Juldag

En underbar julafton hos familjen Wåke igår. Det serverades god mat, fanns fullt med andra godsaker och människor på gott humör. Julklapparna var på det stora hela bra. Jag hade förvisso köpt en bok till pappa på Myrorna som han antagligen hade, men den kan någon annan ta, men annars var nog det mesta bra. Själv fick jag bland annat ett par jättefina lurar, några härliga vinyl-skivor och en fin t-shirt. Jag är väldigt nöjd och tacksam!
 
Vi åkte till familjen Wåke redan innan 13 igår, så det hanns inte med så mycket annat, men jag hann ialf att se "David Bowie - The last five years" innan vi åkte. Titeln talar för sig själv. Jag tror dock att jag sett den innan, för jag kände igen väldigt mycket. Det är möjligt att den gått på SVT Play förut. Men det märkliga är att den kom ut 2017, så det kan inte varit så länge sedan jag såg den isf. En annan förklaring kan vara är att jag sett delar av den tidigare, eller att någon annan dokumentär använt liknande material. Lite märkligt ändå. Angående dokumentären och David Bowie, måste jag säga att det var en bra dokumentär om en intressant person. En sådan där känsla en får ibland, att det där verkar vara en person jag skulle kunna komma bra överens med. Förvisso för sent nu...
 
Jag läste även ut Jonas Bonniers "Helikopterrånet". Jag hade ägnat stora delar av söndagen till att läsa boken, men jag gjorde slut på den först igår :-). I min mening en alldeles för lång bok som skulle ha blivit bättre med lite "isbergsteknik". Säkert bra för den som har alldeles för mycket tid, men för en annan som främst är intresserad av själva rånet, blir det istället för mycket överflödig text. Sedan trodde jag boken skulle vara mer dokumentär, men tydligen är en hel del påhittat för att ge historien ett flyt. Själva rånet är nog rätt bra beskrivet, men planeringen och vad som hände med pengarna efteråt har jag i stora delar svårt att tro beskrivs på ett sanningsenligt sätt. Är ni intresserade av rånet är det sannolikt bättre att ni kikar på SVT:s dokumentärserie om rånet eller lyssnar på P3 dokumentärs dokumentär om rånet. Boken är som sagt främst för lång och kommer sannolikt främst förvirra den som är intresserad av hur rånet gick till.
 
I förrgår blev det även att se dokumentärerna om "Det slutna sällskapet" och "Nadia - folkmordets röst". Efter att ha sett dem skulle jag verkligen vilja höra en djup intervju med Katarina Frostenson. Jag får även känslan att Nadia Murad främst används som ett verktyg och inte riktigt valt det hon gör själv.
 
Idag blir det lutfisk hos mor och far och sannolikt lite fest ikväll.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0