För minnen och grunda analyser i stunden

Av någon överraskande bra anledning blev jag en av dem som fick en av tjänsterna, så nu är jag fast anställd i statens tjänst, och det är nog där jag hör hemma som bäst. I en trygg miljö utan alldleles för mycket stress.

Igår blev det då liite firande. Magnus, en gammal och väldigt lång studiekamrat, var i krokarna och vi gick till Stora Örebro och drack det ena med det tredje. Även några jobbarkompisar dök upp och vi hade en alltigenom trevlig kväll.

Det lite mindre trevliga med jobbet nu är för det fösta att det är en hos oss i Lindesberg som inte fick fast tjänst, så det kommer kännas lite konstigt att prata med den personen till en början. En annan grej är det här när jag ska berätta för folk vad jag jobbar med. I hög utsträckning får jag inte alldeles positiva vibbar till en början...

Såg första avsnittet av Band Of Brothers nyss, och jag tror att det är en serie jag kommer tycka väldigt mycket om.

Nu blir det Hallsberg för att fira liten syster som fyllt 25.

Snart ska det avgöras, blir det någon fortsättning på Migrationsverket för mig eller inte? Det ska tillsättas två tillsvidare tjänster och vi är fyra som sökt, tre från Linde och en från Örebro. En tjänst lär oavkortat gå till en snubbe som jobbat ganska mycket längre än oss andra, så egentligen är det en tjänst på tre. Bland oss tre som är kvar finns det både saker som talar för och emot... Den som jobbat längst av oss tre är den från Örebro, och det handlar bara om någon dryg månad längre än oss andra två, så där kan man ju fundera på hur chefen gör, får hon ens inte välja den person som faktiskt jobbat längst i och med att denne borde vara mest kvalificerad? Jag har jobbat minst, i och med att jag var borta hela december, så jag borde ligga sämst till :-). ...dock jobbar jag med återvändande (är ett något tuffare jobb) vilket den sista från Linde inte gör, så mot denna person har jag kanske en fördel...? Men som chef borde väl en smidig lösning vara att anställa de som arbetat längst, och på så sätt komma undan alla problem genom att typ följa regelverket och anställa dem som jobbat längst, så hej då Migrationsverket för min del vad det verkar.

...men tänk om jag får ett av jobben, då kommer jag känna mig dum mot den eller dem som inte fick från Linde. Kanske borde fixa annat jobb hursomhelst. Sedan vore det ju himla skönt att slippa pendla till Lindesberg, för det är ju helt värdelöst.

Igår blev det ost och vin mässa för mig och Bias. Dessvärre var det inte bara jag och Bias som tyckte att ett besök på en sådan mässa var på sin plats, så det var riktigt trångt inne på slottet där mässan hölls. Förutom trängseln var det dock trevligt och gott, och många viner testades. Som totala noviser vad gäller viner så kunde vi väl inte direkt tillgodgöra oss all information vi fick överallt, men vinet gick ner ialf! Det enda jag egentligen kommer ta med mig från mässan, i kunskapsväg, var att viner gjorda av druvan shiraz var mycket välsmakande. Angående ostarna finns inte så mycket att tillägga i och med att vi inte provade några som stack ut något speciellt. Det blev några timmar på mässan, men man ska nog vara lite mer bevandrad i vinsvängen om man ska få ut max av det hela.

Veckan har annars varit rätt fullspäckad med introduktionsutbildning i Norrköping, träning, film osv... 

När man som vi bor i ett land, och som många av oss, har ett jobb där extremt mycket kroppslig ansträngning inte behövs kan det ju vara bra att försöka röra på kroppen efter jobbet. Det tror jag vi alla är någorlunda överrens om, men hur mycket tid man ska orka lägga på detta tvistar nog både de lärde och olärde om... Träna för mycket kan man ju i princip inte göra, så det är inte i mängden träning jag tänker att problematiken ligger, utan mer i hur mycket det faktiskt är värt att träna. För jag vet att både du och han och hon och även de där borta oftast tycker det är skönare att sitta och fika eller se en rulle än att gå ner till gymmet, ut i löparspåret eller utföra annan kroppslig aktivitet. Nu räknar jag helt bort eventuell abstinens ur sammanhanget. Det är alltså inte speciellt roligt att träna och och oftast ganska monotont och icke intellektuellt utvecklande, men det måste ändå göras i och med att, många av oss, nu lever det livet vi gör. Hur mycket tid är det värt att lägga ned på detta då? Är det värt att lägga typ all ledig tid efter jobbet på träning? Knappast... Är det smart att inte lägga någon tid på träning alls? Knappast det heller... Alltså måste vi gå någon slags medelväg, men hur ska man göra det? Det är där problematiken ligger! Ska man göra någon mindre tråkig träning, typ fotboll, handboll eller annan sport med boll, så brukar det ju bli minst 2 timmars träning, sedan helst lite dusch och omklädningshäng på det, vilken i min värld är för mycket, specuiellt när det gärna ska vara tre gånger i veckan också. Bra för kroppen men inte speciellt utvecklande. Är det bättre att gå ut och springa 5 km några gånger i veckan lite slappt och släpa sig ned på gymmet ett par gånger till? Bra mycket bättre vad gäller att få tid till annat, men mycket sämre när det gäller att få bra träning... ...och räcker det för att man ska lyckas hålla de kroppsideal man eftersträvar? Kanske, kanske inte...

Det jag har kommit fram till är att jag måste hitta någon slags, någorlunda kul, träningform som högst håller på en timma per gång och som jag kan göra ca fem gånger i veckan. Men hur jag ska lyckas med det utan att bli alldeles uttråkad, samt få bra träning i det hela vet jag inte. Det är I-landsträningsproblematik!

Eftersom jag brukar börja mina inlägg med att det var länge sedan jag skrev sist så gör jag det idag med... Det här inlägget får bli lite av en sammanfattning av de senaste två veckorna.

Förra veckan!

Veckan innebar förutom det uppenbara; jobb och lite träning, även mycket bildsorterande. Vet inte om jag nämnt det innan, men jag har ialf framkallat dryga 1000 bilder och sorterat in dem i album. Jag har även jagat bilder som jag inte tidigare haft hos vänner. Förutom att det tar viss tid att sätta in bilder i album, så tar det ju ännu längre tid om man får tag i bilder som ska in emellan redan insatta bilder. Det gör ju som ni förstår att jag måste flytta alla bilder som är efter dessa nya bilder som ska in i mitten någonstans... Jag vet inte om det finns någon förutom jag som sätter igång ett sådant projekt, och även avslutar det, men men, jag är ju jag, och nu är jag klar för den här gången :-). Så förra veckan innebar mycket bildflyttande! Även Sagan om Ringen extended HD trilogi sågs klart. Himla bra filmer! Allt blir så sjukt bra i HD-kvalité. Sist jag såg Sagan om Ringen trilogin tyckte jag ärligt talat den var så där, men nu var den sagolik, för att vara lite rolig :-).

Förra veckans helg var lite utöver det vanliga! Jag och Nisse slog våra påsar ihop och åkte på Cinderella partykryssning! Japp det är sant! Fördomar finns ju mot dessa kryssningar, och jag ska inte säga att de inte infriades, men det var skoj ändå! Det som var negativt, och ändrat sedan jag åkte sist, var att man inte kunde köpa tax-free alkohol på vägen ifrån Sverige, alltså kunde man inte ha någon öl i hytten osv under partykvällen. Det hade jag hört något rykte om, så jag och Nisse tänkte till och köpte lite alkohol innan för att ta ombord. Satan vad smart av oss, eller? Nee nu var det så att alla väskor röntgades innan de skulle ombord, så tji fick vi, och ölen hamnade i papperskorgen... Vad detta berodde på kan man ju undra? Några teorier är att Viking Line tycker sig tjäna mer pengar på att sälja, faktiskt inte så dyr, sprit i baren, eller att samma företag vill få ner supandet ombord. För oss normalalkoholister var det dock ett stort minus i kanten! Mycket dyrare blev det, och samtidigt nyktrare än man velat. Ja, ja utöver det där lilla debaklet var ändå resan så trevlig som vi hade förväntat oss, varken mer eller mindre. Mycket äldre, mycket yngre, inte så mycket intressant folk, men opretentiöst och kul. Till det positiva måste ändå läggas att det inte var såå dräggigt som jag kanske hade förväntat mig. 90 kr för buffe på hemvägen var ju inte heller fy skam, även om buffen inte var så bra som jag trodde den skulle vara.

Väl hemma igen var det lagfest med Pars FC, och Pars FC dam eller ladies, eller vad tusan de nu heter? Sak samma... Trots stor seghet kände jag att jag inte kunde missa detta spektakel av rätt uppenbara anledningar :-). ...och kvällen blev väl ganska misslyckat lyckad :-). Tror jag och Nisse var hemma vid halv 8 eller nåt efter båtresan, så det var bara hem och duscha och kasta i sig lite sprit, ringa Ata och se om han hade något att bjuda på, svaret blev Whisky! Ibland går det ju lite så där när det kommer till att dricka starka saker utan någon som helst kontroll... Det blev jävligt snurrigt kan jag säga, och det hade tydligen trillats och bla bla... Men bra mådde jag, och kul var det! Konstigt så det är, när jag är lite lagom är mina kvällar rätt grå, men när det blir lite för mycket ordnar jag till det ena trevliga efter det andra... ...dock med lite mer ågren dagen efter :-).


Trego epp!

I den bästa av Nilsar finns bara en värld som blundar och klättrar stege utan något att luta stegen mot!

Denna vecka!

Denna vecka är ju inte slut än, men det spelar ju egentligen ingen större roll :-). Själva veckan har spenderats åt samma saker som förra veckan, helt klar med bildflyttandet blev jag igår eller i torsdags. Igår blev det en alldeles för ung men ovanligt trevlig lugn kväll med tvätt och annat. Ikväll blir det nog lite Mello med Jesper och något glas på Stora Örebro eller liknande!

Såg Liverpool vara pissdåliga mot Sunderland nyss! Det var riktigt dåligt!