Grannar och revisioner

När jag cyklade hem från jobbet i fredags såg jag min missbrukande granne på hennes balkong och vi hälsade lite modest. Framåt kvällen när jag hade tränat och satt och käkade samt kikade på en utmärkt dokumentär om huruvida Bonos och Geldofs insamlade pengar gjort något nytta, ringde det på dörren. Där utanför stod grannen, påverkad men ändå redig, och ville prata om hennes situation. Hon berättade om att hon håller på att bli vräkt och att hennes mamma nyligen blivit vräkt och om hennes uppväxt i en missbrukarfamilj och moderns "voltor" på Hinsan osv. Vidare berättade hon om att hon inte skulle klara av att bli bostadslös och att hon aldrig varit det förut. Ingen vacker berättelse således, men samtidigt kan det vara svårt att lite på en missbrukare. Jag informerade henne i sin tur om att det inte är några problem så länge det inte är "liv" typ en tisdagsnatt för att jag arbetar under veckorna. Vi kom till slut fram till att jag ska ringa henne nästa gång jag störs och om ingen svarar slår jag in hennes dörr innan jag ringer störningsjouren. "Slå in" är givetvis en överdrift, men hon tyckte det var bra när jag gjorde det en annan gång trots att hon sa att hon då blivit så rädd att hon nästan kissade på sig... Hennes ord.
 
Den där dokumentären var för övrigt riktigt intressant och handlade om hur Bono och Geldof fått västvärlden att skriva av typ alla skulder till U-länderna i Afrika. Sedan var temat huruvida det i sin tur egentligen gjort någon nytta för länderna i fråga. Det lär knappast ha varit till deras nackdel ialf. Trots detta intervjuades några afrikanska aktivister som tyckte allt var fel utfört.. Jag kan köpa mindervärdighetskomplexet i att den vita mannen hjälper de fattiga, men är det bättre om de/vi inte gör det? Jag har svårt att se att en skuldavskrivning är till låntagarans nackdel oavsett vem som ser till att den utförs?
 
Jag läste även igår igenom den omskrivna internrevisionen om "Effektiviteten i asylprövningen". I sak är den ganska bra och rätt roligt skriven. Slutsatsen är att asylprövningarna borde kunna producera fler beslut, och det kan jag delvis hålla med om. Enligt statistiken i rapporten har varje handläggare de senaste åren producerat ett beslut i veckan ungefär, drygt 40 per år. Som jämförelse fastställde jag över 20 beslut förra veckan... Så det mesta handlar om komplexiteten i ärendena och om de är positiva eller negativa. Som synes är det svårt, kanske omöjligt, att göra en sådan här revision som ni ser när jag då producerat halva års-arbetet på en vecka... Det finns så många aspekter av arbetet som inte går att mäta ordentligt. Något som revisionen fick kritik för var formuleringar om curlade 80-talister osv. Där håller jag dock helt med revisionen. Jag har jobbat rätt många år på Migrationsverket nu och det är tydligt att det är väldigt många som arbetar där som är väldigt karriär-lystna, tror de är bättre än vad de är, på gränsen till "hur i helvete klarade ni er igenom universitetsstudierna?" samt att många är uppfostrade i en allt till alla attityd som inte fungerar. Inte det att de/vi är slöa men vi är barn av 60-talets flummiga vänstervågsfolk. Summa summarum, trots/tack vare några klantiga formuleringar så är revisionen bra. Läs den!
 
Igår var det 30-årsfest hos Gustav vilket var trevligt och i eftermiddag/kväll blir det Behrn Arena.
Så lite egoism. Fick en del uppmärksamhet för denna utstyrsel igår, om det nu var positivt eller negativt, men ändock :-).

Stambyte...

Det ska till något slags stambyte i mitt hus. Jag kommer få bo kvar i lägenheten, men det kommer vara en byggarbetsplats under någon månad. Duschen kommer inte fungera under tiden, men det gör att jag får billigare hyra. Informationen fick jag på telefon idag, och efteråt kom jag på att jag borde ha krävt, eller åtminstone frågat, efter möjligheten att få flytta. Jag får ringa och fråga imorgon.
 
Vi ska effektivisera vårt jobb ytterligare. Det senaste är att vi inte ska se till att besluten är rätt rent stilistiskt. Så nu är väl tanken att jag ska sätta mitt namn under beslut som knappt är läsbara...
 
Jag är fortfarande helt inne i Värvet-poddarna. Lyssnade nyss på den med Kristian Gidlund. Sorgligt, och ovanligt att lyssna på en ung människa som vet att han kommer dö inom en ganska snar framtid.
 
Jag fick reda på häromdagen att Svensson och Malin har fått barn vilket var en väldigt glad nyhet :-D.

Midweek

Fortsätter lyssna på Värvet. Gudrun Schyman idag. Tycker fortfarande hon är verklighetsfrånvänd, men hon sa en bra sak, och det var att hon inte träffat så många politiker som inte tror på det de kämpar för. Det är väl problemet generellt att alla tror att de har den bästa lösningen.
 
Tragisk jordbävning i Italien idag :-(.
 
Jag hade vit skjorta och svarta byxor och kavaj på jobbet idag, dvs rätt tråkig klädsel, då kommenterade flera stycken hur "stilig" jag var. Jag tycker jag är mycket "stiligare" i roligare kläder. Människor är olika.
 
Liverpool gjorde en bra match i Ligacupen igår och vann med 5-0 mot Burton.

Mycket 0-2

Liverpool förlorade mot Burnley med 2-0 trots över 80 % i bollinnehav. Har jag sett en sådan match någon gång förut? Tveksamt... Vill dock inte påstå att Liverpool var speciellt bra, men de borde ha vunnit matchen.
 
Målet med lördagskvällen var sedan en fylla här i Örebro. Lundmark, Acke, Bias och Götha kom över hit, och jo vi blev lite dragna. Hamnade sedan på Harrys, passade på när Robert inte var hemma :-). Det var dock rätt värdelöst på Harrys, men träffade Magnus Wessman, och det var ju överraskande och kul. Jag gick dock hem innan stängning för att det var så där.
 
Sliten idag. 
 
Jag sökte jobb på några utlandsmyndigheter idag. Lade dock inte ner någon kraft på varken bra CV eller personligt brev. Tänker mest att det kan vara intressant att söka. 
 
Kom nyss hem från Behrn Arena och matchen mellan ÖSK och AIK. AIK vann med 2-0 och det var en riktigt usel match.
 
Eftersom jag lyssnat klart på alla P3-dokumentär så har jag nu börjat lyssna på Värvet istället som är långa intervjuer med kända personer. Riktigt bra och intressant, och jag har lyssnat på Johanna Frändén och David Dencik i helgen. De verkar vara väldigt vettiga och intressanta personer båda två.
 
Vi har börjat disktuera en resa till Kiev i början av oktober nu också och jag ska kolla möjligheterna till ledigt imorgon. Kul!
 
Ja det var väl det...

800 kr i löneförhöjning

Idag fick vi oorganiserade reda på vad vi kommer få i löneförhöjning. För mig blev det 800 kronor extra varje månad, vilket nog var i paritet med vad jag hade väntat mig. Det är väl 2.35% i ökning, vilket är ok för Migrationsverket, eller ialf ungefär samma som jag fått förut. Problemet blir att de låga löneökningarna ofta gör att nyanställda tjänar ungefär lika mycket som mer erfarna på Migrationsverket, vilket ständigt leder till irritation. Personligen har jag dock lärt mig att ska jag ha högre lön får jag byta jobb. Kan nog bli att söka ett ambassad-arbete för att det verkar intressant om jag orkar för övrigt.
 
Annars har jag haft en intressant dag... Imorse glömde jag mjölken i gröten, och trots att jag tyckte det var ovanligt trögt att blanda ihop gröten så kom jag inte på vad som saknades förrän senare under dagen. I övrigt hade jag glömt bort koden till ytterdörren på jobbet när jag kom dit imorse. Jag får sådana här black-outs ibland och det är ganska störigt, för det gör att jag har lite svårt att lita på mig själv. Jag vill ha kontroll!

Svårigheten med att verka kunnig när en inte är det...

Sent på eftermiddagen idag ringde ett biträde mig och babblade om ett ärende som jag själv är rätt osäker på, men där jag är beslutsfattare. Ett sådant ärende där en känner att det borde vara rätt, men där en inte är säker :-). Direkt när jag slog in ärendenumret och såg vilket ärende det var blev jag stressad. Biträdet babblade sedan på om det ena och det andra som antagligen inte var riktigt utfört i handläggningen. Just den delen antog jag var rätt, men jag hade egentligen ingen aning, har aldrig varit inblandad i ett liknande ärende förut. Det är riktigt jobbigt när en ska sitta och försöka försvara något en inte riktigt vet hur det bör gå till. Efter att ha lagt på och tänkt efter och konfererat med en kollega kom jag nog fram till att även biträdet inte hade någon större koll på hur ett sådant här ärende brukar handläggas och därför försökte köra med ett falskt spelat självförtroende vilket jag föll in i eftersom jag antog att jag var i underläge från början. Jag är rätt bra på att bestämma innan om jag är i överläge eller i underläge, och det är bra ibland, men inte alltid. Jag måste lära mig att tackla det bättre. Nu blev nog inte det här något problem, men jag gillar inte att jag agerar osäkert och nästan sätter mig i ett problem utan anledning.

Marginalerna på sin sida

Har ganska precis försökt kika på Liverpool och ÖSK:s matcher samtidigt, och båda vann med uddamålet. Liverpool vann välförtjänt mot Arsenal medan ÖSK vann något turligt mot Häcken. Häcken gjorde exempelvis ett mål som inte domarna såg. Sköna segrar och otroligt fint att Premier League är igång igen.
 
Lite tvätt och träning igår samt att jag skaffade Geocach premium. Under kvällen blev det sedan några öl och en sväng till Makeriet i brist på annat. En lugn kväll dock med lite diskussion om att sjunga nationalsång eller inte. 
 
Idag har det inte blivit mycket gjort utöver fotbollen, lyssnat på några dokumentärer om Mostar och Spice. Lyssnade även på dokumentären om Bobby igår.
 
Annars inte så mycket att rapportera.

Ringde på dörren lattjo

Nyss ringde det på dörren mitt i frukosten. Generellt är jag rätt avog mot att öppna dörren när jag inte vet att det ska komma någon. Det beror delvis på att det inte är osannolikt att det är någon alkis från grannen ovanifrån som gått fel men främst för att det oftast är någon försäljare eller medlemsvärvare av något slag. Så när det ringde på dörren idag vid 09.30 (vad är det för jävla tid dessutom?) så bestämde jag mig för att inte öppna. Efterhand gick jag dock fram till dörren och kikade i titthålet, men såg ingenting, utan hörde bara lite småprat. Jag stod där några minuter och lyssnade när det helt plötsligt for fram en gubbe med grått skägg och ringde på dörren flera gånger!!! Jag öppnade ändå inte, men det verkar ju ändå som att de ville ha tag i mig ialf :-). Så här i efterhand är jag ångerfull, för nu blev jag nyfiken :-).

Småtrevlig vecka

En rätt lugn vecka har det varit utan direkta utsvävningar. Jobb, träning, inscanning av lite bilder och tittande på dokumentärer. Lagom nördigt och lagom avkopplande. 
 
Det har diskuterats lite i veckan om att sjunga med i nationalsången eller inte innan en representerar svenska landslaget i fotboll. Ganska banal diskussion kan tyckas, men ändå inte. Sveriges genom tiderna överlägset bästa fotbollsspelare som lärt sig dölja sina osäkra sidor med ett lite fånigt macho-yttre sjunger aldrig med och nu läste jag att Astrit inte heller gör det. Egentligen tänker jag att det är väl upp till var och en att sjunga med eller inte, vad spelar det för roll? Men så tänker jag lite längre och tänker vad är egenligen deras anledning? Vad ska ett landslag representera? Ska vi ha landslag? Jag får det inte att gå ihop i huvudet, delvis känner jag att en inte borde få spela i ett svenskt landslag om en inte anser sig vara svensk (vad nu det är egentligen?) samtidigt som jag förstår att det är omöjligt att utröna och helt går emot det jag håller väldigt högt - den personliga friheten. Om anledningen till att inte sjunga den svenska nationalsången är stoltheten till sitt ursprungsland, borde en inte representera det landet då? Det här är mer komplicerat än vad det först verkar.

Sushident!

I söndags firade jag min födelsedag med familjen som jag skrev tidigare. Jag tror även jag nämnde att jag hade beställt sushi att bjuda på, och det ganska mycket sushi eftersom det var till nio personer. Jag hade beställt det på Akane sushi och när jag kom dit fick jag allt på en fin stor bricka med lite gladpack över. Riktigt stiligt! Jag bar in det i bilen och pappa körde. Det gick bra till en början och jag hade främst uppmärksamheten på att inte spilla ut miso-soppan och sojan jag hade fått till. Helt plötsligt bromsar då pappa vilket gör att 3/5-delar av sushin glider ut från brickan och ned på bil-golvet. En rätt jobbig känsla, och det första som kom över mig var att majoriteten av sushin nu var förstörd. Nu är det dock så att mor och fars bil är ganska ren, så när jag hade plockat upp de fallna sushi-bitarna såg de rätt ätbara ut ändå. När vi kom fram till familjen Wåke berättade jag om incidenten och vi åt som vanligt. Ingen klagade heller på att det var något fel på sushin, så det gick bra trots allt :-).
 
I övrigt fick jag en helt magnifik kabinväska, fyra läckra champagne-glas och ett par softa t-shirts. Det hela blev alltså ett mycket bra kalas trots sushi-debaclet. 
 
I övrigt firade vi även mammas pension.
 
Nu har jag råkat boka en resa till Lissabon också. Alla kompisar har haft så svårt att få tummen ur med resa i början av september, så jag fick lösa det själv. Ganska dyrt med flyg - 3000 kr, men då är det med Iberia och Norwegian.

Hemma igen

Inatt omkring 02.00 var vi hemma igen. Det var bara i säng för idag har jag behövt fixa med mat och grejer för mitt familje-kalas. Inte vad jag hade tänkt, men det är väl inte mer än rätt.
 
Vad sysselsatte vi oss med de sista dagarna i Malta? Visst måste det bli i Malta och inte på Malta? Det är ju ett land!
 
Fredagen den 5 augusti började med en frukost på Mason's innan det blev poolhäng med bok och ljudbok.
Lite bevis på att jag var i poolen.
 
Sedan blev det en sista fest-kväll. Acke hade blivit betagen av Valletta och ville börja kvällen där, så så fick det bli. Vi började med en drink där båten till Valletta från Sliema anländer innan vi fortsatte till Sicilia Bar & Restaurant för middag. Jag tror alla beställde pasta som var rejält al dente. Tror inte det föll alla i smaken, men det är så jag vill ha det ialf :-). Det blev sedan en Irish coffee på ett annat ställe där personalen kände igen oss eftersom vi varit där ett par dagar tidigare. Innan vi åkte tillbaka hann vi med ytterligare en öl nere vid båten innan vi åkte tillbaka till Sliema.
 
Tillbaka i Sliema gick de andra till hotellet medan jag tog ett kort eget äventyr innan jag mötte upp dem igen på hotellrummet. Tanken var sedan att prova några barer innan vi skulle avsluta i Paceville. Nya bekantskaper hade dock rekommenderat att vi skulle prova shisha (vattenpipa) på Haze Cafe. Det gjorde vi också, och stället låg precis nere vid havet där vi blev placerade på några kuddar. Riktigt mysigt, och därför blev vi kvar där under flera timmar.
Shisha, och det verkar finnas på var och varannan bar i Malta.
 
När vi kände oss klara med shishan var dock klockan runt 03.30 och jag tyckte det var lite sent för att dra iväg till Paceville, så vi splittade upp. Vid 5-6 på morgonen var vi dock tillbaka på hotell-rummet för några timmars sömn innan utcheckning vid 12.00 dagen efter.
 
Igår så gick planet från Malta 19.30 på kvällen. Trots att det var så sent är det svårt att få ut något vettigt av en sådan dag när väskan är packad och det blir mer komplicerat med dusch-möjligheter osv. Efter en frukost nere på Mint satt vi främst i hotellets lobby och läste osv innan vi rätt tidigt åkte till flygplatsen så att Acke kunde lugna sina nerver i lugn och ro.
 
Planet var sedan 20 minuter försenat av någon anledning. Jag tror att det kan ha berott på att det inte fanns någon personal som hjälpte till att taxa ut planet, men till slut kom det en snubbe springande med sådana där pinnar i händerna och planet började åka iväg mot startbanan. Efter en ovanligt skakig resa kom vi dock hem. Robert körde sedan bilen från Skavsta till Örebro tryggt och säkert.
 
Summering av Malta då?
 
Positivt överraskad! Det är inte mysigt som på västkusten i Sverige med små byar, utan Malta är mer eller mindre som en stor utsträckt stad. Pittoreskheten infinner sig således inte, men däremot är mycket väldigt gammalt och det känns lite som en befinner sig mitt i Game of Thrones. Väldigt mycket historia således. Turister och svenskar finns det gott om, men det är inte ett resmål dit endast charter- och party-turister åker, utan det går lika bra att åka hit som ett par eller som pensionär. Det är mycket språkrese-folk dock, vilket gör att det är rätt mycket tonåringar överallt. Det kände jag var lite negativt. Inget som direkt märks på restauranger, men överallt går det runt grupper med utländska tonåringar och det hårdare partylivet känns ungt. Prisnivån billigare på mat och klart billigare gällande alkohol. Den lokala ölen Cisk är inte god (http://www.ofiltrerat.se/2012/01/cisk-lager.html, http://gyllenbock.blogspot.se/2009/03/warsteiner-och-cisk-lager.html), men det finns även importerade bra alternativ i Malta. Av de som arbetar på restauranger med mera är många utlänningar och alla pratar engelska. Svårt att veta vilka som är malteser och inte, därav svårt att veta om malteserna är trevliga. Tyckte det var varierat och på vissa ställen var personal riktigt tråkiga.
 
En varning är att inte åka med företaget Supremes båtresor. Det var det absolut mest värdelösa vi gjorde på resan. Är billigt men värdeslöst.
 
Även bra och enkelt resesällskap gör att resan når upp till 4 på en 5-gradig skala. Det som saknades var väl typ någon riktigt introduktion av lokalbefolkningen för att det skulle bli perfekt.

Dagen efter...

Det var inget starkt gäng som vaknade upp vid 12-tiden denna morgon. Jag hasade mig upp till poolen på hotell-taket och beställde någon form av lax-macka. Sedan försökte jag läsa bok och lyssna på P3-dokumentär. Det har blivit några P3-dokumentär under resan och nu har jag snart lyssnat igenom alla de som finns. Det har lyssnats på Lasermannen, Catrine da Costa, BT-Kemi och Norrmalmstorgsdramat för att nämna några under resan. Jag varvade även med att läsa lite ur Björn Ferry-boken som är rätt underhållande.
Noga med sol-krämen! Det är bra!
 
Jag tyckte dock att det blev alldeles för varmt efter ett tag och gick ned till hotell-rummet istället.
 
För att göra något vettigt av dagen bestämde vi oss framåt kvällen för att ta ett par korta båtresor för att komma till staden Birgu. Birgu blev huvudstad efter Mdina men eftersom den var lite för sårbar för angrepp utifrån anlades Valletta till slut. Birgu ligger mittemot Valletta fast på andra sidan från Sliema sett så därför fick vi först ta en båt till Valletta och sedan en till över till Birgu.
Valletta skyline i solnedgång.
 
Framme i Birgu var vi väldigt hungriga och letade främst efter en restaurang, Vi ville dock hitta en restaurang inne i byn och inte nere vid hamnen, men det verkade svårt och vi hamnade nere i hamnen igen efter en kort promenad runt i det lilla Birgu. Nere i hamnen fanns det flera enorma yachter förankrade. Lyxiga skapelser!
Birgu, båt och ytterligare en av städerna runt Valletta.
 
Maten inmundigades till slut på restaurangen La Marina där jag och Robert beställde blandad grillad fisk, vilket var riktigt gott. Acke fick dock fem raviolis eller något när han beställde, så han var inte lika nöjd. Iofs var inte Robert nöjd med fisken heller, men jag tyckte den var bra :-).
 
Sedan åkte vi tillbaka och på vägen igenom Valletta träffade vi på en mängd förfriskade människor som hade varit på vin-festival i Valletta. Hemma i Sliema igen gick Acke och Robert och köpte mat åt Acke medan jag gick hem och sov.
 
En lugn dag!

34 år

Jag ligger ju lite efter i uppdaterandet, men det förstår nog ni få som följer denna blogg :-).
 
Födelsedagen började med trevliga grattis-hälsningar och en god frukost med Bias på Mint här i Sliema.
 
Sedan planerade vi dagen en del och kom fram till att vi borde åka till den gamla huvudstaden i Malta - Mdina. Mdina ligger mitt på huvudön här och är en stad med stadsmur och många smala gränder. Om jag förstått det hela rätt så fungerade även Mdina som King's Landing innan Dubrovnik tog över.
 
Vi kom dock fram lite senare än tänkt eftersom Bias lyckades missa bussen efter att han skulle byta skor. Bussrean tog sedan bra mycket mer tid än 45 minuter som var tanken. Till saken är att de har ett rätt ok bussystem här, men det går väldigt långsamt.
 
Vi kom dock fram till Mdina till slut. Staden visade sig vara väldigt lugn och liten, så det krävdes inte särskilt lång tid för att gå runt i staden. Vi började med att äta lite mat på en av stadens få resturanger för att sedan gå vidare.
Katedralen i Mdina. Här funderade vi även på vad skillnaden är på en katedral och en kyrka, vi kom dock inte fram till svaret och har inte tagit reda på det nu efteråt heller :-).
En av gränderna i Mdina.
 
Efter en lika lång bussresa hem var det dags för fest. Vi började med lite egen förfest innan vi gick förbi Bias hotell Astra och sedan gick till restaurangen Time Square som ligger i anlsutning till det hotellet. Ingen höjdar-upplevelse gällande maten dock. Som födelsedagsbarn såg jag till att bjuda de andra på maten. Robert hade även innan blandat till några starka groggar så alkoholnivån började stiga i våra blodomlopp :-). Bias skulle åka hem dagen efter, så han gav dessvärre upp nu och gick och lade sig.
 
För oss andra blev det taxi bort till Paceville för att träffa på lite folk från Makedonien på Hugos Terazza. Det mesta heter Hugos här. Hugo verkar vara Maltas motsvarighet till Kurt i Örebro :-).
Suddigt party-gäng.
 
Efter hand gick festen vidare och vi hamnade på Havana igen, dock hittade vi den här gången en övervåning som vi missat tidigare. Så mycket mer hände inte förutom lite häng med några unga norskor.
 
Taxi hem sedan, och vid 05.00 var vi i säng igen. 

En mellandag i Valletta

Ytterligare en småseg dag efter alkohol dagen innan. Vi inmundigade dock rejäl frukost nere vid havet innan vi styrde kosan mot poolen på vårt hotell, The Victoria Hotel för övrigt.
I skuggan på en solstol :-).
 
När eftermiddagen börjat bli kväll bestämde vi oss för att ta en båt till Valletta. Valletta ligger bara på andra sidan av en vik från Sliema sett och det tar 5-10 minuter att åka dit med båt.
 
Här i Sliema är det mycket hotell och inte så där väldigt mysigt, även om det finns en hel del gränder med äldre hus här. Valletta däremot är något speciellt. Det är en liten stad med stadsmur runt och som får en att tänka på King's Landing i Game of Thrones. Otroligt vacker och mysig stad. 
King's Landing eller Valletta i bakgrunden till höger, Sliema till vänster.
 
När vi kom fram till Valletta letade vi reda på ett par geocachar innan vi satte oss ned för en öl på Charles Grech som ligger vid vad jag skulle tro är Vallettas shopping-stråk. Där serverades vi "gratis" kex och oliver till ölen (jag drack iofs en Moscow mule) vilket var väldigt välkommet i en hungrande mage. Vi kilade sedan vidare och blev på det hela taget betagna av det vackra Valletta. Efter att inte ha hittat ytterligare en geocach så gick vi och käkade på ett ställe med litauiska servitriser. 
Trappgränd i Valletta.
 
När vi ätit klart var det någon timme kvar innan båten gick tillbaka till Sliema, så vi blev sittandes på St. Georges Square i staden tittandes på två små tjejer som sparkade boll. Vi var något oroliga att bollen skulle hamna i någons mat på någon av uteserveringarna, men det gick bra :-).
Grabbarna "boyband" på St. Georges Square i mild förfäran över bristen på respekt i fotbollsspelandet.
 
Sedan blev det hem och sova efter en överraskande trevlig liten tripp till Valletta.

Äta kanin

Det som hände efter att jag slutade skriva det förra inlägget var att vi gick till restaurangen Ta' Kolina för en lite finare middag. Det är kanin som är da shit här i Malta, så därför beställde vi in det. Acke låg iofs och sov på hotellrummet, och när han väl dök upp på restaurangen så beställde han en boll kött istället, som inte föll i smaken. Nåväl, vi andra var rätt nöjda med kaninen, utan att vara helt begeistrade kanske.
Kanin-mat.
 
Sedan gick vi en sväng längs vattnet och letade bland annat efter en geocach som vi inte hittade. Utanför kyrkan "Church of Our Lady of Mount Carmel" var det ett himla drag med människor och fyrverkerier. Det verkar vara en grej här på ön att celebrera olika helgon med fyrverkerier och det var nog det de gjorde här. Small rejält! Sedan gick vi hem och sov rätt tidigt.
Kyrko-drag.
 
Dagen efter var vi uppe innan 10.00 för att hinna med en båt till ön Comino och Maltas mest populära badplats som ligger där. I båtpriset var det utlovat öppen bar, och det var det förvisso också, men kön för att få en liten mugg öl tog typ 20 minuter varje gång, så det var föga förvånande en bluff. Vi tyckte nog även att vi blivit lovade mat på båten, vilket vi inte fick.
Kön till den fria drycken...
 
Väl framme på Comino var det dock fint och klart vatten. Ingen strand här heller men ändå badvänligt. Det var dock extremt mycket folk där. Vi hade blivit tipsade att gå till andra sidan av ön vilket vi gjorde och där var det lite lugnare, så det blev rätt trevligt till slut. Sedan åkte vi båt tillbaka till Sliema.
Blå lagunen med allt folk, och varmt som fan.
 
Väl hemma på hotellet fixade vi iordning lite egna tapas innan vi för andra gången tog oss iväg till Paceville. En måndag som denna var det lite lugnare där borta, vilket även vi var. Vi var runt på lite ställen vid namn Havana, Soho, Nordic och Fuego. Det var väl inte direkt något som passade oss, men vi hängde mest på Soho ialf innan vi tog en taxi och åkte tillbaka för att sova.

RSS 2.0