För minnen och grunda analyser i stunden

Idag är det Mors dag och det har vi firat med att ta med mor i familjen till Rosengrens Skafferi för lite lunch. De serverar vegetarisk mat och det är på nästan alla sätt bra, förutom att det som vanligt med vegetariskt blir rätt trist smakmässigt. Allt var således bra förutom att maten var tråkig.

 

Kikade precis på Cronenberg-rullen "Naked Lunch", och det var en mycket underlig film, och den segaste jag sett av de filmer som Cronenberg regisserat. Igår såg jag "A History of Violence" av honom, och den var riktigt bra.

 

ÖSK lyckades även ta en poäng borta mot Elfsborg tidigare idag.

 

Idag är vädret trist, och det regnar.

 

Mötet med regions-chefen blev intressant. En gammal officer runt de 40 som verkar vilja ha mycket insyn och struktur, vilket inte låter så dumt och säkert är bra i det långa loppet. Personligen har jag dock inte så mycket för att någon övervakar mig i onödan, utan vill helst bestämma själv, men det fungerar ju inte riktigt så :-). Det märktes även att han varit officer, att han är van att folk lyssnar på honom, vilket är en rätt störig attityd. Sedan detta med kostym och näsduk i kavajfickan. Jag har använt det med, men är det inte väldigt ocharmigt? Kanske är något alla högre chefer kör med? De vet kanske inte hur en klär sig snyggt, så blir det enkelt och tråkigt istället, vad vet jag...? Han menade även på att det är mycket bra för CV:t att vara en sådan representant som jag nu är, och det är väl bra. Vet inte vad jag ska tycka om honom? 

 

Igår blev det öl på Stallyktan igen efter jobbet, mycket trevligt. Det blev Mikkeller öl för mig genom smaksatt suröl och lager med apelsinsmak, gott. 

Idag kom jag hem från två dagar av planering med jobbet i Loka Brunn. Det kallas planeringsdagar, men innebär främst team-building, och lite tid med arbetskamraterna utanför jobbet. Jag körde en buss dit, och jag hade inte helt tagit reda på vägen, utan litade på de andra, och det slutade med att vi körde väldigt mycket fel och kom fram 45 minuter senare än beräknat :-).

 

Väl framme blev det dock bättre och Loka Brunn ligger verkligen vackert beläget mellan två sjöar. Den mat vi serverades var utsökt och vi fick även möjlighet att bada i en uppvärmd utomhus-pool, och även ta en öl till :-). Jag ska dock förtydliga att vi fick betala för ölen själva :-).

 

Som kvällsunderhållning hade jag blivit utsedd att genomföra ett musik-quiz, och det blev lyckat. Tyvärr är inte alla intresserade av musik, så för vissa blev det säkerligen rätt tråkigt, men det var frivilligt att vara med, och det är svårt med underhållning som passar alla. Jag lyckades dock blanda ihop Eric Carmen och Peter Cetera i en hastigt påkommen ledtråd, men det ledde inte till några större bekymmer.

 

I övrigt är jag nöjd över hur hela arrangemanget var planerat och tyckte det var intressant med Zayas information om Mongoliet.

 

Imorgon ska jag till Uppsala en sväng och träffa regions-chefen osv.

Direkt efter jobbet i fredags bar det iväg till Stallyktan för ett par öl med Robert, Per och Lundmark. Jag beställde in en suröl för första gången i Sverige. Senare hamnade vi på ett inte allt för trångt Harrys.

 

Under lördagen var jag en aning seg, men jag tvättade och tränade under dagen, och på kvällen blev det fest med några kollegor från tillstånd i Örebro. Trevligt och bra uppstyrt, men jag gick hem när de andra gick ut.

 

Idag blev det att gå och titta på ÖSK - Gefle, och det blev seger igen, och denna gång med 1-0.

 

I övrigt har jag spenderat helgen med att kika på ett par Mad Max-filmer.

Första ÖSK-matchen live för mig denna säsong gav även första segern, 2-1 mot Åtvidaberg.

 

Chefen har tydligen pratat med Örebro om en eventuell flytt dit, men mer än så är det inte än.

 

Lyssna på!

 

Miniature Tigers - Oblivious

St. Lucia - Elevate

Nu är jag hemma igen efter några bra dagar på Gotland.

 

 

Jag fick förmånen att låna päronens V50 för att kunna ta mig till Gotland, så först hämtade jag den i Hallsberg, för att senare ta mig emot Sthlm. Det blev ett första stopp på Telefonplan för att möta upp mitt resesällskap, och för att kika lite på Konstfack-elevernas examensarbeten. Inte något ställe jag trodde jag skulle hamna på under mitt liv, men så blev det. Besöket var varken bu eller bä, och de närvarande var en heterogen samling kultursvenskar.

 

Båten gick från Nynäshamn så vi åkte sedermera dit, och vi kom fram rätt tidigt, så det blev lite promenerande runt i det inte så västkust-mysiga Nynäshamn. Till slut kunde vi åka på båten för att åka till Visby, och resan tog tre timmar. Framme i Visby for vi iväg till vårt bokade hotell Tott, som är beläget nere vid havet 10 minuters gångväg från ringmuren runt gamla delen av Visby.

 

Efter att ha intagit den förhållandevis bra frukost som hotellet serverade åkte vi upp mot Fårö på norra Gotland, och efter både en bil- och båtresa var vi framme. Vi tog först en titt på stranden Sudersand, som i nuläget inte var så där jättehärlig.

Sthlm igår och i förrgår, och idag åker jag tillbaka till Sthlm för att senare åka till Gotland. Jag har aldrig varit på Gotland förut så det ska bli intressant. Samtidigt vore det inga fel att vara hemma lite heller...

 

När jag väl var hemma från Sthlm igår var det direkt iväg igen för att möta upp några kollegor för after-work.

 

Förhoppningsvis har jag tid att skriva lite under tiden jag är på Gotland. Trevlig whatever-helg det nu är!?

Helgen var trevlig med utgång till Harrys på lördagen med Nils och Bias. Jag var härligt i gasen, och hade en riktigt trevlig kväll.

 

I måndags pratade jag lite med min chef om att söka arbete på enheten i Örebro, eller om jag kunde bli förflyttad dit eftersom jag inte gör så mycket arbete på själva enheten i Lindesberg längre. Svaret blev att det ska kikas vidare på.

 

Nu är jag i Sthlm på Hotell Kung Carl efter en dag med processnätverk mottagning där jag under dagen träffat åtminstone en gammal höjdare från Röda Korset. Tanken är nu att Migrationsverket ska börja följa vissa paragrafer i LMA lite bättre, men jag vet inte om hur det är tänkt att genomföras verkligen är så bra...

 

Nu på kvällen har vi i gruppen varit ute och ätit på Indian Kushboo på Kunsholmen, bra mat men konstig personal, så jag går inte gärna dit igen.

Jag är hemma igen, och därmed tillbaka i vardagen och verkligheten som det brukar uttryckas.

 

Sista dagen i New York, för den här gången antar jag, spenderades med film-turen i Central Park. Inte så tokigt, men en måste ha sett rätt mycket film för att få ut något av det, och mycket rom-com's. Personligen har jag sett rätt mycket film, men de flesta filmerna som det visades scen-platser ifrån hade jag sett för kanske 10-15 år sedan, så en aning svårt att komma ihåg. Trots att vi som gick turen betalat 25 USD var för en två-timmars tur sa guiden att hon fick sin lön genom dricks. Riktigt uselt om det är så, och frågan är om det inte vore bättre för de här guiderna att skaffa egna företag då, så att de kan få hela slanten i fickan? Jag "hann" dock inte ge någon dricks, uups...

 

Sedan åkte jag till Greenwich Village och käkade sushi på restaurangen Miyabi. En sak som skiljer sig med "sushi-beställningar" i USA är att när en beställer sushi så beställer en exempelvis 5 bitar, men så ingår det minst lika många bitar till av California rolls, vilket är det jag kallar maki. Konklusionen är att en anser det verkar superdyrt för 5 bitar som står på menyn, men en får dubbelt så mycket mat än vad en tror :-).

 

För att fördriva lite tid åkte jag sedan till biografen Regal vid Times Square för att kika på filmen "Avengers: Age of Ultron" som innehöll konstant action och var klart underhållande, men skulle jag försöka berätta om filmens innehåll om ett par veckor skulle jag nog inte komma ihåg så mycket. Det var för övrigt samma bio-komplex som jag och Sajje kikade på ett par filmer 2004 :-(.

 

På flygplatsen hände inte något särskilt och resan hem var lugn och inte lika studsig som på vägen dit.

 

Det är väldigt skönt att komma hem, och jag har i nuläget inte så mycket till övers för USA.

 

 - Bensinen är ungefär hälften så billig som här och de flesta kör stora bilar. Småbilar typ; Clio, Ka, Micra, C1 och liknande existerar inte. Istället är det väldigt mycket SUV, pick-ups, sportbilar osv, vilket kanske inte är så konstigt när det inte kostar så mycket att köra dem. Allt är även uppbyggt efter bilar, hus ligger oftast långt ifrån varandra med stora parkeringsplatser emellan sig, och planering för gång- och cykeltrafik existerar inte. Detta gör att alla tänker att "vi tar bilen" om de ska mer än 50 meter. Alla bilar gör också att själva gatuatmosfären blir sämre, färre människor flanerar runt, och ljudet och avgaserna från bilarna stör konstant. Ytterligare en sak gällande bilarna, det finns ingen regel för att ha på billyset eller inte, detta gör att det är en salig blandning, vilket gör det väldigt förvirrande med vilka bilar som står stilla osv.

 

- Sortering av sopavfall är inte heller något som sker i någon större utsträckning, och dricka vatten ur plastflaska istället för kranen verkar vara standard. Vattnet från kranen är helt klart drickbart kan tilläggas!!! 

 

- I de flesta stater läggs skatten på när en ska betala för sina varor, så en vet aldrig hur mycket en ska betala förrän den i kassan berättar det för en.

 

- Allt dricksande gör mig tokig! Helst ska det vara 20 % i dricks. Servicen är eventuellt en aning bättre än i vissa öststatsländer i Europa, men är likvärdig med den i Sverige, där vi generellt inte dricksar. Så att dricksen skulle ge bättre service ser jag delvis som en myt. Jag förstår inte svårighten med att lägga in serveringspersonalens löner i kostnaden för maten. Ungefär som när en köper ett par jeans, matvaror eller vadsomhelst.

 

- På den positiva sidan är att människor är lite mer framåt, och lite mer pratglada, men annars vet jag inte. Förutom vädret finns det nog ingenting just nu som gör att jag hellre skulle vilja bo i USA i jämförelse med Sverige.

Idag flyger jag tillbaka till Sverige, men inte forran 23.59 gar flyget, och jag hade garna sett att flyget gatt lite tidigare.

 

Snart ska jag ivag till Central Park for att ga en tva timmar lang tur dar det ar tankt att jag ska fa se diverse platser dar filmer spelats in. Jag ar framst intresserad av skyskrapan som ar med i Ghostbusters, men nagot maste jag hitta pa :-).

 

Igar flanerade jag runt pa on Roosevelt Island som ligger i East River. Darifran kan en se hela den ostra sidan av Manhattan, samt kika pa en ruin av ett sjukhus dar manniskor drabbade av smittkoppar behandlades.

 

Det blev aven ett besok till Top of The Rock i Rockefeller Center for att kika pa utsikten over bland annat Central Park.

 

Pa kvallen blev det ett besok till restaurangen Hu Kitchen som ar specialiserade pa naturlig mat.

 

Jag glomde aven namna att det kom fram en snubbe pa Perfect Pint i forrgar som tyckte jag sag ut som Jesus. Det ar nog dags for en klippning...

 

I ovrigt ar det valdigt mycket judar i New York, vilket an inte ser sa mycket av i Sverige.

De har inlaggen blir ratt korta eftersom jag inte kan skriva ordentligt pa den har hotelldatorn.

 

Gardagen borjade med att jag tog tunnelbanan till Washington Square Park I Greenwich Village. Det ar nog den mest kanda parken pa sodra Manhattan, och det brukar vara mycket kulturella fenomen pa gang dar, vilket det inte var igar :-). Det finns lite blommor, uteliggare, en fontan och en triumfbage dar som jag kikade lite pa.

 

Nar jag kande mig klar med det tog jag en promenad ner till Ground Zero, som nu ar mer eller mindre ateruppbyggt. Nu finns det ett museum dar over 9/11 och tva pooler dar WTC-tornen tidigare stod. Dar aterfinns nu aven det nybyggda One World Trade Center, som med sin spira ska vara den hogsta skyskrapan i USA.

 

Jag besokte museumet som var mycket intressant med forstorda brandbilar, dubbelvikta stalbalkar fran WTC och bilder pa alla offer. Svart att ga omkring i museumet oberord, och helt klart vart ett besok.

 

Min tanke var sedan att aka upp till Top of The Rock i 30 Rockefeller Center, men jag hade lite huvudvark efter ett for litet vattenintag, sa det far bli idag istallet.

 

Kvallen spenderades sedan med ett par pints pa The Perfect Pint vid Times Square, och givetvis ett besok till Times Square.

 

I tunnelbanan pa vag hem till hotellet sa var det en ratt irriterande snubbe som bad alla att halla kaften annars skulle han sla dem pa kaften (antagligen lite psykiskt lattjo). Jag blev lite irriterad pa honom sa nar jag gick av taget passade jag pa att lossa hans mossa lite till vissas fortjusning. Kanske lite elakt, men jag orkade inte med karln.

 

Det blir nog att se ett gang dokumentarer om 9/11 nar jag kommer tillbaka till Sverige, for jag har lite svart att tro pa de mer extrema konspirationsteorierna som flodar kring det hela.

Igar kom vi fram till New York City, och vi bor pa Sleep Inn i Astoria, Queens. Ett budget-hotel, men som ligger valdigt nara Manhattan. Min arbetsdator verkar dock inte kunna logga in pa natverket har :-(.

 

Pa resan hit blev vi stoppade av polisen, lite av en biljakt :-). Turligt nog var det Christine som korde. Vi korde forbi en polisbil som stod gomd vid sidan av vagen, och trodde val att det var lugnt, men sedan borjade det blinka och greja, och polisbilen ville fa stopp pa oss, sa vi fick stanna pa vagrenen pa motorvagen med en blinkande polisbil bakom :-). Tyvarr blev det inget "step out of the vehicle, and put yr hands where I can see them", eller nagot liknande, utan det var bara en mycket trevlig polis som stallde lite artighetsfragor och gav Christine en nedskriven fortkorningsbot :-).

 

I ovrigt satt vi fast vid ett vagarbete ett tag, sa resan till New York City tog langre tid an planerat. Vi stannade aven en svang i den lilla staden Milton for lunch.

 

Nu blir det ut och gora New York City for tredje gangen i livet.

Gårdagen innebar inte så mycket spännande. Vi åkte bil under ganska många timmar från Chicago till en liten stad vid namn Hermitage i Pennsylvania. Staden Hermitage ligger strax utanför Pittsburgh och ungefär mitt emellan Chicago och New York, vilket gjorde att den passade bra för oss som övernattningsplats.

 

En spännanade sak hände på vägen hit. På en plats på vägrenen såg vi att det blinkade från polisbilar, och när vi närmade oss såg vi att det var två polisbilar som stoppat en bil. När vi kom ännu närmare såg vi att det stod ett gäng poliser med dragna vapen och en man på knä med händerna bakom huvudet.

 

Det var även mängder av dyra vägtullar på vägen, vilket det inte varit några tidigare.

 

Idag ska vi ta oss till New York, och det är nog ungefär det vi hinner med.

När jag var liten var Sears Tower den högsta byggnaden i världen och därför har jag haft koll på den. Numera är Willis Tower, som byggnaden numera heter, endast den 12e högsta byggnaden i världen. Ordningen varierar även om en räknar med spiror, antenner osv, så det är en aning svårt att hålla reda på, men att Willis Tower är långt ifrån världens högsta byggnad numera är tydligt.

 

För att besöka skydeck i Willis Tower, som ligger på våning 103 (403 meter upp i luften), så måste en se en film och, antaglien alltid, köa en stund på grund av alla besökare. Vi stod i kö i 1-2 timmar för att komma upp till skydeck idag. Väl uppe på skydeck möts en av en härlig utsikt, och en ska kunna se så långt som till flera andra delstater. Det finns även möjlighet att gå ut på en glasplatå och således stå 403 meter ovanför marken utan något under sig, vilket var rätt roligt.

Innan besöket till Willis Tower kilade jag runt lite på egen hand nere i Millennium Park med omgivning och kikade på ett par fontäner och Lake Michigan. Inte så mycket att rapportera hem om egentligen förutom att Lake Michigan snarare känns som ett hav än en sjö.

I morse stack Christine iväg på någon dansträning och jag åkte till de svenska kvarteren i norra Chicago; Andersonville. Det är en stadsdel som tidigare befolkades av många svenska emigranter och som fortfarande försöker hålla kvar en del svenska traditioner. Där finns nu ett svensk-amerikanskt muséum och någon svensk restaurang och taverna. Jag åkte dit och kikade runt lite och besökte muséumet vilket handlar om hur svenskarna emigrerade och levde i USA. I övrigt har muséumet en våning för barn där barnen på ett lekfullt sätt kan lära sig om svenska traditioner och svenskarnas emigration till USA. Många som arbetade där var vad jag skulle tro volontärarbetande pensionärer, och de två jag pratade lite mer med hade båda far- och morföräldrar som emigrerat från Sverige. I muséumet finns en liten butik som säljer en del svenska produkter, så jag fick möjligheten att köpa saltlakrits :-).

När jag kände mig klar med det styrde jag kosan mot den svensk-inspirerade resturangen Svea Restaurant, som ligger i princip mittemot muséumet. Där beställde jag köttbullar, bruna bönor, potatis, bacon och brunsås, vilket kändes extra svenskt nu när jag är i utlandet. Jag fick även nöjet att prata en kort stund med ägaren Scott, eller det var mest han som pratade med mig, han tyckte nog det var lite kul att jag var svensk :-).

 

Sedan åkte jag tillbaka till Downtown för att möta upp Christine i Millennium Park, och det främst för att kika på och ta lite foton av Cloud Gate, eller The Bean, som den nog kallas i folkmun. Det är en stor skulptur i form av en böna som speglar allt i sin omgivning. Kanske inte jättespeciellt, men populärt.

 

Efter det kilade vi iväg till Willis Tower, men vi bestämde oss för att åka upp där imorgon istället.

 

Under morgonen hade jag på chans frågat i receptionen här på motellet om Chicago Blackhawks var kvar i Stanley Cup? Det är de tydligen, och som grädde på moset skulle de spela match hemma senare på kvällen. Jag fick hjälp med att söka efter biljetter på nätet, och det fanns rätt många kvar, så jag köpte en ståplats för ca 100 USD, så således har jag spenderat hela kvällen i United Center här i Chicago och kikat på Chicago Blackhawks mot Minnesota Wild. Min ståplats var inte superbra, men tillräckligt bra för att se matchen hyggligt, och Blackhawks vann, aningen orättvist, med 4-3. En kanadick lyckades spilla ut sin öl på min fot, och fick tydligen dåligt samvete, för han gick och köpte en öl åt mig som plåster på såren. Jag vet inte hur det är på svenska elitseriematcher, men här hade de för sig en del stolligheter med publiken. Kameran zoomade vid en tidpunkt in par så att de skulle pussas, och en annan gång zoomade kameran in de fans som gjorde sig till mest, vilket var lite småroligt. En annan udda sak var att typ ingen åkte till och från matchen med tunnelbanan som ligger några 100 meter därifrån, helt galet, alla åker bil i det här landet.

Vi har också hunnit med lite deep dish pizza under dagen, vilket är pizza med tjock botten och som ska vara riktigt bra här i Chicago. Vi käkade vår pizza på Lou Malnati's.

Om någon är intresserad så är ytterligare några bilder nu upplagda i några gamla inlägg, och det kommer nog fortsätta på det sättet, att bilder kommer upp lite i efterhand.

 

Nu är vi framme i Chicago efter några timmars bilkörning från Coralville. Det var jag som körde, och vid ett tillfälle fick jag köra ut på vägrenen vid en motorvägspåfart när en bil inte såg mig komma i ytterfilen, men allvarligare än så blev det inte. Det är även sjukt jobbigt att köra bil när det är 3-4 filer, och fullt med bilar överallt, när en inte kört sträckan förut.

 

Vi bor nu på ett motell vid namn Carlton Inn som ligger mellan Downtown Chicago och flygplatsen, men det går fort att ta sig in till Downtown med tåget härifrån.

 

Vi var framme här i Chicago på den tidiga eftermiddagen, så vi checkade in och begav oss sedan rätt direkt till Downtown Chicago. Där blev det lite mat och en rätt lång promenad i krokarna av Michigan Avenue. Det pågår draft för NFL här för tillfället så det är mycket folk med NFL-kläder på stan.

 

Det är kul att gå runt i The Loop här i Chicago och se tågen som går mellan husen precis som en sett på film många gånger. Måste vara sjukt störigt att ha ett tåg direkt utanför fönstret :-).