En första motgång

Idag hade jag min första motgång på Migrationsverket. Som slutkläm på dagen blev jag inkallad till chefen, helt oförberedd, på ett lönesamtal, eller det var inget samtal, utan bara här är din svinlåga löneförhöjning, och det är inget du kan göra åt det... Det hade varit klart sedan innan jul någon gång, och det fanns inget att förhandla om. Hade jag varit med i något fack så hade jag eventuellt kunna förhandla lite eller gå till lönenämnd eller liknande. Varken chefen eller jag hade, eller har, någon aning om jag kan påverka lönen på något sätt vad det verkade/verkar... Jag har absolut ingenting emot min chef, tycker hen är grym, men är det så här Migrationsverket sköter sina lönesamtal är det ju pinsamt och ett bra sätt till att fördriva sin personal. Jag sa som det var, att det här gör att jag kommer se mig om efter annat, men att jag ändå trivs bra på enheten. Det enda jag belastar min chef för är att hen tyckte att jag inte verkat arbeta så bra i höstas, efter vad jag förstod, och att det var en anledning till den blygsamma höjningen. Problemet är bara att jag knappt var där i höstas, hade fem veckor semester, tre 2-dagars utbildningar, och en jävla massa att jobba av efter att ha arbetat i princip själv med allas ärenden halva sommaren. 
 
Annars har veckan varit mycket bra med ett par dagars resa till Hedemora och Borlänge, men det här smolkade ju ner bägaren bra mycket mer än nödvändigt.
 
Så kom jag hem så sent idag från jobbet att gymmet hade hunnit stänga.
 
Bra start på en veckas semester.
 
Nee och det är inte ett dugg jävla synd om mig, jag tjänar tillräckligt bra, men jag tycker inte jag ska tjäna 1000 kr mindre än nyanställda, när jag tar på mig allt ansvar jag kan ta, och ständigt ställer upp.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0