Dåligt slut på arbetsveckan

Igår kväll förlorade Liverpool mot Villareal efter ett väldigt sent och onödigt 1-0 mål. Idag gick vi igenom en kvalitétsuppföljning på jobbet och resultatet var väl inte strålande. Det var ett generellt resultat och jag vet inte om jag var bättre eller sämre än någon annan, men säkert ungefär lika dålig. Det gav hursomhelst inga roliga vibbar. Nu är det någon som spelar musik här i huset, och jag tror inte det är min alkis-granne. Eftersom jag inte har något bättre för mig hade jag tänkt att gå och lägga mig tidigt, men det verkar bli svårt.
 
Jag har underhållit mig ikväll med att kika på en dokumentär om Katarina Taikon, och den var väl så där.
 
Mat på Umami imorgon kväll ialf, blir säkert trevligt.

Mer eller mindre adlig...

Idag var jag iväg på en beslutsfattar-träff i Borlänge. Träffade många trevliga människor och någon enstaka korkad och fick lite information om rättskällor och klarspråk. Det roligaste var dock min namnskylt som hade blivit lite fel...
Jag tror de blivit inspirerade av Oxenstierna. Undrar just hur detta fel kom till, för felet lär inte vara gjort medvetet av någon jag känner eftersom jag var i Borlänge idag.
 
Annars har jag åter börjat scanna in lite foton samt sett en dokumentär om soldater från Sexdagarskriget.

Ny vecka

Idag fick jag min biljett till Irland - Sverige :-). Stort!
 
Lördagskvällen innebar sent om sider att Acke, Gurra, Lundmark och Kristin kom över. Tanken var att det skulle spelas Kent hela kvällen, men efter klagomål efter klagomål från Gurra blev det så att det även spelades annan musik :-).
 
Sedan kilade jag och Lundmark iväg till ett numera ovanligt besök till Harrys. Det var ovanligt kul med mycket normalt folk där. Antar att det hade varit någon privat-fest längst upp varifrån det kom folk.
 
Under söndagen var det tänkt att jag skulle ner till Behrn Arena, men återkommande hagelskurar fick mig, och säkert många andra, på andra tankar. Det sprack dock upp till slut och ÖSK vann matchen mot Göteborg med 3-2 :-).

Vinmässa, Ebbot osv

Igår var det vinmässa igen som jobbet bjöd på inträdet till. Riktigt trevligt som vanligt, men hade gärna stannat någon timme till. Jag, Bias och Nisse hade dock bokat bord på East West för att se en konsert med Ebbot Lundberg, så det blev väl ett par timmar på mässan ungefär, vilket var någon timme i underkant. Jag fick till och med ge bort vissa av mina dryckes-kuponger. Det var väldigt trevligt ialf, och mycket folk från jobbet.
 
På East West beställde vi en massa sushi att dela på och det var fräscht och gott som vanligt. Ebbot bjöd på en bra konsert också, även om jag inte kände igen så där väldigt många låtar :-).
Vissa var kanske lite väl närgångna med filmandet :-).
 
Idag fick pappa äntligen utnyttja sin pensions-present gällande att köra Lamborghini. Han såg ut att gilla det och en blev lite avundsjuk :-).
Gubben får hjälp ut ur bilen av Lisa. Tufft att gå ur en så låg bil på ålderns höst :-).
 
Sedan blev det middag hemma hos familjen samt att se Liverpool omotiverat spela 2-2 hemma mot Newcastle.
 
Nu tar jag en öl och lyssnar på Kent. Får se var den här kvällen tar vägen.

Ja men tack grannen

Det här meddelandet fick jag av min granne häromdagen.
Jag verkar dessvärre för korkad för att få bilden vågrät, men ni ser ialf. Jag fick en bio-biljett som gick ut i slutet av mars, och det medvetet. Tack!
 
 

Makedonski

Hemma nu igen efter en ny resa till Makedonien.
 
13 april 2016
 
Jag gick lite tidigare från jobbet så att jag inte skulle behöva stressa iväg till Skavsta. Eftersom bilen skrotades efter min förra egna Skavsta-resa så var tanken att jag skulle åka tåg och buss denna gång. Lita på tågen i Sverige går ju dock inte, så det tåg som skulle ta mig till Hallsberg var inställt. Det gick en ersättningsbuss, men jag trodde inte den skulle komma fram i tid till min anslutning i Hallsberg, vilket jag dock tror att den kan ha gjort. Jag hoppade istället på ett senare tåg till Hallsberg. Framme i Hallsberg hade dock anslutningståget till Katrineholm redan gått. Ingen jättefara på taket eftersom jag var ute i god tid, så jag väntade in nästa tåg till Katrineholm. I Hallsberg träffade jag även min jobbarkompis Thierry som bor i Katrineholm, så jag hade sällskap. Detta tåg blev dock väldigt försenat, så när vi kom fram till Katrineholm hade den tänkta anslutningsbussen till Nyköping gått... Nu var det nära att jag skulle missa mitt flyg, men Thierry ställde upp och skjutsade mig från Katrineholm till Skavsta :-). Otroligt vänligt, och jag är oändligt tacksam för det.
 
Sedan gick resan dock bra. Wizz Air-flyget var i tid, och det var inte samma plan som jag och Tobias åkte med sist vilket var väldigt trångt, utan det här var en vanlig rätt rymlig 737-800. Nere på den lilla Alexander the Great airport i Skopje gick det snabbt genom passkontrollen, och rätt snart kom Ivana med några kompisar och hämtade upp mig för transport till mitt hostel.
 
Jag hade bokat in mig på Urban Hostel & Apartments vilket är samma ställe som jag och Tobias bodde på sist. De första två nätterna hade jag en egen lägenhet :-).
Lägenheten, större än min egen, vilket iofs inte är någon bedrift. 35 euro natten.
 
Mer blev det dock inte denna dag eftersom klockan nu var runt 1-2 på natten. Nattinatt!
 
14 april 2016
 
Efter lite frukost på hostelet mötte jag upp Ivana för en liten vandring runt i Skopje. Vi började med att sätta oss på något smoothie-hak där jag köpte en smoothie som endast gjorde att den gamla bekantingen till magkatarr gjorde sig påmind. Den försvann dock senare när vi gick och köpte kebab :-).
 
Vi vandrade sedan ned till centrala Skopje och Macedonia Square som var under väldig ombyggnad när jag och Tobias var där. Nu var torget inte längre avstängt och väldigt vackert.
Säga vad en vill om alla kostnader för dessa statyer och nya hus med antika utseenden, men det blir ändå en rätt fräck gatubild.
Floden Vardar och de nya byggnaderna.
 
Vädret var helt perfekt med omkring 25 grader, och så var det under hela resan.
 
Det blev sedan en Skopsko öl på den irländska puben nere vid floden med några kompisar till Ivana. En rätt bra öl faktiskt.
 
Med anledning av att det var demonstrationer planerade till 18.00 och delar av centrum avspärrat för biltrafik blev det så att jag gick till mitt hostel för att undkomma eventuella kravaller. Demonstrationerna berodde på att presidenten hade beslutat att inte åtala folk som varit inblandade i en skandal häromåret. Det är dock inte bara det utan alla makedonier är trötta på fattigdomen och korruptionen som är i landet. För mig blev det att istället att kika på Liverpool - Borussia Dortmund i min lägenhet, vilket visade sig bli en helt galet underhållande match. Innan var det även ett inslag om svenska fotbollslandslaget :-). En ganska lugn torsdag med andra ord, och jag åt inte ens middag. Ganska skönt att ta det lugnt på semestern :-).
 
15 april 2016
 
Denna dag innebar en hel del valmöjligheter där jag hela tiden valde det lugnaste alternativet. När jag käkade frukost träffade jag en fransman från Bordeaux som var på väg till Pristina. Min tanke med resan från början var bland annat att åka till Pristina. Jag funderade lite snabbt på att följa med honom dit, men eftersom jag delvis åkt till Skopje för att träffa Ivana och andra som jag och Tobias träffade förra året, kände jag att det kanske skulle vara lite ogint.
 
Istället valde jag att möta upp Ivana vid St. Clement-kyrkan, men hon var sen så jag blev lack och drog däirfrån. Någon kvart senare kopplade jag på mobildata (vilket är väldigt dyrt i Makedonien) och skrev att jag satt på en restaurang, jag väntade dock inte in något svar innan jag stängde av mobildatan igen. Hon kom dock till restaurangen sedan, men stämningen var väl inte på topp. 
 
Efter det knallade vi bort till Old bazaar, vilket är ett område med massa restauranger, pubar och försäljning, och mötte upp en kompis till Ivana, Victoria, och jag drack ett par öl. Sedan var klockan runt 18.00 igen och det skulle demonstreras även denna kväll, så jag gick tillbaka till hostelet med ett kort stopp för en markrone-kaka.
Old Bazaar i Skopje.
Äntligen ett Skopsko-glas. På alla andra ställen innan hade de serverat ölen i fel glas. Illa!
 
Tillbaka på hostelet var det lugnt. Jag började prata med några homosexuella från en rad balkan-länder och vilka var på någon HBTQ-konferens i Skopje. De tyckte att jag skulle följa med på gay-klubb, men jag kände mig tveksam till det, så jag tackade nej. Några andra verkade inte vara intresserade av utgång, och tanken var att vi skulle åka rätt tidigt till Ohrid morgonen efter. Det blev således inte mycket mer för mig denna dag.
 
Jag hade således två möjligheter att göra något udda, men jag valde annat...
 
16 april 2016
 
Tanken var som sagt att vi denna dag skulle åka till Ohrid och det vid typ 10.00 på morgonen eftersom det är drygt ett par timmars bilresa dit. Jag vet dock inte när vi kom iväg, 13-14.00 någon gång kanske, vilket gorde mig rätt lack. Sedan spelades det en massa skräp-musik alldeles för högt i bilen, men jag kände inte att klaga var rimligt för det hade tagit längre tid med buss osv.
Resan mellan Skopje och Ohrid var dock väldigt vacker med massa berg. Korset hade jag dock svårt för. Lite så att en vill att makedonierna ska försöka komma in i verkligheten... Vi kom fram till Ohrid utan större problem, och jag tror att det även skett utan Guds inverkan.
 
Alexander som körde visade sig vara en trevlig snubbe, och även Victoria var med.
 
Ohrid visade sig vara en riktig pärla. Ohrid är en stad som ligger vid Ohrid-sjön som är en av Europas djupaste sjöar och typ svingammal. Det finns unika arter i sjön och sikten i vattnet är ovanligt bra. Staden Ohrid sägs även ha 365 kyrkor, en för varje dag samt att staden är på UNESCO:s världsarvslista.
Jag, svanar och Ohrid-sjön. Tror även vi skymtar Albanien på andra sidan.
 
När vi kom fram till Ohrid gick vi rätt direkt till en restaurang för att äta. Jag hade fått in bröd till maten och Victoria frågade om hon fick smaka, men så kom hon på att det kanske var mjölk i brödet, vilket hon då inte kunde äta som fastande ortodox kristen. Socialt inkompetent i kombination med intresse undrade jag vad grejen är med den ortodoxa fastan när de ändå äter allt förutom typ kött? Jag fick svaret att det var lite tradition och att det var en rening av kroppen. Vadå för rening undrade jag? "Bullshit!". Är ju snarare en diet menade jag, och snart hade jag även Ivana emot mig. Ja, ja idioter... men jag kände ändå att jag skulle försöka rädda situationen och hävde ur mig "ja, men det är ju bra om en vill gå ner i vikt", vilket kanske inte föll helt i god jord med tanke på att Victoria kanske inte är pinnsmal. Bra jobbat Andreas!
 
Men det blev snart bättre! Vi mötte upp med en morbror/farbror till Victoria och några andra lite äldre karlar på en restaurang vilket var himla trevligt. De bjöd på rakia och morbrorn/farbrorn visade sig vara en hejare på historia, så efter att de ätit klart fick jag en rejäl guidning runt i Ohrid. Hur trevligt som helst!
Rakia-gänget :-).
 
Vi gick omkring i de smala gränderna i Ohrid för att komma till den kyrka som brukar få symbolisera Ohrid.
Ohrid-sjön från en annan vinkel :-).
Sveti Jovan Kaneo - Kyrkan från 1200-talet som brukar vara på alla bilder från Ohrid. Vacker utsikt och fin stämning. 
Lagbild vid ingången till Sveti Jovan Kaneo.
 
Jag fick sedan en mängd information om en antik teater vi besökte och om det bysantiska riket osv. Väldigt intressant! Denna guidning gjorde att besöket till Ohrid blev ett toppenbesök. Min tanke innan vi åkte hit var att vi skulle stanna där en natt, men så blev det inte av någon anledning utan vi körde hem i mörkret. På vägen hem körde en bil framför oss på en katt :-(. Vi var sedan tillbaka i Skopje omkring 00.00. Det verkade inte som de som var med till Ohrid hade några planer på att förlänga kvällen, även om jag tyckte de agerade underligt. Det pratades istället om att gå upp tidigt dagen efter för att åka till Matka eller Kumanovo, vilket jag hade en aning svårt att tro på. Jag gick således hem till hostelet för att se om några skulle ut där, men förutom de homosexuella var det inga där. Jag hade även träffat ett par norrmän på hostelet innan, men de hade gått och lagt sig eftersom en av dem blivit av med sin plånbok. Så jag gick också och lade mig.
 
17 april 2016
 
Som jag hade förväntat mig blev det inget Matka eller Kumanovo utan Ivana hörde av sig framåt 12 eller något och undrade om vi kunde mötas upp, vilket jag tyckte vi kunde, och jag sa att jag ville äta någonstans.
 
När jag var på väg iväg så skulle jag lägga min laddare i min resväska, och då upptäckte jag att min resväska med mitt pass var borta... Jag frågade snubben i receptionen om han kanske hade sett min väska någonstans, men icke. Det som hade hänt var att de homosexuella hade råkat tagit med min väska av misstag. Som tur var visste han i receptionen var de hade tagit vägen och fick tag i det hotell dit de flyttat. Där hittade de min väska och efter någon timme kom min väska tillbaka med en taxi tror jag. Jag var inte där när väskan kom tillbaka, men jag antar att det var en taxi :-).
 
Vi möttes upp och gick till någon högljudd bar där de inte serverade mat. Är det en kulturkrock eller är hon dum i huvudet på riktigt tänkte jag? Det slutade med att jag gick till restaurangen mitt emot och käkade och kikade på fotboll. Några andra kompisar skulle snart möta upp Ivana där vi var först, så det var inte så att hon blev ensam någon längre period, men jag käkade så långsamt jag kunde. Sedan gick jag tillbaka och sade hej då för att ta mig till mitt hostel där min taxi till flygplatsen väntade. 
 
Jag fick aldrig något grepp över Ivana. Jag vet att jag och Bias tyckte hon var lite småknepig redan när vi träffade henne första gången, men jag trodde nog jag skulle förstå henne bättre nu, men icke hehe :-).
 
När jag sedan steg på planet för att åka hem frågade flygvärdinnan om jag var Andreas? Jo svarade jag lite förvånat. Du kan få sitta vid nödutgången om du vill? Jo varför inte svarade jag. Då kände tydligen Ivana en av flygvärdinnorna, så hade de fixat så att jag fick bästa platsen på flyget samt gratis kaffe och godis osv. Hehe, bästa flygningen ever. Sedan satt jag bredvid en äldre albansk herre som bjöd in mig till hans hus i Skopje och berättade om sitt liv som asylsökande och hur han kände många höga tjänstemän i Makedonien :-). Han tog mitt nummer, får se om han ringer.
 
Även om jag låtit lite irriterad i detta inlägg så har resan varit riktigt bra och jag är tacksam för allt som Ivana och makedonierna gjort för mig. Jag kan verkligen rekommendera Skopje för några billiga och annorlunda dagar.

3:e gången gillt?

Natten till måndagen höll min granne låda igen, så jag ringde störningsjouren. Det slutade med att det blev värre, vilket kanske inte var helt överraskande. Dåligt med sömn blev det. Idag fick jag ett brev om att hyresvärden pratat med grannen om problemet, men det har de gjort minst två gånger tidigare senaste månaderna och det har ju inte hjälpt, så chansen att det skulle hjälpa nu är väl inte så stor.
 
Igår kikade jag på ÖSK mot Jönköping Södra med massa folk och jag träffade Nils och Calle där. Fint att få prata med dem lite. ÖSK vann matchen med 2-1 förresten.
 
Imorgon bär det av till Makedonien igen. Själv denna gång. Ja, ja det blir säkert bra om jag lyckas ta mig fram till flygplatsen. Tre byten.
 
Min micro har nog gått sönder också...

Pigg och alert

Jag känner mig fortfarande riktigt pigg och glad och jag börjar nog på riktigt tro att järnet faktiskt gör skillnad.
 
Igår var det som så att det blev lite baluns och mitt mål var att bli ganska dragen :-). Vi hamnade här på förfest och det var en salig blandning av folk från Småland, Kirgizistan, Uppland, Ukraina, Bosnien och Närke. Kan inte bli annat än lyckat :-). Efterhand hamnade vi på Ritz och där var det rätt stökig stämning, dock utan att jag märkte att det var aggressivt. Lagom med folk och rätt kul.
 
Eftersom det var en rätt rejäl fylla så vaknade jag med lite huvudvärk imorse, men det gick snabbt över, och nu känner jag mig åter som jag nästan alltid kände förr när jag var bakis, pigg! Jag är inte ett dugg seg och jag har varit och tränat. Attribuerar även det till järnet :-).
 
Jag är en ny människa haha.
 
Ett litet musiktips. Ricky Gervais hade tydligen ett new wawe band i början av 80-talet som hette Seona Dancing. Låten "More to lose" är riktigt bra. Finns inte på Spotify men går att googla fram.

Jag tror järnet gör susen!!!

Just precis nu mår jag oförtjänt bra och känner mig ovanligt alert. Sitter med en whisky, eller bourbon faktiskt, och är nyss hemkommen från gymmet och ingen känsla alls av att hellre lägga mig i sängen än att gå ut och träffa kompisarna. Hög musik på och jag studsar runt överallt. Inte ens jobbigt att laga mat. Det är säkert inbillning, men vad spelar det för roll, det är jävligt gött att vara pigg ialf :-).
 
Inte blev det sämre av att ÖSK till slut vann rätt övertygande igår och att Liverpool klarade lika borta mot Dortmund.

Hjärtat i halsgropen

Idag satt jag glad i hågen på jobbet och försökte komma någonstans i den uppsjö av ärenden vi har, och som helst ska vara klara till sista april, vilket blir svårt. Då fick jag det här meddelandet från Blodcentralen;
 
"Hej Andreas! Jag har försökt nå dig på telefon gällande dina provsvar från senaste besöket. Hör gärna av dig till mig på telefonnummer ... när du har möjlighet att prata. Om jag inte kan svara just då kan du istället ringa ... och meddela på vilket nummer jag kan nå dig. Hälsningar Blodcentralen."
 
Hjärtklappning deluxe, vad har de hittat nu? Jag ringer upp och får reda på att mina blodvärden är lite låga så jag borde äta järntabletter ett tag. Att de gått ner från dryga 170 till 48 på några års blodgivning. De frågade även om lite annat, men det verkade inte speciellt oroligt. Jag hade ju dock lite svårt att få det där ur huvudet och började givetvis googla när jag kom hem. Jag googlar och hittar att blodvärden under 130 för män är lågt och att det kan bero på leukemi, tumörsjukdomar och annat skit. Ehh, jag hade 48? Det här kan ju inte vara bra, vågade de inte säga hur illa det var när jag ringde Blodcentralen? Jag ringde därför upp nu igen och undrade om jag skulle dö typ imorgon. Saken är dock den att mitt blodvärde senast låg på 154, vilket är supernormalt, men mitt ferritinvärde, dvs. järndepåerna (om det nu hör till allmännbildningen) hade gått ned från dryga 170 till 48, inget annat. Som man är det brist om en har under 30, så det var inte brist där heller, även om det nog är lågt, men jag hittar ingen normalvärde på nätet. 170 var dock högt. Sannolikt har det sjunkit eftersom jag inte ätit järntabletter efter de senaste blodgivningarna med anledning av tidigare väldigt högt ferritinvärde. Summa summarum är att jag med största sannolikhet är helt frisk.
 
Nu ska jag få järntabletter och nyss satte jag i mig en hel och rå förpackning blodpudding.

Njae!!!

En hel helg som har varit lite njae... Förkylningen har dock börjat ge sig nu, så imorgon kan jag börja träna igen. Annars har jag inte gjort mycket under helgen. Jag har mest suttit och kollat på dokumentär-serien "The World at War" som handlar om Andra världskriget. Det är 26 st entimmars avsnitt och producerat på 70-talet vilket gör att det finns med intervjuer med exempelvis Dönitz. Väldigt intressant!
 
Lördagskvällen innebar kalas för Johanna och Lisa. Bra ordnad tillställning med god mat. 
 
Dagens största begivenhet var matchen mellan ÖSK och Djurgården. Bra drag på stan under hela dagen och väldigt bra inramning under matchen. Dessvärre var ÖSK inte bra och förlorade med 2-0. Broberg blev skadad, och efter det verkade hela ÖSK ge upp.
Över 11 000 åskådare och bengaler borde det vara varje match.
 
Sedan måste jag hålla med Ivar Arpi om att vi fått nog av kändisar och halvkändisar som skriver under debattartiklar och upprop om migration. Gör det ni är bra på, gör inte bort er genom att trassla in era namn i sådant ni inte vet något om.
 
Sist och väldigt sorgligt är att en kompis pappa dog inatt efter en tids sjukdom :-(.

Förkyld

Dragit på mig en mancold. Var väl inte optimalt att lämna blod när jag var lite harklig innan.
 
Tufft på jobbet med mycket att göra.

RSS 2.0