Handboll, handboll och aj, aj, aj...
Jag glömde kameran i torsdags så det blir inga bilder här från VM i handboll som jag var i Linköping och bevittnade. Tog iofs ett par bilder med mobilen, men nu har jag inte med någon kabel från mobilen så att jag kan plugga in den i datorn. Jag är dock inte helt säker på att jag behöver en kabel, om det på något nätverksaktigt sätt går att överföra bilderna från mobilen till datorn kan någon få berätta det :-). Tillbaka till VM, där såg vi matcherna mellan Island - Norge och Österrike - Ungern. Island vann sin match och Ungern vann sin. Den första matchen var hård och underhållande medan den andra upplevdes som väldigt avslagen. Det kanske roligaste med hela kvällen var nog ändå att Sverige lyckades vinna mot Polen nere i Göteborg. Synd att man inte såg den matchen live istället!
Igår blev det handbollsmatch för egen del uppe i Tumba. Redan innan var jag lite off pga ett värkande bröst efter en smäll i början av veckan... Antagligen en högst ordinär smäll, men som min ovana handbollskropp ändå har reagerat på med ganska mycket smärta :-). Matchen i sin helhet, som spelades mot serietvåan Tumba, var väl ingen som kommer gå till historien. Motståndarna var förvånansvärt bleka, antagligen för att deras förstalag spelade samtidigt någon annanstans, men vi var ännu blekare så vi förlorade ändå. Vi var bra med i första halvleken, men av lite olika anledningar; dåligt tränade, saknad av tongivande spelare och vinnarskalle, massa utvisningar, bitvis underlig coachning osv, så tappade vi allt i andra halvlek och fick stryk med en 8-9 bollar till slut. Min insats var av "alibi-art" utan varken speciellt mycket tryck i benen eller något överjävligt självförtroende. Vid en summering var det väl lite mer vant än förra matchen, men ungefär samma insats, ett mål och ett par bra lägen som missades, så samma betyg får man väl säga, även om jag inte sätter några betyg på mig själv :-).
Natten tills idag blev rätt jobbig på grund av allt handbollande... Kroppen är, som sagt, inte van med handboll och den värkte rätt rejält. Förutom vanliga brännsår och bröstet som jag skrev om tidigare, så var ett finger helt ur gängorna!!! Precis före läggdags började det värka utan avbrott... Blev liksom aldrig bättre vad jag än gjorde. Jag fick till och med gå upp ur sängen och kasta i mig ett par Ipren. Jag vet inte om det någonsin hänt att jag tagit värktabletter för smärta förut!? Blev väl marginellt bättre, men jag lyckades somna och på morgonen var smärtan lika plötsligt borta som den hade kommit. Skumt!
Shit! Nu spydde Saga, typ tio minuter efter att jag gett henne en god natt kram... Var ska det här barka iväg...?
Igår blev det handbollsmatch för egen del uppe i Tumba. Redan innan var jag lite off pga ett värkande bröst efter en smäll i början av veckan... Antagligen en högst ordinär smäll, men som min ovana handbollskropp ändå har reagerat på med ganska mycket smärta :-). Matchen i sin helhet, som spelades mot serietvåan Tumba, var väl ingen som kommer gå till historien. Motståndarna var förvånansvärt bleka, antagligen för att deras förstalag spelade samtidigt någon annanstans, men vi var ännu blekare så vi förlorade ändå. Vi var bra med i första halvleken, men av lite olika anledningar; dåligt tränade, saknad av tongivande spelare och vinnarskalle, massa utvisningar, bitvis underlig coachning osv, så tappade vi allt i andra halvlek och fick stryk med en 8-9 bollar till slut. Min insats var av "alibi-art" utan varken speciellt mycket tryck i benen eller något överjävligt självförtroende. Vid en summering var det väl lite mer vant än förra matchen, men ungefär samma insats, ett mål och ett par bra lägen som missades, så samma betyg får man väl säga, även om jag inte sätter några betyg på mig själv :-).
Natten tills idag blev rätt jobbig på grund av allt handbollande... Kroppen är, som sagt, inte van med handboll och den värkte rätt rejält. Förutom vanliga brännsår och bröstet som jag skrev om tidigare, så var ett finger helt ur gängorna!!! Precis före läggdags började det värka utan avbrott... Blev liksom aldrig bättre vad jag än gjorde. Jag fick till och med gå upp ur sängen och kasta i mig ett par Ipren. Jag vet inte om det någonsin hänt att jag tagit värktabletter för smärta förut!? Blev väl marginellt bättre, men jag lyckades somna och på morgonen var smärtan lika plötsligt borta som den hade kommit. Skumt!
Shit! Nu spydde Saga, typ tio minuter efter att jag gett henne en god natt kram... Var ska det här barka iväg...?
Kommentarer
Trackback
