Det sket sig...

Det blev förlust igår i en match som kommer gå till historien som tabbarnas match. Liverpool inledde bäst, men så blev Salah skadad, och alla som sett Liverpool under säsongen har också sett att Liverpool utan Salah tappat initiativ och ledningar mot klart sämre motstånd än Real Madrid. Samma sak hände igår förutom att Real inte blev riktigt så överlägsna som jag hade befarat. Istället för en mängd chanser från Real Madrids sida så gav Liverpools målvakt bort två mål till Real Madrid vilket gjorde att de vann matchen. Jag kan nog tycka att det trots tabbarna var rättvist eftersom Real Madrid var bättre efter Salahs skada, men oerhört bittert att förlora på det sättet. 
 
Även om jag tycker att Karius tabbar var galna så känner jag otroligt mycket med honom. Det kommer vara otroligt tungt för honom att komma tillbaka efter det här och han kommer alltid bli hånad för dessa tabbar. Jag tycker genuint synd om honom, och det gör att jag inte kan lasta honom för förlusten. Även tråkigt för Salah, men förhoppningsvis är inte skadan så allvarlig. Hans religiösa tro borde dock få sig en knäck av detta.
 
Trots allt är jag stolt över Liverpools insats och ännu mer stolt över supportrarnas sång trots förlusten. Y.N.W.A.!
 
Utöver fotboll så har det åter blossat upp en handskakningsdebatt. Jag har lite svårt att förstå problemet. Om en läser på lite så kommer en sannolikt komma fram till att aversionen mot handskakning inte är tänkt som nedvärderande, och hur en hälsar borde vara upp till var och en. Jag är exempelvis inte så förtjust att ta i människor i onödan överhuvudtaget.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0