För minnen och grunda analyser i stunden

När jag kom hem från jobbet i fredags hade jag fått ett brev från min granne. I brevet stod det att grannen ovanpå henne hade klagat och att hon undrade om även jag hade störts? Jag vet inte riktigt hur det går till när störningsjouren kommer, men jag har svårt att tro att de hävdar att det är någon annan som klagat än den som klagat :-). Det framkom även av brevet att det inte hade varit fest utan endast mat, kort och tjöt (sent). I mitt huvud är det rätt oväsentligt hur en stör... Jag fick även hennes telefonnummer att ringa om det skulle störas igen :-).

 

Annars innebar fredagskvällen mat och alkohol på Pitchers och Harrys. Det var klubb Nattvard på Harrys med soul och motown-tema, vilket var soft och trevligt. En avslappnad kväll.

 

Under lördagen kikade jag klart en tredelad dokumentär om Ingmar Bergman, och han verkade vara en rätt ocharmig typ. Det är en intervju med honom och Erland Josephson där Erland verkar sjukt kuvad och knappt får en syl i vädret.

 

Om jag fortsätter med samma tema så har helgen även inneburit många avsnitt av "Making a Murderer", och jag kan bara instämma i hyllningskören så här långt. Sjukt spännande.

 

Lördagskvällen innebar middag hos Henrik och det var alldeles förträffligt. Adis och Stefan var med också. Det bjöds på sagolik ryggbiff och något annat som nästan var ännu godare. Det blev även mycket biljard, härliga diskussioner och återseenden. Kvalitétstid!

Inatt var det nog värst någonsin gällande min störande alkis-granne, så jag fick ringa störningsjouren igen. Jag lyckades väl dock somna framåt tre trots allt, och när jag trött och irriterad kilade iväg till jobbet låg det en lapp slängd om störnings-utryckning utanför ytterdörren :-).

 

Annars var den sena gårdagskvällen rätt bra med anledning av att Liverpool tog sig till final i Ligacupen, och det var länge sedan vi var med och slogs om en titel, så det var kul.

 

Idag har jag beställt lite mer konst, och denna gång blev det från Munch och Van Gogh.

 

Ni bör se dokumentären "WInter on Fire" om kravallerna i Kiev och starten för den konflikt som nu råder i landet. Den är dock otäck.

Sedan i lördags har jag från och till känt mig som en rätt usel människa. Det brukar jag sällan göra, men nu finns det säkert även visst fog för det. När det handlar om känslor har jag nog en tendens att lägga över ansvaret på den andra parten, själv vet jag ju att jag klarar mig bra ändå oavsett vad som händer. Vid en situation där inget explicit blivit uttalat om var relationen ska ta vägen inbillar jag mig själv att alla är förståndiga nog att ta sitt eget känsloansvar. Det kan dock leda till att den andra parten känner sig lurad, men det är svårt att lura någon när en inte vet själv.

Igår kväll bestämde jag och Tobias oss för att prova tapas-kedjan Pinchos här i stan. Jag tror iofs han kan ha varit där förut, men för mig var det första gången. Vi hade inte bokat något bord men hade tur att få ett bord vid ingången trots allt, men restaurangen var mer eller mindre fullbokad hela kvällen. Det revolutionerande med Pinchos är att en gör alla beställningar genom en app i telefonen. Jag hade lite svårt att till en början förstå grejen med det, främst eftersom det var en mängd serveringspersonal där ändå, men efter hand var det rätt smidigt att en inte behövde få tag i personalen för att beställa eller betala. När ens beställda mat eller dryck sedan är klar så går en och hämtar den själv efter att ha fått en notis på telefonen. En rolig detalj var att appen frågade efter dricks när en betalade, trots att en egentligen gjort allting själv. Säger en del om branchen! Tapas-rätterna, eller pinchos-rätterna, var både billiga och goda. Kanske lite mindre än vad en är van vid, men välsmakande och vällagade. Det sämre, och rätt pajiga, var inredningen och musiken. Nu är kanske tanken att Pinchos ska vara en lounge snarare än en mysig restaurang, men inredningen går i någon slags tjurfäktnings-rött och framstår snarare som en nidbild över Spanien än som ett försök till spansk stämning. Musiken, som inte ens borde finnas, bestod i 50 Cent-liknande hip-hop, och var rent pinsam. Summa summarum - vill en ha billig och god mat, kanske som en förfest, då är Pinchos alldeles utmärkt, men vill en ha en trevlig restaurang-upplevelse, så skulle jag rekommendera något annat.

Det blir en sex-dagars arbetsvecka den här veckan med anledning av att jag ska jobba lite övertid i Lindesberg imorgon. Det kommer bli en saftig februari-lön, men det är ett tag kvar tills dess. Annars har arbetsveckan varit lite frustrerande. Lite svårare ärenden och föreläsningar vilket gjort att jag inte fått så mycket gjort som jag velat, dock var en föreläsning om Somalia intressant. 

 

Annars var det inte så mycket.

 

Skrev jag att jag kommer få tillbaka halva betalningen från boendet i Madrid eftersom jag blev biten av vägglöss? Det är ju bra :-).

 

Trötta och irriterade försökte vi få byta rum, men det gick inte för att hostelet var fullbokat. 

 

Efter en english breakfast på ett café vid namn San Bruno anslöt vi till en "free walking tour". Det finns lite olika företag som utför sådana i Madrid. Vi valde dock "Madrid a Pie" eftersom det var så lång kö till Sandeman's som är lite kändare i Europa. Konstigt val kan tyckas, men det var en bra vandring. Under turen fick vi besöka världens äldsta restaurang (Sobrino de Botín), se det kungliga palatset och besöka Madrids hjärta - Puerta del Sol med mera. Vi fick även information om ett misslyckat mordförsök på ett kungapar och avrättningar som skedde på 70-talet. Turen tog ungefär två-tre timmar vilket är standard.

Det var hutlöst kallt när jag lämnade Örebro igår, och det är inte speciellt varmt i Madrid heller, men här är det ialf 0-5 grader och soligt och blåsigt. Trots kylan lyckades dock Swebus ta mig till Arlanda utan bekymmer.

 

På Arlanda fick jag bevittna id-kontrollerna för första gången, för när planet från Madrid kom var det gränspoliser vid gaten och frågade efter pass och boarding-kort. Det verkade rulla på rätt fort ändå.

 

Att flyga till Madrid tar rätt lång tid, nästan fyra timmar, och den tiden spenderades med P3-dokumentär och en bok om Ingmar Bergman.

 

Framme på Barajas i Madrid mötte jag upp mitt resesällskap och tog buss och t-bana för att komma in till hostelet (CH Prada) som har visat sig vara lyhört, men som ligger mitt i centrala Madrid med gångavstånd till det mesta. Vi var framme på hostelet vid ca 19.00 så det var inte så mycket mer att göra än att gå ut att äta. Vi hade bokat bord på den traditionella restaurangen La Bola för att inmundiga traditionell mat från Madrid. Det vi beställde kallas för cocido madrieno och är en soppa med en massa kött, korv och kikärtor och allt serverat i ett slags lerkärl. Det var väldigt mättande, och stället var genuint, men överraskande mycket turister var där.

 

Sedan blev det hem för att sova, men på vägen stötte vi på den här reklamen.

 

 

Det blev en anorlunda frukost ur svensk synpunkt denna dag. Vi gick till den klassiska chocolaterian San Gines, som har öppet 24/7, för churros i choklad. En riktig sockerbomb på morgonen, men gott :-).

Efter att ha sett otalet matcher med Liverpool i år där motståndarna vägrat spela fotboll var kvällens 3-3 match mot Arsenal ett underbart undantag, och resultatet var rättvist.

 

Imorgon åker jag till Madrid.

Efter en helg med vermouth och ett besök till Makeriet är det nu en ny vecka och måndag. I fredags fick jag ett brev om att ÖBO varit och pratat med min alkis-granne, men det verkar inte ha hjälpt för det har varit ett jävla liv hela helgen. Jag ringde bovärden flera gånger idag utan att nå honom.

 

Jag fick min Dali-tavla idag, och jag är nöjd, mycket nöjd :-).

 

David Bowie är död nu också. Den ena ikonen efter den andra trillar av pinn :-(.

Jobb i Lindesberg idag, och pengarna behövs. Jag och Robert köpte biljetter till en festival i Barcelona i början av juni och på torsdag bär det av en sväng till Madrid, så pengar kommer att gå åt.

 

Terrordåden fortsätter med diverse dåd i Frankrike, Egypten och USA.

 

Det rapporteras även om mängder av sexuella trakasserier från Köln i Tyskland, vilket jag kan tänka mig är en aning uppforstorat, men ändå väldigt illa. Hanna Fahl skrev en underlig krönika i ämnet där tesen var att det inte handlade om urspung utan om män i allmänhet. Kan också hålla med om att många av oss män inte är så smidiga, men i min värld har vi snarare satt kvinnor på piedestaler än trakasserat dem. Till skillnad från Hanna Fahl tror inte jag att den gemensamma nämnaren endast är män, utan en cocktail av män och kultur. Men vad vet jag...?

Lite så där halvt impulsivt blev det en sväng till Sthlm igår för att träffa en bekant. Det blev dock en kall start på resan eftersom det var något fel på värmen i bussen, så det var en frusen Andreas som entrade Cityterminalen i Sthlm. Jag blev dock snabbt varmare och vi kilade iväg till tapas-stället Café Tabac i Gamla stan. Det är ett ställe som jag rekommenderat förut och kan rekommendera igen. Hyggliga priser, trevligt och gott.

 

Idag var min första tanke att besöka Riddarholmskyrkan för att kika på typ alla Sveriges kungars gravar, men det var inte öppet, vilket jag inte trodde heller, men när jag kikade på internet imorse fick jag för mig att det skulle vara öppet. Jag måste ha kikat på information till någon annan kyrka eller liknande :-). Jag fick dock se kyrkan på nära håll utifrån, och jag tror inte jag varit på Riddarholmen förut heller, så det var helt ok i kylan och solen.

 

Min andra tanke gick dock bättre, och det var att åka ut till Naturhistoriska riksmuseet för att besöka Cosmonova. Cosmonova är som alla vet en stor biograf, men jag hade aldrig varit där förut trots att det är något som hängt med sedan barnsben att det borde besökas. Vid alla klassresor under skoltiden fanns det alltid en möjlighet att besöka Cosmonova, men jag valde alltid något annat, men därifrån hänger det kvar. Nu har jag dock varit där, och kan ta bort det från "the bucket list". Det som sågs var filmen Galapagos 3D, vilken var en mysig film om djurlivet på Galapagos-öarna.

Det nya året har börjat stapplande. Bakiskänslan från nyårsdagen hängde nog mycket ihop med att jag inte var så frisk som jag trodde, för när jag skulle lägga mig var febern tillbaka. Gårdagen var också den väldigt orkeslös med smärta under pannbenet så fort jag lutade mig framåt, så den innebar främst att jag satt i Roberts soffa och kollade på fotboll. Tre matcher på en och samma dag är mycket ovanligt för mig. Liverpool fick stryk av West Ham dessutom. Idag har det dock känts bättre, men inte helt bra. Någon fara för jobbet imorgon ska det dock inte vara.

Då skall det till att summeras!

 

2015 avslutades med nyårsfest hos Robert i hans nya lägenhet på gamla I3. Hans lägenhet är ett omgjort logement och jäkligt ball. Jag blev stormförtjust. Eftersom jag fortfarande var krasslig igår så hade jag inte köpt med mig så mycket alkohol, och jag försökte att inte ta folk i hand osv, men det tilltaget blev mest fånigt när det sedan var plockmat :-). Efter tolvslaget gick vi ut på stan där bland annat Stora Örebro och Strömpis besöktes, varav det senare inte var tänkt och visade sig vara alldeles för ungt för oss. Träffade dock en del gamla bekanta. Under kvällen gick den låga febern lite upp och ned men framåt natten började den försvinna och idag har jag inte haft någon feber, dock är jag rejält bakis trots allt :-).

Nu hoppas jag att 2016 fortsätter på den inslagna vägen och att även detta år kommer innehålla mycket resor och nya utmaningar. Ett par saker jag borde göra under året är att byta bank och lägenhet :-).

 

...även om jag är bakis idag så har ändå dagen varit underhållande. När jag beställde pizza jobbade en av de trevligaste pizzabgarna jag vet och han önskade Gott Nytt År en massa gånger, precis som taxi-chaufffören igår och den okända afrikan som hälsade på mig när jag parkerade min cykel utanför lägenheten :-).