För minnen och grunda analyser i stunden

I torsdags bar det av med ett gäng jobbarkompisar ner till Helsingborg för att spela verksmästerskap i fotboll, vilket är ett årligt återkommande arrangemang. Det är Migrationsverkets olika enheter som sätter ihop lag och spelar 20-minuters matcher på sjumannaplaner.

 

Förra året spelade vi hyggligt men lyckades bara vinna en match, så vi hade inte så jättehöga förväntningar på oss själva, förutom Henrik som givetvis räknade med att vi skulle vinna, men vi andra var mer verklighetsförankrade :-). Det fanns dock ett par saker som talade lite mer för oss i år än förra året och det var att Taha tog på sig målvaktshandskarna och att vi lyckats låna in Ata från Örebro, dock var det senare mest på grund av att, två meter lång nästan 100 kilo tung, Adis lyckats skada sig i en närkamp med mig när vi spelade fotboll under planeringsdagarna...

 

 

Första matchen mot Jägersro lyckades vi vinna med 1-0 efter en stabil insats och en något tveksam tilldömd straff, som dock Henrik förvaltade väl. Andra matchen mot Asyliska blev en promenadseger med 3-0, men motståndet bestod mest av tjejer, så något annat än vinst hade varit ett debacle utan dess like... Tredje matchen var mot Skellefteå som hade lyckats fått med en gammal Forward-kille, och det märks på den här nivån. Dessbättre för oss var hans lagkamrater av en mer medioker karaktär, så matchen slutade 0-0 efter att vi egentligen inte skapat någonting som jag minns det. Till sista gruppspelsmatchen var vi redan klara för slutspel, och det var även motståndarna från Åstorp, så det blev en ljummen tillställning som vi förlorade med 2-0.

 

I slutspelet blev det kvartsfinal mot Västerås, ett riktigt derby med heta känslor :-). De var nog en aning bättre än oss, och tog även planenligt ledningen med 1-0, men efter en kontring där Henrik fick fram ett instick till mig lyckades jag kvittera, och det blev straffläggning! Johanna, William och Henrik, samt Taha i målet gjorde allt rätt och vi vann, eftersom Västerås missade en straff, så helt plötsligt var vi i semifinal :-). Där gick det dock inte så bra, och vi förlorade med 4-0, mestadels för att Flen som vi mötte hade en duktig anfallare som vi inte fick tag i riktigt. Med en taktikförändring hade det kanske kunnat blivit annorlunda, men hursomhelst var Flen bättre och vann rättvist. Lite kuriosa är att en spelare i deras lag hoppade in i mig bakifrån och skallade sönder sitt ögonbryn mot mitt bakhuvud, så det blev blodvite och sjukvård för honom... Vi skulle även spela match om tredjepris, men vi var slitna och sugna på öl, så vi förhandlade fram en straffläggning direkt istället, och där lyckades vi vinna efter rätt många straffar. Min straff var helt värdelös men slank på något sätt igenom målvakten och in i mål :-).

 

På kvällen var det bankett på Olympia i Helsingborg, och arenan gav ett tätt och intimt intryck. Den upplevdes mycket tightare än Behrn Arena. Sedan for vi vidare till något uteställe som hette något i stil med Helsing bar eller liknande, som låg precis vid den där trappan där Djurgården-supportern dog efter att han fått en smäll av en Helsingborg-supporter. Det borde vara den trappan ialf. Fulla blev vi och kul hade vi :-). Nu är man dock hemma igen, och tack alla för ett par härliga dagar!