En alternativ kväll...
Mikael Ribbenvik besökte oss idag. Första gången sedan jag började på verket som jag träffar en generaldirektör. Trevligt måste jag säga. Han gav även ett bra intryck.
Sedan märkte Peter att jag var lite off på lunchen. Uppmärksamt måste medges. Jag hävdade dock att det inte var något, vilket det egentligen knappt var, men det jag satt och funderade på var vissa människors behov av att framhäva sig själva på andras bekostnad. Allt som oftast beror det även på deras egna okunnighet. Men frågan är också, är det bara andra som är sådana, eller är jag även sådan själv?
Apropå kvällen så började jag den med att se Jens Ganmans satirvideo som, ialf tillfälligt, togs bort från Youtube. Svårt att förstå varför den inte skulle kunna ligga på Youtube. Sedan lyssnade jag på den fantastiske Navid Modiris intervju med "En arg blatte talar". Modiri är född 1983, den arga blatten vet jag inte, men jag kände mig ändå stundtals intellektuellt underlägsen dem båda. Jag avslutade sedan med Uppdrag Gransknings program om den svenska alt. right-högern. Att det sannolikt kommer bli mer högerextremt i Europa med fortsatt hög invandring de närmaste åren till Europa tror jag dessvärre de har rätt om. Kan vara intressant att följa vad som händer i Spanien framöver... Raskrig och dödsstraff på politiker är jag dock varken för eller speciellt oroad över.
Imorgon kommer Valle tillbaka :-).
Vilken underbar dag :-).
Idag var det dags för syster Johannas barn att ta sig ur magen och ut i verkligheten. Stort grattis till Johanna och Peter. Det känns även otroligt stort för mig. Förstå att lillasyster har blivit mamma :-). Märkligt :-).
En annan bra sak var att ledningen hade lyssnat och att de från och med nu skippar prognosen på jobbet. Svårt att säga om det något vaga alternativet blir bättre, men det kan knappast bli mer idiotiskt.
I lördags när vi spelade spel kom den en fråga om vem som skrivit Dr Jekyll och Mr Hyde. Det var nog ingen som kunde det. Det är förvisso sak samma, men där jag sov i en av stugorna hittade jag den boken i en bokhylla och lånade den. Nu har jag läst ut den, vilket gick rätt fort eftersom det är en kortroman. Det är även en riktig blandvändare även om den i dagsläget inte direkt förtäljer något som är nytt under solen. Dubbelnaturer är alltid intressanta, men är vi inte alla det mer eller mindre? Vi som spelade i lördags får också komma ihåg att författaren heter Robert Louis Stevenson :-).
Carl Jonas Love Almqvist verkar ha varit en riktig lirare också :-).
...och till sist Victor Sköld :-). Mål igår och vinst för ÖSK, det var på tiden :-).
Helgen är över
Buhu, helgen är över och imorgon är det jobb igen, men jobba måste det ju göras för brödfödan. Ett par nya ansikten lär komma i veckan. Delvis en aning märkligt, men det blir nog bra :-).
Helgen har varit utmärkt. Inte för att vi fick några kräftor. Antingen hade vi fel agn eller så fanns det inga kräftor kvar i sjön. Det enda som letade sig in i burarna var en mört :-). Bortsett från det skrala kräftfisket hade vi en mycket bra kväll med fotboll och spelande av När och Fjärran. En sak som jag inte märkt av på länge är hur skrämmande mörkret kan vara. Vi var nere vid sjön sent igår kväll för att kolla ett par burar och då var det mörkt. Alltså det finns ingen belysning alls nere vid sjön. Det blir väldigt mörkt då så där ute på landet. Det låter kanske som en självklarhet, men det är jävligt mörkt. Ett mörker jag inte kan minnas att jag upplevt sedan fältövningarna i lumpen.
Förutom detta har jag läst ut "Factfulness". En bok jag kan rekommendera. För oss som följt Rosling genom åren blir det mycket repetition, men väl värd att läsa ändå. Kul med något positivt som omväxling. Jag har dock svårt att förstå en av bokens teser gällande att riktigt fattiga familjer bör ha många barn för att komma ur sin fattigdom. Annars är jag med på det mesta i boken.
I övrigt har jag lärt mig en del om John och Nils Ericsson. Inblandade i kanal- och järnvägsbyggen och lok samt krigsfartyg. Det hade jag ingen aning om innan, men superintressant. Även en del om Ostindiska Companiet och Johan III har hunnits med. Helgonet Lucia är tydligen begraven i Venedig också, missade jag när jag var där :-(.
Till sist, vill ni så något otäckt och lärorikt så kan ni kika på "Dödens fält i Myanmar" på SVT Play. Jag kommer dock inte sova gott inatt efter att ha sett den dokumentären.
Det har bloggats lite dåligt
Det har inte bloggats så mycket nu i veckan. Främst beror det på att jag bott hos Valentina i veckan. Då har jag ju annat för mig vilket gör att tiden för att blogga blir mindre. Nu har hon åkt till Rom, så då får jag tråka med att skriva blogg istället :-(.
Veckan har varit bra. Rätt lugnt på jobbet. Något metaforiskt satte jag dock kaffet i halsen på en morgonrast efter att ha varit lite nedvärderande gällande en tidningsartikel vars innehåll var relaterat till en kollega. Ledsen för det! Vi hade även besök av våra högre chefer under veckan och jag fick möjlighet att klaga lite, och det kändes som att de förstod. Ett bra möte.
Uppdrag Granskning häromdagen var intressant. Inte för att det togs upp invandrares extrema överrepresentation gällande våldtäkter, det har varit känt länge, utan mer för att SVT vågade rikta fokus mot andra faktorer än socioekonomiska.
Annars fortsätter jag att kika på Hermans Historia när tid finnes :-). Jag vill därför göra en slottsturné i Sverige :-).
Det ser ut som att jag, Nisse och Bias ska fiska kräftor i helgen, coolt :-).
GES
Helgen har inneburit lite av varje, jag har typ flyttat lite halvt, men även sett GES i Brunnsparken.
Vi var ett gäng som hade köpt biljett till GES för att få höra lite gamla stänkare. För den som inte var där, och som kan vara intressant att veta, så lirade de inte bara GES-låtar utan även många av respektive medlems egna hits. Vädret var skit, det regnade mer eller mindre under hela konserten. Det öste dock aldrig ned så det var ändå ok. Konserten kändes till en början rätt trött, men när de gamla hitsen kom blev det bättre. Många låtar drogs dock ut på lite mycket. I förhållande till priset på knappt 700 kronor var det knappt värt det, men det var ändå riktigt kul under hitsen, så det var nog värt det trots allt, men inte så mycket mer.
Annars då, jag borde från och med nu komma ihåg att det var Karl X som var en tjockis och att Linné var het på 1700-talet.
Torsdag
Jag har börjat läsa min Hans Rosling-bok. Något jag påpekat några gånger förut men som också boken tar upp är följande. En miljard människor lever på mindre än 2 USD om dagen. Tre miljarder till lever på mindre än 8 USD om dagen. Tänk lite på det. Det är en helt sjuk orättvisa. Tänk även på vad som skulle kunna hända om alla människor i världen fick möjlighet att ansöka om asyl på våra ambassader i världen? Nu kommer långt ifrån alla kunna ta sig till en ambassad, men borde inte rättvisan vara att alla som vill borde få chansen? Hade det fungerat?
Googla även hur mycket koldioxid vi släpper ut per person i Sverige jämfört med andra länder. Ha dock med i beräkningen att vissa av de länder som släpper ut mer än oss släpper ut mycket som tillverkas i det landet och som vi sedan köper. Oavsett detta tror jag ni kommer förstå att det vi gör för miljön i Sverige är en stor jävla piss i havet. Subvention på elcyklar... Vem gynnar det?
Valle har fått jobb i Sthlm. Spännande värre! Hur ska jag nu göra? En del att fundera på...
I övrigt har jag bekantat mig med Frida Kahlo och Harriet Tubman, som var ganska okända för mig innan. Men nog hade jag hört namnen innan?
Jag vill även citera Navid Modiri "Vad kallas den där härskartekniken när man ropar : HÄRSKARTEKNIK! så fort man känner sig intellektuellt trängd?" Hur ofta har jag inte irriterat mig på folk som tror att andra använder "härskartekniker" när de känner sig underlägsna!?
Till sist, bilbränderna. Så många tankekollapser från diverse ledarskribenter med flera. Jag säger istället att det måste varit miljöpartister som startade alla skogsbränder. Nee inte ens det är troligt...
Jobb imorgon
Imorgon börjar hösten. Alltså jag har ingen mer sommarledighet att se fram emot. Jag har egentligen inte något särskilt planerat att se fram emot heller när jag tänker efter. Tycker väl förvisso att de som finns omkring mig är tillräckliga för att framtiden ändå ska kännas bra :-).
Sista lediga dagen på semestern spenderades som de första dagarna förra veckan. Dokumentärer... Nyköpings gästabud, Karin Månsdotter, Gustav II och III samt Potemkin. Jag hann även läsa ut boken om Palestinakonflikten, vilket var ett av målen för ledigheten.
Igår kväll blev jag irriterad på ett par grabbar som parkerade på en handikapp-parkering. Vad gjorde jag åt det? Knöt näven i fickan och gnällde... Så fegt, och det gör mig nästan ännu mer irriterad.
Ett regnigt Way Out West
Regnet fortsatte i Göteborg igår. Det var tidvis rejäla skurar.
Hursomhelst hade det börjat klarna upp en del när vi begav oss till festivalområdet efter att ha intagit en lunch på en sport-bar på vägen och även av en slump träffat en gammal arbetskollega. Flera överraskande möten under denna festival alltså :-). Fast inget av dem har varit på själva festivalen.
Vi mötte upp Kalle och Jens, också det ganska slumpmässigt, på väg in på festivalområdet. Där började vi med att se på Markus Krunegård. Förvisso var det mest jag som kikade på konserten, de andra satt och drack öl en bit bort. Konserten var bra med duetten "O A O A E vi förlorade" med Miriam Bryant som topp. Skönt att Markus avstod från att ta enkla politiska poänger också. Förvisso kallade han de som har Downs syndrom för mongon, vilket kan diskuteras, speciellt utifrån hans ståndpunkt.
En utmärkt Markus Krunegård här tillsammans med Miriam Bryant.
De första regnstänken började komma nu också. Vi gick sedan till Linnétältet för att se något band jag inte minns vad de heter, vilket främst beror på att jag och Kalle väntade in ÖSK-BP. Kalle lyckades få wi-fi och därmed kunde vi se första halvleken av matchen utanför Linnétältet. Under andra halvlek började Fleet Foxes spela och därmed fick det bli musik istället för fotboll.
Under Fleet Foxes började det regna ordentligt för första gången. Konserten var bra framförd, men jag hade svårt att känna att det var intressantare live än på skiva, därmed var min upplevelse att det var rätt tråkigt. Konserten hade gjort sig bättre inomhus och i lite mörker.
Fint, men den här konserten kommer inte ge några bestående minnen.
Nästa händelse var att Bias tappade bort sin plånbok :-). Någon hade dock hittat den och lämnat in den på Lost & Found, så Bias fick tillbaka den :-).
När vi sedan gick för att äta blev regnet mer ihållande. Vi fastnade därför i mat- och dryck-området både under Lykke Li och Thåström, så vi hörde dem väl men såg dem bara på håll. Därmed lite svårt att hävda att vi verkligen "såg" konserterna, och jag kan därmed inte heller bedöma dem.
Regn, regn, regn...
Det mest underhållande under den här perioden var att det blev trevlig stämning mellan alla som stod i sina ponchos under träden för att försöka få skydd från regnet.
Men sedan blev det bra på riktigt och eventuellt bäst någonsin. När Arcade Fire började spela slutade regnet efter hand. Vi vågade därför oss ut i publikhavet efter ett par-tre låtar. Det är ibland lätt att se de senaste händelserna i livet som de bästa, och så är kanske fallet här, men det här var en utmärkt konsert. Det var spontan-dans i publiken och ett glatt band på scen. Det är musik-porr! Arcade Fire är kanske inte alltid det mest intressanta bandet på skiva, men live i mörker blir det en magisk upplevelse. Jag tar i och säger att det här är det bästa jag sett sedan LCD Soundsystem på Primavera för ett par år sedan. Ett stort jävla tack till Arcade Fire för upplevelsen!
Ett fantastiskt avslut på en bra festival.
Årets Way Out West var vädermässigt lik förra årets. Bandmässigt var det nog för min del ungefär lika bra i år som förra året. Eventuellt något för många kvinnliga artister som låter ungefär likadant på de stora scenerna, men det har eventuellt med jämställdheten att göra, och det är väl kanske bra? Topparna var Patti Smith, Fever Ray, Popsicle och Arcade Fire. Arctic Monkeys stod för festivalens negativa överraskning. Inte alls omöjligt att jag även kommer tillbaka även nästa år.
Från en sak till en annan. Illa att ÖSK förlorade men Liverpool såg oförskämt bra ut.
Helt ok mellandag på Way Out West
Blåsten gjorde att Way Out West öppnade ett par timmar senare än utannonserat igår. Framåt sen eftermiddag hade det dock mojnat betänkligt och under kvällen var det inte mycket blåst att tala om.
Under dagen igår gjorde vi inte mycket, vi tog en liten promenad till Feskekörka. Vi käkade sedan varsin pizza på ett hak (Vasanova) med billig öl där det hängde mycket supportrar från Blåvitt. Dessvärre, eller dessbättre, beror ju på hur en ser det, så förlorade sedan Blåvitt.
Vi promenerade sedan bort till festivalen. Väl framme var det långa köer för att komma in, kanske beroende på den försenade öppningen. Det gjorde att vi istället gick och tog en kaffe och en öl på ett café. Där träffade vi Mirza, Sajjes bror, av en slump. Riktigt trevligt.
Sedan var det dags för festival.
När vi kom in spelade Miriam Bryant och vi hann väl se knappt halva konserten. Extremt välproducerat med mängder av folk på scen. Det var stråkar och hela baletten. Det gjorde att det lät väldigt bra och Miriam var även härlig på scen, men hennes röst gav mer att önska. Jag blev lite fundersam huruvida Miriam är en väldigt bra artist/sångerska eller om det handlar om en person som passar in bra i tiden för en kapitalistisk musikindustri?
Miriam Bryant. Helt ok!
Sedan blev det tvära kast. Från Miriam Bryants välregisserade spelning till Lily Allen som satsade på minimalism. Lily knallade runt med rosa hår mer eller mindre ensam på scen. Det var någon gitarrist med och en snubbe bakom ett mixerbord, men det var det. Rätt tråkig spelning, med korta publikhöjare genom en och annan hit.
Trevligt men väl nedtonat av Lily Allen.
Eftersom Lily Allen var så tråkig gick vi och kikade på det svenska stjärnskottet Skott. Det var en väldigt trevlig spelning och Skott framstod som en blandning av Lana del Rey och Florence + The Machine. Om jag blivit något besviken på Lily Allen var det här en positiv överraskning, och då hade jag inte hört en enda låt av Skott tidigare. Rekommenderas!
Skott, nästa stjärnskott ;-).
Sedan mötte vi upp Kalle och en vän till Kalle vid namn Jens som jag inte träffat förut.
Vi knallade till mat- och ölområdet för lite mat, och väl där såg vi från sidan när M.I.A. uppträdde. Nog att hon var sen upp på scenen, men även en som mig som kan vara en aning avog mot liknande musik måste ändå erkänna att det var bra drag.
M.I.A. levererade.
Nästa band, Fever Ray, var nog ändå den största positiva överraskningen under gårdagen. En riktigt härlig spelning i mörkret i Slottsskogen. Även om jag kände igen exakt noll låtar så var det super. Karin Dreijer och hennes bandkollegor var alla sminkade och utklädda i märkliga kostymer. De ägde scenen! Mäktigt!
Oh yeah!
Sedan var det så dags för kvällens begivenhet. Popsicle hade som jag förstått det sent bokats in till Way Out West och jag hade därmed inte en aning om att de skulle spela på festivalen förrän igår. Förväntningarna införlivades också. Det var väldigt bra och allsång på "Not Forever". För mig den klart bästa spelningen hittills under festivalen. Popsicle själva verkade också genuint glada och tacksamma över att få spela vilket gjorde det hela ännu bättre :-).
Popsicle hade kanske inte imponerat på merparten av besökarna på Way Out West men för en nostalgiker som mig som aldrig fick se bandet när det begav sig blev det kvällens höjdpunkt.
"Tack vare" Popsicle missade vi Kendrick Lamar.
Sedan knallade vi hem och var i säng runt 01.00. Årets Way Out West är därmed som förra året, en för oss rätt lugn tillställning.
Idag regnar och åskar det. Det öser ned regn. Hoppas verkligen att det lugnar ned sig fram till eftermiddagen. Insläppet är därmed försenat även idag.
Way Out West igen
Nu befinner sig jag och Bias på Hotel Avalon i Göteborg och nynnar på Roxy Musics gamla klassiker... Att vi är här beror på att vi besöker Way Out West.
Resan ned gick bra trots att jag åkte tåg, och jag tror att jag bara blev lite försenad. Under resan roade jag mig med P3 Historia genom Djingis khan, Elisabet I och Katarina den stora samt lite sömn.
Väl framme på Hotel Avalon upptäckte vi att vi fått ett väldigt "mysigt" rum med jacuzzi mitt i rummet :-).
Mysigt... Det är även här en sådan här taskig toalett utan riktig dörr, så allt som görs på toaletten hörs och delvis syns. Trodde inte det här konstiga toalettsättet fanns på hotell i Sverige, men tydligen.
Det blev sedan spårvagn till Linnéplatsen där Slottsskogen finns vilket är platsen för Way Out West. Att få bandet och att komma in gick smidigt.
Väl inne på festivalen mötte jag upp Bias, han hade tagit ett tidigare tåg. Det första vi gjorde var att se en intervju utförd av Timbuktu med Margot Wallström och Beatrice Fihn. Fihn är generalsekreterare för ICAN som fick Nobels fredspris förra året. Hon gav ett bra intryck och ville exempelvis inte se nedrustning av kärnvapen som en höger/vänster-fråga. Wallström kunde dock inte förklara varför Sverige inte hade skrivit under konventionen om förbud mot kärnvapen. Detta tillsammans med hennes andra svar gav ett hycklande och populistiskt intryck, så om något lär Socialdemokraterna tappat några röster på grund av hennes framträdande. Med risk att låta lite väl kaxig var min känsla att hon inte hade mycket bättre koll än mig gällande de frågor som behandlades.
Fihn, Wallström och Timbuktu.
Sedan var det dags för musik i den vädermässigt rätt perfekta tidiga augustikvällen. Den första artisten vi såg var Patti Smith. Hon var överraskande bra! Bra samspel med publiken och covers på både Midnight Oil och Bob Dylan vilket tände publiken. Sedan är ju "Because the Night" en fantastisk låt.
Patti Smith, klart bäst av det vi såg igår.
Direkt efter Patti Smith började Iggy Pop. Det jag först reagerade på var att han inte åldrats väl :-). Hans hud var något utöver det vanliga. Utöver den väldigt skrynkliga kroppen var det även en del annat som väckte uppmärksamhet. Det var nämligen otroligt bra drag på den 71-åriga Iggy Pop. Han studsade runt ordentligt på scen och var nere mycket framför publiken och knallade runt. Han spelade även de flesta av sina hits, även om jag saknade "Real Wild Child".
En oerhört skrynklig men vital Iggy Pop.
När Iggy Pop var klar var det dags för Arctic Monkeys. Ett band jag främst lyssnat på för över 10 år sedan, men som släppt flera skivor sedan dess. De var dock en besvikelse. De hade förvisso en stilig scen, men annars var det rätt trist. Trist framtoning med kostymer och det "roligaste" de kunde bjuda på var att kort spela Batman-introt och säga Batman... Ett av de mest ocoola band jag sett. Jag hade förvisso inga förväntningar så besvikelsen blev därmed inte så stor. Däremot undrar jag var Arctic Monkeys storhet kommer ifrån?
Visserligen stiligt, men ack så tråkigt.
Arctic Monkeys slutade spela vid 23.30 och efter det tog vi spårvagnen tillbaka till hotellet. Därmed var vi uppe vid 8-9 imorse. Lily Allen går på vid 19.00 ikväll, och vad ska vi göra fram tills dess?
Utbildning
Jag har nu suttit i tre dagar och försökt bilda mig historiskt. Jag har nog nämnt det förut men till för bara några år sedan var min kunskap om "historien" främst baserad på det jag lärt mig i skolan. Alltså jag hade inte direkt repeterat något, men självfallet hade jag stött på "historia" på andra sätt, men inte direkt sökt den själv. De senaste åren har jag dock plöjt en mängd TV-dokumentärer och nu den senaste tiden har jag även upptäckt att det finns bra poddar för historia. Allt detta har gjort att jag fått, vilket jag också tidigare nämnt, en bättre översikt över ialf svensk historia, men även en del annat.
Under dessa tre dagar har jag då gjort detta:
Sett "Den blodiga freden" om hur illa tyskar behandlades i efterdyningarna till andra världskriget.
Sett en Melker Becker-dokumentär om ett nedlagt fängelse i Norrköping.
Såg den omdebatterade filmen gjord av Sverigedemokraterna om Socialdemokraterna: Ett folk, ett parti.
Upptäckt att det finns en massa gamla Herman Lindqvist-dokumentärer om svensk historia på öppet arkiv. Jag har hunnit igenom: Karl XII, Cecilia Vasa (Vadstenabullret med mera), den heliga Birgitta, Gustav IV Adolf (visste jag inte mycket om innan), brandskattningen av Visby och börjat kika på Gustav Adolf den store. Jag känner mig väldigt road av dessa dokumentärer trots att de är över 20 år gamla.
Det har även blivit ett gäng poddar: Jeanne D'Arc, Gustav III, det stora oväsendet (om häxjakten på 1600-talet - helt galet, barn som anklagade vuxna för att vara häxor. Har inte liknande gått igen senare...?), Sophie Scholl, Gustav Vasa, Pocahontas och Nils Dacke.
Jag hade även tänkt att läsa ut en bok om Palestina-konflikten, men jag har inte lyckats. Det är så mycket information så att jag blir alldeles snurrig.
I övrigt har jag bytt Rosling-boken mot "Omgiven av psykopater" och tränat en gång var dag.
Imorgon är det Way Out West.
Födelsedag och bröllop
Jag har en dryg vecka ledigt nu :-). Flera dagar är även helt oplanerade, vilket är ovanligt i mitt fall. Det känns ialf skönt och målet är att försöka läsa någon bok eller två och ta dagen som den kommer.
I fredags fyllde jag år, 36 år den här gången. ...eller som Saga uttryckte det "grattis, ett år närmare 40" :-). Vi firade lite hemma hos mor och far i Hallsberg. Jag köpte mat från Coco Thai, vilket var ett litet äventyr i sig eftersom de inte hade koll på vad jag i förväg beställt. Allt blev även försenat trots att jag beställt maten till en speciell tid. Väldigt rörigt med andra ord. Jag fick dock ett par burkar Ramlösa som kompensation :-). De var tydligt nervösa och ledsna över att de ställt till det. Maten, som inte heller blev helt rätt, smakade dock bra :-).
Vi hade sedan en väldigt trevlig kväll. Jag fick presenter i form av biljetter till Henrik Fexeus, en skjorta och en bok av Hans Rosling. Att få gå och se Henrik Fexues ser jag verkligen fram emot. Är det någon som jag inte känner som har påverkat mitt liv så är det han :-). I övrigt fick jag även senare en likadan Hans Rosling-bok (som måste bytas), boken Food Pharmacy, lakrits och en t-shirt. Riktigt bra grejer :-). Jag är supertacksam!
Sedan var det bara hem till Örebro och sova innan det var dags att åka upp till Ransäter utanför Munkfors för att deltaga på Ackes och Kristins bröllop. Jag och Valle försov oss innan, men vi hann fram i god tid ändå :-). Ransäter ligger precis vid Klarälven vilket inte helt förvånande var väldigt vackert. Sjäva vigseln skedde sedan utomhus nere vid älven. Riktigt fint!
Definitionen av vackert!
Sedan var det fest i en loge. Det serverades god mat och hölls bra tal. En alldeles utmärkt tillställning.
Festlokalen.
Jag kan väl tycka att jag själv skulle kunna bjuda till lite mer. Försöka vara lite trevligare. Istället känner jag ett svagt ointresse för att lära känna nya människor vilket säkert kombineras med viss blyghet, vilket gjorde att jag mest hängde med de jag redan kände. Å andra sidan tycker jag alla andra var ungefär likadana, så jag ser det inte som att det är mer fel på mig, men jag skulle ändå ibland gärna vilja vara den som bjuder till lite mer och lättar upp interaktionen folk emellan.
Hursomhelst! Tack Kristin och Acke för den fantastiska dagen och kvällen!
Även tack till Juliana och Erik för att ni lånade oss bilen.
Några notiser igen
Jag är tydligen en "millennial". Jag trodde att det var folk som var födda kring 2000, men så var det inte. Jag är enligt de flesta definitioner en tidig "millennial".
Eftersom jag känt mig en aning seg de senaste dagarna blev det en lugn eftermiddag idag. En promenad lyssnandes på en dokumentär om Bonnie & Clyde fick det bli.
Hemma sedan blev det en TV-dokumentär om Rikard Wolff. Han gav ett bra intryck, vilket jag även tyckte i en Värvet-dokumentär jag lyssnade på för ett tag sedan.
