Från Danmark till Albanien på en halvtimme

I fredags morse ringde klockan 06:20 för att starta en dag som innebar 40-50 mils bilresa ner till södra Australien och staden/byn/orten Denmark för lite helgäventyr. Bland svenskar i Perth, och kanske även bland australiensare, är det inget konstigt att åka iväg en 50-100 mil eller mer en helg för att kika på någon strand, träd, sten eller annat naturfenomen. Av denna anledning så packade familjen Wåke tillsammans med mig in sig i deras Jetta och rullade iväg söderut.
 
På vägen ner passerade vi en mängd påkörda och inte längre levande kängurur, några små orter med roliga namn som Kojonup, några kullar samt genom en nationalpark vid namn Stirling Range.
 
Efter ett antal timmars bilåkande med lite stopp var i framme i, vad det visade sig, idyllen Denmark, och namnet Denmark ska inte ha något som helst med det något mer kända landet Danmark. Det var dock ingen rast och vila i Denmark, utan incheckning och sedan in i bilen igen för lite bad och sightseeing. Först besökte vi en rätt fräck klippformation vid namn Elephant rocks, och sedan får var och en försöka fundera ut hur dessa klippor, med lite fantasi, såg ut? Ungefär vid samma ställe låg även en, i mängden i detta land, fin strand där några Wåkar badade och jag doppade fötterna. Dock var det svårt att njuta fullt ut, för just nu kryllar det av flugor i den här delen av Australien och just här var det överjävligt.
Elephant rocks.
 
Efter det för mig något sparsamma doppet åkte vi tillbaka mot Denmark igen men stannade till en stund vid en vingård vid namn "The Lake House", vilken är en vackert vid en sjö belägen vingård. Där blev det lite vinprovning och några inköp av vitt vin av makarna Wåke. Personligen var jag inte imponerad av det jag provade och avstod inköp. I min mening var vingården mer vacker än vinerna goda så att säga.
 
Kvällen spenderades med indisk mat och lokalt husband i hotellbaren. Känslan var att hela hillbilly-Denmark var på plats vilket alltid har en viss charm :-).
 
Lördagen var äventyr! Först utförde vi något som kallas "Tree-top-walk", och vilket är ett gäng metallbroar som man kan gå på högt uppe i trädkronorna, och som högst 40 m upp i luften. Träden (tingle trees) i sig är även de rätt fräcka med rejäl storlek både på höjden och bredden. Detta var rätt intressant och kul, men broarna var lite för stabila för att det skulle bli den skräckblandade förtjusning ialf jag hade eftersökt, sedan gjorde inte fluginvasionen saken bättre heller... ...och efter en stund hade jag huvudvärk, vilket med stor sannolikhet var en kombination av för lite kaffe, för lite vatten och en mängd slag i huvudet i jakt på att försöka ta livet av några av dessa miljontals flugor.
Erik, Saga och Lisa uppe i trädtopparna. Humm, det här ser högre ut än hur jag upplevde det :-).
Inte för att jag är världens största människa, men träden är rätt feta!
 
Efter detta smörgåsbord av härliga träd for vi iväg mot Albany, en annan konstigt döpt stad i krokarna och en 50 km bort från Denmark. På vägen stannade vi och köpte massa god toffee, smaskens.
 
Albany var, i motsats till Denmark och enligt vår ganska snabba analys, rätt skittrist, så vi styrde efter lite sushi kosan mot ett museum om valfångst. Jag fick verkligen mina två största önskedrömmar tillfresställda samma dag, titta på träd och gå på valfångstmuseum, inte dåligt... Men om träden överraskade något negativt så överraskade valfångstmuseumet positivt med enorma valskelett, intressanta 3-D filmer och en rätt fräck valfångstbåt byggd i Norge. Vet inte vad det är med båtar, men jag tycker alltid att de ser så små ut utifrån, men ändå har massa vrår och rum inuti.
Skelettet från en strandad pygme-blåval som var en si så där 22 meter lång när det begav sig, om jag minns rätt, trots namnet. Det är ändå rätt fräckt hur ett djur kan vara så himla stort!
Harpun! Sättet valar jagas på känns inte helt humant, om man kan använda ett sådant ord när det gäller djur!?
 
Efter denna lektion i valar, och valjaktens historia, i Albany åkte vi tillbaka till Denmark för lite kvällsmat och en god natts sömn.
 
Idag har vi inte gjort något speciellt, utan vi har besökt några vackra utsiktsplatser, varpå ett ställe Erik, Lisa och Saga nästan tog ett ofrivilligt dopp beroende på en överraskande hög våg, och som passade på att ta en av Lisas skor med sig ut i havet.
 
På vägen hem stannade vi till vid ytterligare en vingård vin namn "West Cape Howe" och jag inhandlade en Shiraz och en Tempranillo.
 
En sak till! Jag har under denna resa även sett vilda kängurur och emuer :-).
 
Efter en intensiv och trevlig helg är det nu tack och god natt för denna vecka!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0