men eftersom jag oftast bara blir sur om jag bangar att göra saker så hängde jag på Robert som var övertänd på nöjesfält :-). I efterhand var det, som vanligt, värt det.
Summa summarum så har Denver varit en positiv upplevelse! Människorna vi mött har uppträtt serviceinriktat, staden är ren, det finns gratis bussar i centrum, utelivet verkar bra, bra priser överlag osv... Till det negativa är att det tydligt märks att det bor många i Denver som inte har det så bra ställt (mycket tiggeri) samt att staden ligger lite mitt ute i ingenstans. Till syvende och sist så är dock Denver en bra mycket mer postitiv överraskning än negativ.
Lite bilder!
Denver;
Utanför Pepsi Center där Foppa en gång i tiden var kung på isen.
Dessa idiotiska påsar som amerikanarna envisas med att använda :-).
16-street, huvudgatan i Denver.
New York;
Brooklyn Bridge från Brooklyn-hållet.
Här någonstans sköts John Lennon till döds :-(.
Statue of Liberty från Staten Island färjan.
För alla Seinfeld-älskare. Göra slut restaurangen Pomdoro.
Utanför Pepsi Center där Foppa en gång i tiden var kung på isen.
Dessa idiotiska påsar som amerikanarna envisas med att använda :-).
16-street, huvudgatan i Denver.
New York;
Brooklyn Bridge från Brooklyn-hållet.
Här någonstans sköts John Lennon till döds :-(.
Statue of Liberty från Staten Island färjan.
För alla Seinfeld-älskare. Göra slut restaurangen Pomdoro.
Denver!!!
Vi har kommit till en småstad med dryga 500 000 invånare i innerstan... Det är ialf känslan man får när man knallar omkring i Denver, Colorado. Det är lite Örebro-feeling över stan typ, så vi trivs hehe... Just nu är Robert och Bias och kikar på Pavement som råkade spela mittemot hotellet vi bor på. Jag och Nisse bangade och sitter istället och dricker Jim Beam och Budweiser om vartannat... Ja va fan, vi är ju i Amerika :-). För övrigt är allt toppen just nu, hotellpriserna verkar nästan oroväckande billiga och folket vi träffar är väldigt trevliga. God bless America :-P! Ialf just nu hehe...
Mer seriöst imorgon!
Howdy!
Mer seriöst imorgon!
Howdy!
Leaving New York never easy
Man kan inte säga det bättre än Michael Stipe när det är dags att lämna städernas stad. För nog känns det lite vemodigt allt! Det enda som känns lite positivt med att lämna New York är, ialf för en rätt "ekonomisk" snubbe som jag, att det antagligen kommer bli lite billigare med levendet framöver. ...nee det var inte det enda kom jag på. Det ska bli j-t skönt att lämna detta hostel vi bor på. Iofs är stämningen rätt skön här men allt annat är kasst... Sängarna är helt sjukt dåliga. För det första är de inte två meter långa, så är man inte kort så måste man ligga lite ihopkurad och sedan är madrasserna stoppade med metall... Ja det är sant, det är typ några järnpinnar som håller upp madrassen, sinnessjukt! Förutom detta är det även en AC av gammal modell som antaligen låter mer än vad den gör nytta. När den väl gör nytta gör den det alldeles för mycket så varje morgon är det svinkallt i rummet. Annars är det dock trist att lämna stan nu när man börjat få lite koll på utelivet, betat av alla måsten osv, men det är bara åka tillbaka en annan gång.
Gårdagen spenderades som jag antog igår på en färja till och från Staten Island för att se Manhattan, Ellis Island och Liberty Island, men det blev även ett besök till Starbucks och Macdonalds för att streama Sverige - San Marino. Kvällen spenderades sedan för min del med vila, kinamat och bokläsning.
Nästa inlägg kommer från Denver, Colorado.
Gårdagen spenderades som jag antog igår på en färja till och från Staten Island för att se Manhattan, Ellis Island och Liberty Island, men det blev även ett besök till Starbucks och Macdonalds för att streama Sverige - San Marino. Kvällen spenderades sedan för min del med vila, kinamat och bokläsning.
Nästa inlägg kommer från Denver, Colorado.
Reseuppdatering!
Sista heldagen i New York idag. Gårdagen spenderades genom att knalla över Brooklyn bridge och softa lite nere vid vattnet i Brooklyn. Bron som för mig är känd från ett antal filmer var rätt mäktig med alla sina vajrar och stålbalkar. Utsikten över både Manhattan och Brooklyn från bron var inte helt dum den heller. Annars har inte de senaste dagarna innehållit så mycket av "tourist hot spots", utan mer handlat om att glida runt i olika stadsdelar. I förrgår var vi bland annat i New Yorks gaykvarter, Greenwich, och kikade lite kläder, samt fortsatte vårt resande med bussarna som går runt hela Manhattan, och bland annat genom den ialf tidigare ökända stadsdelen Harlem. Nuförtiden verkar det dock rätt lugnt även i Harlem precis som på resten av Manhattan. Av vad jag sett på nyheterna senaste dagarna så verkar det ungefär lika farligt i Örebro som i New York... Man får tydligen akta sig för att inte bli skjuten när man kör bil på "West Side, Örebro City"!!!
Idag har vi väl tänkt att vara lite mer turistiga genom att ta en båttur ut mot Staten Island för att få en bra bild över "The Manhattan Skyline".
Tack för idag!
Idag har vi väl tänkt att vara lite mer turistiga genom att ta en båttur ut mot Staten Island för att få en bra bild över "The Manhattan Skyline".
Tack för idag!
Omogen!
Idag är det lite segt i New York, och då menar jag lite segt i kroppen inte segt i New York som stad så att säga. Kan jag göra det mer otydligt så får ni säga till :-)!? Segheten beror på att det är så lätt gjort att hamna ute sent på kvällarna i den här staden. Vips så har man råkat tagit en taxi ner till, ja låt säga, Houston and Ludlow eller något liknande... ...och som av en händelse sitter man inne på The Piano och dricker öl och dansar till Erasure. Det liksom bara blir så... Sedan blir klockan 4a och man försöker ta sig hemåt genom någon av dessa 13 000 taxibilar som cirkulerar i "byn". Man kommer hem en stund senare lite mindre rik och slocknar direkt men vaknar efter ca 5 timmar av att det är ljust och att det är folk som "slår runt" i rummet. Blir det så några dagar så hamnar man i denna seghet som har infunnit sig i min gamla slitna kropp. En kropp som försöker klara av livet som en 18-åring lever... Omogen kanske...?
Så här kan en klubbtoalett se ut!
Andreas tre... upps... dagen efter...
Nej nu blir det sånt här istället, och mer reseinformation kommer nog imorgon... Ha det så bra!
Så här kan en klubbtoalett se ut!
Andreas tre... upps... dagen efter...
Nej nu blir det sånt här istället, och mer reseinformation kommer nog imorgon... Ha det så bra!
Fairytale of New York
Nee det här blir ingen saga över hur det är här i det "stora äpplet", utan mer en autentisk redogörelse vilket brukar vara min melodi :-). Nu har vi varit här två hela dagar och en kväll och således hunnit bekanta oss lite med staden. Hur är då denna metropol? Den är föga överraskande väldigt mycket! Åt det negativa hållet så är det skräpigt, gapigt, dyrt och storstadssegt, dock kvickare än exempelvis London med sina trånga gator. Till det positiva hör alla intryck, exhibitionismen (en snubbe sprang och jonglerade samtidigt exempelvis), utbudet och massa mer... Känslan nu är att ju längre man stannar och ju mer man lär sig om staden desto mer kommer man tycka om den.
Idag tog vi en tur med en av sightseeing-bussarna, efter rekommendation, och det var väl investerade pengar. Under resan, som var väl tilltagen, bombarderades man med information som att hyran för en 1a på det finare Manhattan går på över 2000 dollar och att Diana Ross är så rik och känd att hon kan byta ut fönstrena på sin takvåning trots att de inte matchar resten av byggnaden... Alltså både vettig och mer rolig information :-). Det är ungefär det vi hunnit med idag efter att ha gått upp rätt sent... Igår var en mer intensiv dag där Sverige-matchen avverkades på Starbucks, ett besök till en utställning över hur vi människor ser ut inuti med riktiga lik samt ett besök för middag i Chinatown. Igår kväll försökte vi även gå ut och partaja, men vi kom ut lite sent och hittade inget bra ställe så det blev mest pannkaka av det hela... Ikväll tar vi dock nya tag och ska försöka lyckas presentera oss bättre för det New Yorkiska partyfolket.
Under gårdagen hann vi även med ett besök till "Seinfeld-restaurangen"
Taxibilar på "tidernas torg".
Idag tog vi en tur med en av sightseeing-bussarna, efter rekommendation, och det var väl investerade pengar. Under resan, som var väl tilltagen, bombarderades man med information som att hyran för en 1a på det finare Manhattan går på över 2000 dollar och att Diana Ross är så rik och känd att hon kan byta ut fönstrena på sin takvåning trots att de inte matchar resten av byggnaden... Alltså både vettig och mer rolig information :-). Det är ungefär det vi hunnit med idag efter att ha gått upp rätt sent... Igår var en mer intensiv dag där Sverige-matchen avverkades på Starbucks, ett besök till en utställning över hur vi människor ser ut inuti med riktiga lik samt ett besök för middag i Chinatown. Igår kväll försökte vi även gå ut och partaja, men vi kom ut lite sent och hittade inget bra ställe så det blev mest pannkaka av det hela... Ikväll tar vi dock nya tag och ska försöka lyckas presentera oss bättre för det New Yorkiska partyfolket.
Under gårdagen hann vi även med ett besök till "Seinfeld-restaurangen"
Taxibilar på "tidernas torg".
New York!
Framme och nysoven samt nysprungen i New York City. Eftersom det är fyra timmars tidsskillnad mellan Island och USA blev det naturligt att lägga sig tidigt igår och således vakna tidigt idag, så tidigt som kl 7 till och med!!!
Än så länge har vi inte gjort så mycket annat här än. Det blev ett restaurangbesök och lite bekantande med omgivningarna igår innan läggdags. Idag har vi lite olika funderingar på vad vi ska göra men inget helt bestämt. Vi är rätt sugna på att försöka se Sverige-matchen, antagligen beställa hem den till datorn som vi har med. Jag återkommer senare med en längre uppdatering.
Än så länge har vi inte gjort så mycket annat här än. Det blev ett restaurangbesök och lite bekantande med omgivningarna igår innan läggdags. Idag har vi lite olika funderingar på vad vi ska göra men inget helt bestämt. Vi är rätt sugna på att försöka se Sverige-matchen, antagligen beställa hem den till datorn som vi har med. Jag återkommer senare med en längre uppdatering.
Blöööör!!!
Nu är vi inne på den tredje resedagen, men det känns som vi varit borta längre än så :-). Antar att det är positivt! Igår hyrde vi bil för att kunna göra lite sightseeing på egen hand. Lite mer fritt att åka bil än att hänga med massa "turister" i en buss... Det kunde dock ha börjat rätt katastrofalt... Jag hade tagit på mig ansvaret att köra bilen och hade precis börjat rulla iväg när jag upptäckte att lamporna inte var på samt blev störd av att det pep när Bias inte hade fått på sig bilbältet när Robert skrek till och jag tryckte bromsen i botten... I samma sekund svischade det förbi en bil någon halvmeter framför. Hade mycket väl kunnat blivit en kollision där om inte Robert skrikit till i och med att min uppmärksamhet för en stund var riktad mot annat...
Om vi nu går till det mer positiva så hann vi med en del under vår utflykt, bland annat Golden Circle som är en sightseeing-runda där man får titta på geysrar, vattenfall och kontinentalplats-skarvar. Det är lite av en "must do" när man är i Island. Det var dock inte det mest spännande vi gjorde...
En spricka vid kontinentalplats-stället.
...det var istället att bada i en naturligt uppvärmd å, som rann uppe på ett berg utanför Hveragardi. Helt fantastiskt var det. Tänk er känslan att det är 15 grader i luften och att ni ligger i en 40-50 graders varm å mitt i naturen. En något underlig känsla måste jag säga. Det är lite samma känsla som att bada badtunna i Sverige förutom att allting är naturligt.
Så här skönt kan man ha det :-).
För att ni ska förstå rubriken måste jag förtälja att vi under dagen lekte den klassiska leken att någon tänker på något medan de andra ställer JA och NEJ frågor för att lista ut vad personen tänker på. I det här fallet var det jag som tänkte på bandet Blur och de andra hade kommit svaret på spåren när Nisse frågade om bandet började på B och jag svarade JA, när Bias direkt skrek Blööör innan Nisse han säga det :-). Bias är snabbare än man tror ibland :-).
På kvällen blev det lite bira och försök till uteliv. Tyvärr är utelivet helt dött i Reykjavik under veckorna och allt stänger 1, så det blev en rätt lugn och tidig kväll trots allt.
Idag har vi mest såsat runt på stan!
Om vi nu går till det mer positiva så hann vi med en del under vår utflykt, bland annat Golden Circle som är en sightseeing-runda där man får titta på geysrar, vattenfall och kontinentalplats-skarvar. Det är lite av en "must do" när man är i Island. Det var dock inte det mest spännande vi gjorde...
En spricka vid kontinentalplats-stället.
...det var istället att bada i en naturligt uppvärmd å, som rann uppe på ett berg utanför Hveragardi. Helt fantastiskt var det. Tänk er känslan att det är 15 grader i luften och att ni ligger i en 40-50 graders varm å mitt i naturen. En något underlig känsla måste jag säga. Det är lite samma känsla som att bada badtunna i Sverige förutom att allting är naturligt.
Så här skönt kan man ha det :-).
För att ni ska förstå rubriken måste jag förtälja att vi under dagen lekte den klassiska leken att någon tänker på något medan de andra ställer JA och NEJ frågor för att lista ut vad personen tänker på. I det här fallet var det jag som tänkte på bandet Blur och de andra hade kommit svaret på spåren när Nisse frågade om bandet började på B och jag svarade JA, när Bias direkt skrek Blööör innan Nisse han säga det :-). Bias är snabbare än man tror ibland :-).
På kvällen blev det lite bira och försök till uteliv. Tyvärr är utelivet helt dött i Reykjavik under veckorna och allt stänger 1, så det blev en rätt lugn och tidig kväll trots allt.
Idag har vi mest såsat runt på stan!
