Att inte fira söndagar

Igår var det lite julfest hos Lundmark. Många var där och grädde på moset var att båda bebisarna Levi och Sigrid var på plats. Sigrid nästan ständigt leende och en för mig ovanligt glad Levi :-). Grens lagade ljuvlig mat och Lund och Grens ordnade ett mycket bra quiz. Quizet hade väldigt bra spridning. Efter quizet har jag hakat upp mig på ett par minnesbrister hos mig. Bland annat spelades låten "We don't celebrate Sundays" med Hardcore Superstar. Det är en låt som jag spelade väldigt mycket på Nygatan när jag bodde där. Jag kunde dock bara koppla att det borde vara Hardcore Superstar, men det slog mig aldrig att det kunde vara just den låten. Detta trots att jag nog hört låten hundratals gånger. Det var även några frågor om filmen "Klappjakten". Den har jag sett ett par gånger för typ 20 år sedan. Ändå kunde jag inte koppla att det var den filmen. 
 
Efteråt blev det Ölhallen och Junior Brielle. Ett band jag inte lyssnat på förut, men det lät intressant. Sedan blev det en kort sväng till Art Bar innan det blev hemgång. Art Bar förefaller vara ett ställe med en stil som jag saknat i Örebro innan.
 
Dagen har utöver städ inneburit Lykke Li, Shanti Roney och Malcom Kyeyune.
 
Top of the league för Liverpool också :-).

Hockey

Igår var jag på elitserie-hockey för första gången i mitt liv. Örebro-Frölunda. Det slutade 7-1 till Örebro, vilket var högst oväntat. Det var trevligt, bra och intim stämning i hallen. Att jag kom iväg på hockey berodde på att jag har en jobbarkompis med årskort vars kompisar inte alltid hänger med, så jag fick hänga med gratis. Tackar för det. Kan säkert bli någon mer gång.
 
Imorgon jobb.

Facebook

Kikade på dokumentärerna om Facebooks ansvar för informationsspridning igår. Jag vill verkligen ha en diskussionsgrupp efter att ha sett sådana dokumentärer :-). Jag har nämligen svårt att bilda mig en bra egen uppfattning. 
 
Såg även Stacey Dooleys dokumentär om utnyttjade barn i Ungern. Hon är nästan äckligt medkännande i alla sina dokumentärer, men de är ändå bra. Detta var superintressant. Där uppstår alltså också en ambivalens hos mig som jag vill diskutera med någon eller några...
 
Jag saknar ofta det öppna samtalet.

Får vi inte längre vara glada?

Igår vann Liverpool mot Everton efter ett sent mål av Origi. Att det blev ett mål berodde främst på att Pickford i Everton-målet fick problem med en boll som damp ned på ribbans ovansida. Ett skräckscenario för alla målvakter. Det slutade med att Pickford inte lyckades få tag i bollen, och istället trillade den ned framför Origi som kunde avgöra den mycket jämna matchen i sista minuten. Klopp blev då så glad att han sprang in på planen och kramade Alisson för att sedan springa tillbaka till sin plats på bänken. Han har inget på planen att göra, så det var kul, men onödigt. Döm dock om min förvåning när diskussionen efter matchen handlade om att Klopp gjort fel eftersom målet föranleddes av en påstådd tavla av Pickford. Om det var en tavla eller inte får andra tvista om, men att det skulle vara ett problem att bli glad efter att en match avgjorts i sista minuten har jag svårt att förstå. Att håna motståndare är vidrigt, men när blev det norm att inte bli glad för ett avgörande mål eftersom det föranleddes av en udda prestation av en motståndare? Hade jag något förtroende för Jonas Olsson tidigare är det helt borta nu. Skönt med seger ialf :-).
 
I övrigt då? Fick ingen bra vibb av Kaj Linna i Värvet. Tyckte inte de två snubbarna som gjorde "A Swedish Elephant" imponerade hos Navid Modiri heller. 
 
Läst en hel del på jobbet idag och märkt att jag glömt bort en del jag tidigare läst. Repetition är grunden till all kunskap.

Into the Wild, igen!

Valle är här och vi har spenderat rätt stor tid med att fixa i lägenheten. Riktigt trevligt! I övrigt har vi sett om filmen "Into the Wild". Jag såg den för första, och tidigare enda, gången för 10 år sedan, sedan läste jag boken i somras. Som jag påpekade i somras har jag nu en annan bild av filmens huvudperson än vad jag hade tidigare. Jag har även gått runt och trott att jag inte tyckte filmen var bra, men läser jag i bloggen om vad jag tyckte om filmen när jag såg den 2008 så verkar jag ha tyckt att filmen i sig var rätt bra. Det är något jag tror att jag brukar återkomma till, att det är läskigt det här med minnet. Jag, och säkert de flesta med mig, kan tro sig komma ihåg något på ett sätt som inte alls stämmer. Ja, ja, "Into the Wild" var väl värd att se igen, och på sätt och vis var det ju även bättre att jag inte kom ihåg så mycket sedan senaste gången, blev ju lite som att se en film för första gången :-). Otroligt fint foto för övrigt!
 
"Aniara". Jag har lyckats läsa ut Harry Martinsons "Aniara". Ett epos om ett rymdskepp ur kurs. Jag är inte van att läsa något som är skrivet på det här sättet. Eposet består nämligen av 103 sånger. Jag har dock ingen aning om hur de ska sjungas. Det verkar även vara väldigt mycket mening och olika lager i dessa sånger, vilket är överkurs för mig. Ja så mycket mer har jag inte att säga om detta. Jag lyckas ialf hyggligt med att läsa en bok i veckan :-).

Hemma igen

Nu har jag varit hemma ett dygn typ. Dagarna i Göteborg var riktigt bra. Som vanligt är det inte revolutionerande, men jag tror att det här gav mig väldigt mycket ändå. Det har gett mig ett ramverk att utgå ifrån vilket har saknats tidigare. Allt med jobbet kommer inte bli guld och gröna skogar, men jag tror att det kan bli väldigt mycket bättre.
 
Förlust för Liverpool igår mot PSG. Det kändes uppenbart när jag såg laguppställningen. Både Milner och Henderson på mittfältet. Dålig kombination, speciellt mot ett lag med snabba spelare. Det blev katastrof, men jag trodde att det skulle bli mycket värre. Det slutade 2-1 till PSG. ...och PSG vilket äckligt lag, de förstör nöjet med att se på fotboll.
 
I övrigt har jag lämnat tillbaka nycklarna för gamla lägenheten och sett klart den eminenta serien om Sveriges senaste fyra statsministrar. Ja de fyra före Löfven alltså :-).

Mästaren och Margarita

För dryga två år sedan var jag, Robert och Bias i Kiev. En mycket trevlig resa. I Kiev gick vi ett par olika walking-tours och under den ena visade guiden oss en gata som hade något med Michail Bulgakov att göra. Jag minns inte exakt vad det var, men antagligen var han född där eller att han hade bott där under en period. Det ena utesluter förvisso inte alltid det andra, men sak samma... Jag hade dock inte en aning om vem denna person var. Robert och Malin Siwe hade dock bra koll på Bulgakov. Någon av dem sa att han hade skrivit en bok vid namn Mästaren och Margarita, och som var väldigt känd. Jag tror till och med Robert hade ett ex av boken i sin ägo. Det sade dock inte mig något mer. Summa summarum, jag hade aldrig hört talas om varken Bulgakov eller Mästaren och Margarita innan. Ialf inte vad jag kunde minnas då eller nu efteråt. Hemkommen från Kiev dök dock boken upp lite här och var, eller jag lade märke till den när någon pratade om den. Tror det exempelvis kan ha varit i ett par Värvet-intervjuer. Det gjorde att jag till slut införskaffade boken, och nu har jag läst den.
 
Mycket annorlunda bok. Något rörig och flera karaktärer som bara dyker upp en kort period för att sedan försvinna ur handlingen. Även svårt att greppa vad tanken är med boken, men ändå så underhållande. En märklig upplevelse att läsa. Jag sögs stundtals in i boken. Den påverkade mig på djupet, utan att jag kan förklara hur. En känsla av att jag kan ha sett vissa delar av handlingen på TV eller något har även fastnat i mig, men jag är långt ifrån säker på att det verkligen är fallet.
 
Det som jag dock egentligen vill säga med detta är hur slumpen kan påverka ens liv. Hade jag aldrig varit i Kiev så hade jag sannolikt aldrig läst boken, eller ens känt till den. Inte för att det spelar någon större roll för det stora hela, men nu kommer boken alltid att vara en liten del av mig. Det är på ett metafysiskt sätt ändå intressant.
 
I övrigt har jag haft en lärorik dag här i Göteborg och jag tror att jag numera mer konkret kommer kunna förklara vissa saker.

Några korta notiser innan jag drar vidare...

Precis hemkommen från Sthlm, men åker iväg till Göteborg om en halvtimme.
 
I fredags blev det en blandning av teater och konsert med Mattias Alkberg. Ett nytt grepp för mig. Blev sannolikt mer underhållande än vad jag hade tyckt om det bara hade varit konsert. Teatern handlade typ om uppläst poesi mellan låtarna. Poesin upplästes av en skådespelare och inte av Mattias själv. Inte den bästa eller intressantaste föreställning jag varit på, och publiken var högst sparsam på Konserthuset. Jag tyckte även att Mattias själv hamnade i skymundan eftersom skådespelaren som läste upp poesin var väldigt bra. Mattias kändes då lite amatöraktig. Kanske meningen? Jag gillade dock det för mig nya greppet.
 
Jobb igår också. Intensiv helg med andra ord. Skrev jag att städningen av lägenheten godkändes? Det gjorde den ialf, och nu ska jag bara hitta tid att lämna nycklarna.
 
Mitt blod hade redan i torsdags kommit något till nytta :-).

Rörig vecka

En smårörig vecka hittills. Toppar och dalar.
 
Jag kände mig febrig inatt efter att jag lämnat blod. Märklig känsla. Som att ha feber fast inte ha det. Aldrig känt så förut vad jag kan minnas. Därmed ingen träning idag. Känns bättre nu ialf.

Henrik Fexeus, och lite ord

Nyss hemkommen från Blodcentralen. Var länge sedan jag lämnade blod, men idag var det alltså dags igen, och det gick bra.
 
Igår var jag och Bias och såg Henrik Fexeus på Hjalmar Bergman-teatern. Lång och bra föreställning. Majoriteten som sades återfinns givetvis i Henriks böcker, som jag läst, men det var intressant och bra ändå. Föreställningen innebar inte främst massa fräcka tricks utan handlade främst om kommunikation. Han började dock med att ge ut några kulor slumpmässigt i publiken, varav en hade en annan färg, och den som fick den kulan skulle vinna ett pris. Henrik visste inte vem som hade den kulan men lyckades ändå efter lite frågor lista ut det. Mycket imponerande. Jag lyckades även få en bild med Henrik efter föreställningen. Hade gärna pratat med honom också, men så blev det inte.
Jag som ett nervöst lyckligt litet barn :-). Få personer har påverkat mig som Henrik.
 
Lyssnade på en Värvet-interju med Peter Dalle idag. Klok person! Förstod även att jag typ missuppfattat ordet "demontränare". Många använder det nog som mig, att en "demontränare" är en väldigt bra tränare. Som jag förstått det nu kommer dock ordet från typ "demonregissör", vilket är en regissör som är elak men bra. Jag var även tvungen att slå upp vad ordet "reaktionär" egentligen betyder, och det var typ bakåtsträvare någon som gillar konservatism.
 
Det var väl det.

Söndag

Nu är förhoppningsvis allt klart med gamla lägenheten inför besiktningen. Förhoppningsvis är det bara att lämna tillbaka nycklarna nu som gäller.
 
Jag hade glömt att betala in restskatten till Skatteverket. Egentligen hade jag inte glömt, utan trodde att restskatten skulle dras automatiskt från det konto som återbäringen annars hamnar på. Men icke, nu får jag betala lite extra i ränta istället...
 
Jag har även stängt av elen och flyttat adress idag. 
 
I övrigt har jag hunnit med och kollat på Världens undergång om slaget i Verdun. Jag har tagit upp det tidigare, men det är coolt när de lagt på färg på all film som visas. Mina egna problem känns även rätt små när jag ser hur de hade det under slaget.
 
Jag började även att se serien om självmordssekten i Jonestown. Det var typ 1000 amerikaner ur en religiös sekt som tog livet av sig i Guyana 1978. Helt jävla galet, och inte så länge sedan. Jag visste dock inte alls att detta hade hänt tills 2015 då jag såg filmen "The Sacrament" som handlar om det här. 
 
Jag såg även "Köttätarens dilemma" igår. Det kan kanske gå att äta kött osv för den som vill på ett någorlunda vettigt sätt, men det sker inte i dagsläget. Rätt många otrevliga bilder i dokumentären. Grisar som inte fick röra sig osv. ...och då sker det ändå på ett lagligt sätt efter vad jag förstod.
 
Två öl med Bias igår på Pitcher's. Vi såg Sverige vinna över Turkiet. Trots att det bara var två öl kände jag av det under natten och imorse. Min kropp har helt vant av sig med alkohol.

...och solen har sin gång

Valle jobbar övertid idag, så därför bestämde vi oss för att inte träffas denna helg. Trist! Även ovanligt, det var länge sedan vi inte spenderade en helg tillsammans. Känns ovant.
 
Ja, ja, vad har jag då gjort med min egen tid? Tränat och fixat lite i gamla lägenheten. Städningen var inte exemplarisk så jag har förbättrat lite, men främst så har jag burit upp lite dörrar från förrådet och försökt fixa till på balkongen. Blev dock inte helt klar, så måste tillbaka en sväng imorgon. Lägenheten ska slutbesiktigas nästa vecka. Skönt och få den ur världen.
 
Igår läste jag ut "och solen har sin gång", en bok av Hemingway. Jag har ganska mycket böcker nu som jag inte läst ut, och den här köpte jag för rätt länge sedan. Bra bok om partylivet efter Första världskriget. Lite som när en annan backpackade med diverse grabbar back in the days. Svårt att inte bli lite nostalgisk, speciellt i relation till det rätt seriösa livet som nu föreligger.
 
Jag har försökt läsa ut en bok i veckan, och ska försöka göra det ett tag framåt, för att komma igenom alla böcker jag köpt, men blir svårt eftersom många är rätt tjocka :-).

Torsdag

Kikade på Uppdrag Granskning om falska sjuksköterskor. Alltså att de fuskat med intyg och liknande. Skulle tro att problemet generellt inom arbetslivet är rätt stort. Jag ser falska handlingar av olika slag mer eller mindre varje dag på jobbet. Förståeligt men tröttsamt.
 
Annars då? Helt ok, lite krånglande mage, men det är ju inte helt ovanligt gällande mig.
 
Trevligt grabbhäng hos Grens igår.

Dagens tankar

Jag har lyssnat på Navid Modiris intervju med Wally Johnson. Wally är förespråkare för cannabis. Att det borde bli lagligt och säljas av staten. Spontant håller jag med, men jag är för dåligt insatt för att egentligen ha en riktig åsikt. Jag hade hoppats att intervjun skulle ge lite mer insikt i den vetenskapliga debatten, vilken den inte gjorde. Snarare hävdade Wally att de som är emot legalisering hade en del argument som jag aldrig hade hört. Typ att cannabis skulle leda till homosexualitet. Känns inte så seriöst... Sedan var han lite väl kategorisk i vissa åsikter för min smak. Kändes nästan som att Navid också var en aning besviken under intervjun. 
 
Att Mussolini hade invaderat Libyen hade jag missat. Nu får ni även försöka hålla två tankar i huvudet samtidigt - han verkade inte heller speciellt sympatisk. Från en sak till en annan, Ingvar Carlsson däremot, det verkar vara en sympatisk karl :-).

High Fidelity

Jag har precis sett om High Fidelity. Första gången jag såg den, och tidigare enda, hade jag nog svårt att förstå allt, och var nog inte riktigt i samma skor som dem som filmen handlar om. Nu känner jag igen mig i rollfigurerna på ett helt annat sätt och blev härligt nostalgisk. En nästan fånig glädje i kroppen just nu :-).
 
Jag borde köpa filmen på blu-ray.
 
Skön omväxling till världen och Sverige i övrigt. Den ena oroande rapporten efter den andra... För att fritt citera Amir Rostami "hur ser Sverige ut om 5-10 år med den här utvecklingen?".

RSS 2.0