Svårriktad irritation

De senaste två dagarna har jag gått runt med en irritation i kroppen som jag har svårt att definiera. Förvisso är inte själva irritationen svår att definiera men det är svårt för mig att komma underfund med om min irriation bör vara där, eller om det är jag som försöker slå ifrån mig. Det leder hursomhelst till en jobbig osäkerhet som i sin tur leder till irritation. 
 
Vi fortsatte med coach-utbildning igår och som jag säkert tidigare nämnt så tror jag inte det är så mycket jag kommer ta med mig därifrån. Sak samma, men något som var intressant med gårdagens utbildningsdag var att vi fick göra ytterligare ett personlighetstest, och den här gången var det om hur vi reagerar i konflikter. Mitt resultat blev att jag främst kämpar, men att jag i andra hand undviker. Jag tyckte det passade in rätt bra på mig. För jag tycker att jag oftast säger det jag vill säga, men att jag sedan böjer mig om jag blir nedröstad. Det är säkert bra att böja sig i många fall, men ibland handlar det nog främst om en självförtroendefråga, som jag kan koppla till det första stycket, att tycker majoriteten på ett sätt, så böjer jag mig för det. Som sagt bra om jag hade fel från början, men annars riktigt dåligt.
 
Sveriges nationaldag idag. Jag hade en fundering på att ta med Valentina till Örebro slott, men jag lyckades inte komma fram till om det var några guidade turer idag, så det blev inget av det. Vi käkade frukost på Java och fixade lite inför resan istället. Apropå nationaldagsfirande så har jag ett ganska starkt minne från lekis eller lågstadiet. Minnet handlar om att när jag började på lekis första året så sjöng vi nationalsången runt flaggstången på skolan, men att vi senare inte fick göra det längre för att det störde elever som invandrat till Sverige. Svårt att säga till 100 % huruvida det var så, men minnet finns där, och är intressant i den debatt som förs angående liknande händelser.
 
Jag har även sett en dokumentär om Martin Luther King Jr idag (I am MLK Jr). Den var bra, och jag får mer och mer förståelse för varför många äldre och deras barn har blivit som de blivit. Min känsla är dock att mycket av dagens kamp hamnat lite fel. Det kanske den gjorde back in the days också, men det är inte den felriktade kampen som koms ihåg kanske? Att jag ens såg dokumentären berodde delvis på att jag pinsamt nog tidigare antagit att Martin Luther King Jr mördades när han höll tal, vilket var helt fel.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0