Notiser från helgen
Igår hängde jag med mina föräldrar till Konserthuset för att se en konsert med Sven-Ingvars. Om jag inte påpekat det förut så berodde det på att de fick ett par dubbletter i julklapp. Att jag följde med ångrar jag dock inte. Konserten var riktigt bra, och det var verkligen ingen dansbandsföreställning, utan det var en rockkonsert. Sven-Erik Magnusson dog förra året därför var det inte med någon från grunduppsättningen, men sonen Oscar gjorde det riktigt bra. Jag blev verkligen positivt överraskad.
Bra drag med stående publik stundtals. Det var inget ungt klientel på konserten vilket var lite synd eftersom musiken framfördes på ett tidlöst sätt.
Eftersom Avicii dog i fredags så har jag som väldigt många andra sett dokumentären om honom på SVT Play, och det var nästan lite otäckt. Känslan när en ser dokumentären är att den är inspelad efter hans död. Typ det här ledde fram till Aviciis död. På väldigt skilda plan och i klart mindre omfattning känner jag igen mig i Avicii. Speciellt oviljan till small-talk och ängsligheten innan uppträdanden, men att ändå ofta gilla det när det fungerar. Efter att ha sett dokumentären blev jag klart mer berörd av Aviciis bortgång.
Jag har även roat mig med att läsa boken "Så blev vi alla rasister" av Arpi och Cwejman. En kort bok på 100 sidor. De tar upp ganska mycket intressanta saker om kvotering osv. Det viktigaste jag tog med mig var att kvotering genom "ras" blir rätt märklig. Ger annorlunda hudfärg eller ursprung mer mångfald än annorlunda uppfattningar? Även att de som diskuterar diskriminering på grund av "ras" blir väldigt besatta av människors rent fysiska olikheter. Det kan väl knappast leda till något gott?
Jag hängde även en del med Linus som var på besök i staden och det blev bland annat ett besök till den nya restaurangen Casanova, och jag var nöjd med maten, rikliga portioner.
När jag och Linus satt och käkade lunch på Stora Örebro i lördags kom NMR med lite flaggor och började dela ut flyers. Det är första gången, vad jag kan minnas, som jag ser en sådan extrem organisation göra något sådant. Måste säga att jag tyckte det var en aning otäckt, och jag har svårt att förstå dess medlemmar. Till skillnad från mycket annat märkligt här i världen så har medlemmarna i NMR gjort ett aktivt val i någorlunda vuxen ålder.
Kommentarer
Trackback
