För minnen och grunda analyser i stunden

Påsk betyder fyra dagar ledigt istället för två som är brukligt vid en vanlig helg, men så mycket annat spännande innebär det inte nuförtiden. Det var annat förr när påskafton innebar att smälla smällare och tigga godis. Det var inte lika spännande som julafton, men snudd på. Men, men, nu är det som det är, en middag med familjen brukar stå på schemat, men så mycket annat är det inte. Hos oss brukar påsken nästan alltid vara i samband med att någon i familjen fyller år, och det gällde även detta år, lillasyster fyllde 26 år. Så det blev lite tårta till påskmaten.

 

Långfredagen såg jag till att vara ungefär så tråkig som sig bör med tvätt, städ och träning. Kvällen spenderades iofs på Satin med Lundmark. De lokala förmågorna Disraeli spelade, och det var väl ungefär som en division 4-match i fotboll, det gick an men inte så mycket mer än så.

 

Örebro Hockey i Elitserien nästa år, hurra, hurra!!! Nu är det nästan troligt att jag kommer få se min första elitseriematch i ishockey inom en relativt snar framtid.

 

Idag har jag klippt mig, vilket som vanligt är en eller ett par månader för sent, men nu är håret mycket kortare och jag ser ut ungefär så här;

Igår var jag iväg till El-Giganten för att köpa en surfplatta, och en Samsung Galaxy Tab 2 blev det. Den var nedsatt en massa så det var därför jag köpte den, men det var egentligen inte det jag var intresserad att skriva om. För när jag var på EL-Giganten igår så upptäckte jag att de råkade sälja en Yamaha-förstärkare mycket billigare än någon annanstans. Dock var jag inte helt säker när jag var i butiken, för av någon anledning fungerade inte nätet på min mobil när jag var där, så jag tog en bild istället och åkte hem med endast inköp av surfplatta. När jag kom hem upptäckte jag att det var den förstärkare jag ville ha så jag bestämde mig för att åka tillbaka till El-Giganten idag istället. När jag kom till butiken idag så hade de så klart hunnit höja priset, och det måste ha varit en himla oflyt för mig.

 

Ja, ja nu har jag gnällt färdigt, får bli inköp av förstärkare en annan gång istället.

Först av allt måste jag säga att jag har väldigt svårt att tro att busschauffören delade upp "svenskar" och andra på busslinjen mellan Stockholm och Grisslehamn. Jag har lite svårt att se meningen med det hela, och ännu svårare att se att det skulle vara så pass många människor med icke-svenskt utseende som var på den där busslinjen att det ens är möjligt att göra någon direkt uppdelning. Jag är bara rädd att det här blir ytterligare ett steg till polarisering mellan svenskar och invandrare, på grund av dålig journalistik.

 

Helgen har varit intressant. I fredags blev det mat och vin, dock med lite tråkigt efterspel, men så är det och jag har bara mig själv att skylla.

 

Lördagen var däremot en alldeles utmärkt dag. Efter att ha undersökt intresset bland vännerna om att besöka ost- och vinmässan i Conventum Arena nappade Lundmark. Att det heter ost- och vinmässa kan dock ifrågasättas en aning, för så där värst mycket ost tyckte jag inte det fanns, mer godis än ost var det allt. Vin fast det dock gott om, och till skillnad från förra året hade jag liiite mer kunskap om rödviner det här året, även om min kunskap fortfarande är på en ganska låg nivå. Förra året upptäckte jag druvan shiraz, och i år blev det mycket shiraz-viner också, men även lite Ripasso och Chablis-viner blev det. Så nu blir det till Systemet i veckan för att införskaffa de viner som föll i smaken :-). Mässan avslutades med lite rom också, men nu kommer jag inte ihåg namnet på romen, men den var mild och god.

 

Efter mässan blev det pop-in hos Bias för lite whisky och ost, och sedan vidare till Stora Örebro för en Örebro bitter, fantastisk öl för övrigt, och lite mat. Stora Örebro är bra, och nu var vi så tidiga att vi fick sittplats, men efter en stund trillade några "härliga" Örebro hockey supportrar in och härjade, vilket sänkte stämningen en aning. Bias gav sedan upp kvällen på grund av jobb dagen efter, så det blev åter bara jag och Lundmark. För oss blev det sedan en sväng till Harrys, och Harrys imponerade måste jag säga. Blandat klientel, inte bara bönder, som det ibland är, och mycket folk, så det blev en lyckad kväll.

 

Idag har det varit ganska lugnt, mest kikat lite film. Bland annat sett klart Das Boot, och börjat kika på Hitler - The rise of evil. Aldrig fel att få lite bättre koll på Andra världskriget.

 

I övrigt har jag läst ut Ozzys biografi och lyssnat "ut" Patrik Sjöbergs, och båda var mycket bra. Ozzys var väldigt rolig och Sjöbergs väldigt intressant, och det inte bara beroende på avslöjandena om att han blivit utnyttjad av Viljo.

Tobias Billström är en av få i regeringen som vågar prata om problemen, och inte bara fördelarna, med invandringen, vilket iofs inte är så konstigt i och med att han är migrationsminister, men jämför man med Erik Ullenhag, som är integrationsminister, så är skillnaderna i verklighetsförankrade uttalanden slående. Det blir dock lite problematiskt om man, som Billström, vill försöka prata någorlunda sanningsenligt. Nog att han "klantade" sig något, eller om han bara råkade säga vad egentligen alla tycker, att det är himla underligt att illegala invandrare ska få ta del av vår skattefinansierade skola. Ska man vara riktigt noggrann så råkade han bara säga att illegala invandrare inte ska få gå i gymnasieskola, vilket hans regering dock redan bestämt att de ska få. Det kan jag medge är en aning klantigt sagt, men följande;  

 

 

...kan jag verkligen inte förstå varför det tagit hus i helvete i medierna? Drevet är helt sjukt! För vad? Att de flesta illegala invandrare inte bor hos vanliga svenska tanter, vilket är ett faktum!!! Sedan kan man tycka att en svensk medborgare kan vara vit, gul, grön eller svart, men de flesta illegala invandrare bor inte hos svenska blonda tant-medborgare, vilket många säkerligen tror. Käre Billström vill bara säga något om hur det ser ut, sedan får man tycka att verkligheten är bra eller dålig, men den är ändå realiteten.

 

Annars har det varit en ganska bra dag med förhoppningsvis roliga och intressanta besked.

Ja nu har det varit helg igen, och den har gått lika fort som alltid. Veckorna går inte så sakta de heller för övrigt, så snart sitter jag väl här och är 40 år istället för 30, hemska tanke...

 

I fredags kväll blev det mat på Level med rätt många arbetskamrater. God mat och allmänt trevligt. Jag vet inte om de andra fortsatte ut, men jag och några andra bröt ialf upp vid 22:00 tiden.

 

Lördagen var en aning hektisk. Städning, träning, kika lite kläder (letar efter en mörkblå klavaj, och jag hittade två bra, men är ju en pengafråga, så jag inhandlade inget den här gången), till Per för fotboll, och sedan till Ali, och till sist Ritz. Per hade blandat iordning någon slags tabasco och sprit-blandning som skulle inmundigas så fort det blev mål på stryktipset... Det slutade med att alla var rätt bladiga redan vid 18:00... Ritz var väl så där sedan av någon anledning. Det roligaste var nog Ehsan som hade dansshow på scen typ hela kvällen.

 

Idag har jag inte gjort så mycket. Kikat på ett par filmer; King of Comedy, en gammal och väldigt bra Scorsese-rulle med Robert De Niro i huvudrollen, och även Crouching Tiger, Hidden Dragon, den moderna klassikern av Ang Lee. Var väl inte riktigt min typ av film.

 

Dagens låt: Editors - Papillon.

Det första jag tänkte på när jag läste Jonas Hassen Khemiri text i DN var att; njae så illa har jag inte tyckt att mina vänner och bekanta som inte råkar se supersvenska ut verkar ha upplevt sina liv. Nästa tanke var att det kanske är annorlunda i STHLM? Men sedan slog det mig att det borde vara värre på landsorten där jag är uppväxt, i och med att se annorlunda ut där är, precis, mer annorlunda än i STHLM...

 

Så läste jag Merit Wagers text om det hela;

 

"När man läser den (artikeln) kan man bara innerligt beklaga att hans barn- och ungdom varit så tuff och att han blivit så negativt behandlad och känt sig så utanför. Jag har själv i min absoluta närhet personer som också vuxit upp i Stockholm med en eller två svenska föräldrar (adopterade) och med två utlandsfödda föräldrar. Ingen av dem har varit med om så svåra saker som Jonas Hassen Khemiri och man kan bara djupt beklaga att han fått utstå så mycket tråkigheter."

 

Det passade inte heller ihop med att det kanske är värre i STHLM.

 

Då började jag tänka tillbaka på mitt eget liv, och varför det är som det är för Khemiri. Personligen är jag en nästan lite väl skötsam människa och ser extremt skandinavisk ut, men ändå har jag blivit stoppad ett antal gånger på flygplatser och fått ta ut varenda pinal ur min väska, fått hundar som luktar på mig, och faktiskt även blivit utkastad från Mcdonalds, dock var det sista inte på en flygplats. Poliser har även trakasserat mig genom att be mig hälla ut öl, när jag befann mig på en innegård, annars skulle jag tas med till stationen. I alla dessa lägen har jag gort absolut ingenting.

 

Jag tvivlar dock inte på att en person som ser utländsk ut råkar ut för lite mer problem, men då måste man betänka att utlänningar är kraftigt överrepresenterade i brottsstatistiken, att 50% av alla som sitter inne på mer än 5 år i svenska fängelser är av utländsk härkomst osv, osv... Det är egentligen helt oväsentligt om allt detta beror på att Sverige är världens sämsta land mot utlänningar, statistiken är där ialf, och den gör att utlänningar kommer bli mer misstänkta. Det är inte konstigt alls. Jag kan även tänka mig att Khemiri gick runt i diverse kläder som också ofta bärs av småbrottslingar, och därav kan ha fått utstått lite mer än en person som går runt i typ jeans och t-shirt. Det sista är givetvis bara en fundering.

 

Det finns många sidor av myntet, och jag tycker alla som tycker att Khemiris artikel är så spännande, ska tänka ett varv till. Jag tror att denna välskrivna, men rätt innehållslösa, artikel bara kommer spela SD ännu mer i händerna.

I lördags for jag och Nisse iväg till Stockholm för lite konsert. Den här gången var det den danska duon The Raveonettes som stod på scenen, och förväntningarna var höga. Spelningen skedde på Debaser Medis och vi såg till att vara där innan 21:00 för att komma in gratis. Innan hade vi även passat på att hälsa på Amir ute i Bromma, vilket var mycket trevligt, och nog fan träffade vi på gubben i lådan Cosmin där ute också. Efter ett par öl, ett par shotar och lite fotbollstittande hos Amir åkte jag och Nisse in till Debaser.

 

Trots att vi kom dit så pass tidigt hade det redan samlats en hel del folk, och redan kl 22:00 gick förbandet på, vilket var något punkrockigt från Skåne-trakten. Lät rätt bra, och var bra röj, men inget utöver det vanliga. Kl 23:00 var det så dags för The Raveonettes, och jag och Nisse hade fått riktigt bra platser, så allt var perfekt för en episk konsert, men så blev det inte... The Raveonettes spelade nämligen så jävla högt att det knappt gick att vistas i lokalen. När förbandet spelade så var det inget konstigt med volymen, vilket kan tyda på att det var The Raveonettes själva som ville att det skulle vara obehagligt högt. I och med att det var så högt så försvann helt de härliga gitarr-melodierna som kännetecknar bandet, och det hela lät mest som ett rejält oväsen. Både jag och Nisse räknade med att få tinnitus, vilket vi dock verkar ha klarat oss ifrån. Volymen gav även den rätt roliga bieffekten att jag med flera stod och höll för öronen under konserten.

 

I övrigt var det inte heller så värst... Bandet tyckte att det var på sin plats att bara spela b-sidor, i och med att de varit i Sverige för något halvår sedan och inte ville spela samma låtar igen... ehh... De lyckades även få tillbaka den klassiska "shoegaze" stilen genom att röra sig och prata minimalt på scenen. Det enda positiva med konserten var sångerskans sång, som ändå lät okej när den hördes...

 

Annars var det en trevlig kväll, med varannanbralåt-mix, vilket iofs är en konstig mix, men bättre än bara skit.

 

Förutom detta har det blivit lite träning och filmen "Zero Dark Thirty" som jag tyckte var lite rörig.

Jag är inte längre krigsplacerad. Beslutet lyder "Rekryteringsmyndigheten upphäver din inskrivning för värnplikt". Det var det.

 

Hugo Chavez är död, och det är väl bra, eller?

 

Gnäll på TV om diskriminering av en kvinna för att hon bär huvudduk och inte fick ett arbete pga det. Himla svår fråga det där... Men någonstans tycker jag ju att diverse vidskepelser kan man hålla på med på fritiden, men samtidigt blir det ju svårt var man ska dra gränsen...? Fast jag anser att varje arbetsgivare har rätt att bestämma hur dennes arbetstagare ska klä sig.

 

För att citera snubben på SVT "det är ingen mänsklig rättighet att klä sig som man vill på SVT", och ingen annanstans heller skulle jag vilja tillägga. Även om jag gärna ser att männsikor klär sig som de vill på fritiden.

The Killers, bandet som levererade några fantastiska låtar på första skivan, men som jag sedan tyckt blivit överproducerade, vilket dock inte inneburit en monumental katastrof, men som i mina öron blivit rätt ointressanta sedan dess, utförde igår en fullständigt sagolik konsert i Malmö Arena. De, åtminstone tidigare i mina öron, halvbeiga låtarna från nya skivan som "Flesh and bone", "Runaways", "A matter of time (?)" och "Battle born" var fullständigt magnifika live. Sedan att genomföra, konsertens faktiskt kanske sämsta låt, trots att det är den bästa, "Mr Brightside" i upplyst lokal var klockrent. Jag vet inte, men det kändes mer på riktigt, dock verkade inte Brandon riktigt varm i kläderna under låten så där i starten av konserten. Förutom detta och någon lugn låt i mitten var hela konserten ett klockrent inferno och publiken på sittplats satt inte ner många sekunder.

 

Bäst: Runaways.

 

Mest överraskande: Att genomföra "Mr Brightside" i fullt ljus.

 

Fräckast: Dave Keuning. Artister må hoppa och studsa, eller försöka se tuffa ut, men att göra som Keuning att mest stå still, och sedan helt plötsligt spela gitarr vertikalt några sekunder, eller göra en halvsnurr bara för att det är roligt för tillfället, är respekt!!!

 

Sämst: Vettitusan. "Mr Brightside", eller den låt i mitten av konserten som var lugn och som jag inte kände igen, om jag måste välja något.

 

Veckans stora diskussioner har varit huruvida skidåkarna dopade sig på 90-talet och huruvida polisen gör rätt när de kontrollerar identitet på människor? Vi kan börja med skidåkarna.

 

Nog att jag tycker att Bengt Saltin är lite väl kategorisk när han uttrycker att det inte går att ha ett hemoglobin-värde på en viss nivå, när det enligt andra, rätt säkra källor, verkar gå alldeles utmärkt för vissa människor. Att Norge går helt helt bananas och att Smirnov, Silvio Fauner m. fl.  inte kan svara rakt på frågor ger dock ett väldigt misstänkt intryck. Om man istället jämför reaktionen hos exempelvis Per Elofsson så är skillnaden avsevärd. Nog att jag gillar Smirnov, men fuskare har jag inte mycket för, och norrmännen har jag aldrig haft så mycket för, så hoppas jag verkligen att den här "skandalen" eskalerar...

 

Vad anser jag om polisen och ID-kontroller då? För det första är det svårt att veta vad som verkligen hänt, och att enskilda poliser tar sig friheter de inte ska förvånar mig inte heller. Hursomhelst, att ta ID på människor av bara den anledningen att de är svarta, vita, gula, röda m.m. är kanske inte så rimligt. Dock så är det helt ok att göra sådana screeningar när det gäller trafikkontroller och ålderskontroller, så så himla kontroversiellt är det inte, men det betyder ju inte att jag gillar att bli stoppad av polisen i trafiken eller av krogvakten, men det är inget som irriterar folk i allmänhet, även om det är ungefär samma sak. Nu kanske kontrollerna i tunnelbanan sker varje dag, vilket är helt osannolikt, men i det fallet förstår jag problemet mer. Vidare är det långt ifårn utrett om polisen verkligen kontrollerar ID på lite vem som helst, eller om det är på de som plankar osv.?

 

Summa summarum kan jag säga att jag håller med Leif GW Persson, att kontroller utifrån hudfärg inte är speciellt bra, men att kontroller vid diverse "hjälporganisationer" borde ske oftare. Jag vill inte ha det arbetet, men jag har lite svårt att greppa det kontroversiella med att utvisa människor som i en, ofta flera, instanser bedömts inte ha skäl nog att få ta del av förmånerna i Sverige.

 

Sedan hur det skulle gå med fri invandring, eller att vi skulle hjälpa alla andra i världen vet jag inte, men jag tror inte det skulle fungera. Jag är dock inte ett dugg rädd för att ändra mig.