För minnen och grunda analyser i stunden

Idag fick jag papper på att jag är tillsvidare anställd på mitt "nya" jobb. Riktigt skönt! Så det kommer inte bli något pendlande för mig inom överskådlig framtid ialf och jag kan börja kika efter ny lägenhet :-D. Skönt, skönt!

 

Annars har jag mest en massa träningsvärk eftersom jag nu börjat träna igen efter längre uppehåll på grund av resor. Sitter även och sorterar upp en del bilder från resorna.

Nu är jag tilbaka i tiden också. Nu skriver jag åter om händelser som ganska precis skett. Midsommarhelgen spenderades i familjen Lindgrens stuga nere i Hamburgsund på Västkusten. Jag åkte ned med Calle efter jobbet på torsdagen och var hemma söndag eftermiddag vilket gör att jag inte haft en hel ledig dag hemma sedan i slutet av maj. 

 

Det blev en alldeles utmärkt vistelse på Västkusten med trevligt folk, fest och god mat. Midsommarnatten spenderades sedan på Röde Orm i Grebbestad. För övrigt verkar midsommar inte alls lika stort i Grebbestad nu som det var för några år sedan. Jag minns det som att det var folk överallt på bryggan förr, men i år var det rätt lugnt. På Röde Orm var det dock mycket folk och bra drag.

 

På midsommardagen var jag och många andra rätt sega, men vi orkade ta oss ned till havet för lite sol och bad. Jag vågade mig dock inte i vattnet. Solen tog rejält trots att vi inte var där särskilt länge. Kvällen sedan innebar främst mat och lek eftersom vi var rätt sega samt att det är rätt dyrt med taxi bort till exempelvis Grebbestad. Ett mysigt åskväder överraskade också under natten.

 

På vägen hem var det köer och även rejält uselt väder, men hem kom vi.

 

I övrigt beställde jag en ny dator när jag kom hem också som jag nu fått :-). Riktigt fint med en bra dator eftersom min äldre dator ständigt varit usel.

 

Först kl 16.00 var vi efter den tidigare natten uppe på eftermiddagen. Målet sedan tidigare var att under dagen besöka Köln, men så blev det inte nu. Istället blev det att titta på fotboll och att på kvällen gå ut på en kvarterskrog vid namn Schmalbauch för att äta.

 

Det blev inte mycket mer med den här dagen för dagen efter skulle jag med ett plan till Sverige kl. 07.55 på morgonen.

 

När klockan ringde på morgonen hade jag fått ett SMS som informerade om att planet var försenat 90 minuter. Det gjorde inte mig något särskilt och det blev en timmes mer sömn.

 

När jag sedan efter en rätt kort tågresa kom till flygplatsen hade dock flyget ändå gått i tid! När jag påpekade det för Air Berlins personal fick jag först främst information om att jag måste vara på flygplatsen i tid till ordinarie avgång ialf... Ett uselt bemötande med andra ord. Jag fick dock kostnadsfritt bli ombokad till en flight vid 15.00 på eftermiddagen, men ingen annan ersättning eller hjälp. De hävdade iofs att de skickat ny information om att flyget var i tid, men den informationen fick inte jag. Förutom att en halv dag blev lidande missade jag bussen från Arlanda till Örebro och var tvungen att köpa en ny biljett hem, och istället för att vara hemma vid 15.00 kom jag hem vid 21:30, och då var det i princip bara att gå att lägga sig för att gå upp och jobba dagen efter...

 

Jag har dock mailat till Air Berlins support och klagat nu, och det ska bli spännande att se vad de säger.

Efter en rejäl frukost lämnade vi Flingern för att ta oss ned till Rhen för att se Italien - Sverige på något av alla ställen nere vid floden. Vi hann precis till matchstart. Det blev både Krombacher och altbier från Schlüssel till matchen. Matchen i sig var inte någon av EM:s mest sevärda och inte blev det bättre när ett dåligt Italien ändå lyckades avgöra i slutminuterna.

 

Det blev sedan en promenad längs Rhen och bort till småbåtshamnen. Där fanns en del nybyggda och rätt fräcka hus. Till lunch blev det sedan kinesiskt på Böser Chinese innan vi tog samma väg tillbaka in mot Altstadt.

Denna morgon var jag uppe i tid för frukosten på hostelet och den var som befarat rätt värdelös. Vitt bröd, smör och sylt typ. Inte så mycket att hurra över. Sedan var det dags att gå till tågstationen för att åka till Düsseldorf.

Framme i Köln var det sedan bara att gå rakt över perrongen för att byta till ett annat ICE-tåg till Düsseldorf, och efter en si så där sex timmars resa var jag till slut framme.

 

I Düsseldorf möttes jag upp av Vreeni och efter att ha installerat mig och druckit någon öl var det snabbt iväg till Pizzeria Da Gino för pizza och ytterligare öl för att ladda upp inför Tyskland - Polen.

Eftersom sömnen åter blev störd så kom jag upp rätt sent denna dag vilket gjorde att jag missade frukosten på hostelet. De frukostarna brukar ändå inte vara något att hänga i julgranen så det gjorde nog inte så mycket.

 

När jag var på väg ut på min promenad hade det börjat regna och jag blev orolig att det skulle regna hela dagen. Det slutade dock regna efter ett tag och jag kunde börja knalla.

Den här dagen åkte jag till Luxemburg med tåg. Det var lite problematiskt att få tag i biljetten eftersom den var tvungen att skrivas ut i en automat, vilket jag hade lite svårt att förstå eftersom allt stod på franska. En snubbe på hostelet hjälpte mig dock så det löste sig.

 

Tåget gick från Gare du Nord i Paris och stationen ligger bara några hundra meter från hostelet där jag bodde. Inne på stationen demonstrerades det lite angående vad jag tror är förslag till sämre anställningsvillkor eller vad det var. För övrigt strejkades det och hölls på under hela tiden jag var i Frankrike på grund av detta.

 

Tåget kördes av SNCF och var ett TGV-tåg så vitt jag förstod, och det gick fort. Lite av en barndomsdröm att få åka ett sådant tåg :-). Tåget tog mig till Metz där jag fick byta till ett vanligt tåg för att åka vidare mot Luxemburg.

 

Staden Luxemburg visade sig vara ett riktigt Märklin-landskap med höga järnvägsbroar och berg och dalar. Galet vackert! Jag hade bokat ett youth-hostel vilket var det enda hostelet jag kunde hitta i staden Luxemburg.

 

Det blev sedan rätt tidigt i säng för dagen efter var tanken att utforska staden Luxemburg mer ordentligt. Sömnen blev dock åter störd av en snarkande korean, eller han såg ialf ut som en korean :-).

Nu är jag hemma igen och har en hel del att ta igen gällande skrivandet...

 

 

Efter att ha tvättat på förmiddagen mötte jag under den tidiga eftermiddagen upp Frasse och grabbarna vid Louvren för lite mat och för att vi sedan i samlad trupp skulle ta oss till Saint-Denis och Stade de France. Stade de France ligger lite utanför Paris så vi och många andra tog tåget för att komma dit. På tåget var det väldigt trångt och ett himla liv :-).

Tanken på morgonen var att jag skulle ta en spårvagnslinje för att komma till bussen, men när jag kom dit var det 30 minuter till nästa avgång och jag visste inte hur lång själva resan skulle vara till bussen. Jag bestämde mig därför att börja knalla de fem kilometerna till bussen. Efter 3/5-delar kom det dock en buss som jag hoppade på för att ta mig den sista biten till Haluchère därifrån bussen skulle gå.

 

Det var Megabus den här gången, och det har varit de mest trånga bussarna av de jag åkt med. Innan jag gick på bussen träffade jag ivorianen Tsonga som kunde översätta vad busschauffören sa osv, trevlig kille. Det blev en hungrig bussresa eftersom jag inte ätit någon frukost, och först någon halvtimme utanför Paris efter 5-6 timmars bussresa fick jag möjlighet att köpa en macka på en mack. Sedan har jag svårt att förstå de som fäller sina säten på en buss utan att fråga de bakom. Jag hade en tant framför mig som ständigt försökte fälla sitt säte, men det gick dåligt eftersom det antagligen var något fel på sätet vilket gjorde att det åkte upp igen efter en stund :-).

 

Framme i Paris stannade bussen vid Gare Routière de Bercy som ligger nere vid Seine, och jag hade mitt boende vid Gare du Nord. Jag hade så klart kunna ta tunnelbana eller något annat färdmedel men jag bestämde mig för att gå, vilket enligt Google Maps skulle ta en dryg timme. Jag gick och gick, tog en kaffe, och gick och gick, och till slut var jag framme vid hostelet Smart Place Paris. Redan på vägen såg jag mycket svenskar och irländare.

 

I mitt rum på hostelet fanns det sex sängar och alla utom min var upptagna av irländare :-). Jag var absolut den enda svensken på hostelet, för svenskar bor inte på det sättet i onödan, och över 50 % var säkerligen irländare. 

 

Jag visste sedan tidigare att jag hade en del löst bekanta som också var i Paris för att se matchen. Jag hörde av mig till Frasse och vi bestämde att jag skulle möta upp dem i deras hyrda lägenhet. Förutom Frasse var det en Kim, en Martin och en Samuel. Förutom Kim var jag bekant med de andra sedan tidigare. De bjöd på några öl innan vi mötte upp några ytterligare svenskar varav jag bara kände igen en, Larsson.

 

Vi hade sedan fått reda på att mycket svenskar skulle mötas upp utanför en pub inte så långt fran Place de la Bastille och där var det drag när vi kom dit. Det var väldigt mycket svenskar där och svårt att ta sig fram. Även en del irländare fanns på plats. Det sjöngs ramsor och var en alltigenom trevlig stämning. Både svenskar och irländare festade tillsammans.

 

I övrigt verkade det som hela Paris tyckte det var exotiskt med alla svenskar. Det filmades och togs kort om vartannat. Även den kravallutrustade polisen med gevär med kikarsikten uppträdde trevligt och folk fick ta kort tillsammans med dem, samt att de visade vägen.

 

När klockan sedan var omkring 1-2 bestämde jag mig för att gå hem och sova, men då hade tunnelbanan stängt, så det blev en lååång promenad till hostelet igen, och det var härefter jag fick blåsor på fötterna.

Eftersom jag inte fick någon frukost på hotellet så gick jag ned till hamnen för att äta frukost på Brasserie Le Pass 'Port. De hade dock i princip samma frukost som det andra stället morgonen tidigare.

 

Sedan var det dags att borda Ouibus mot Nantes tillsammans med de mexikanska ungdomarna som jag nämnt tidigare. Det var en trevlig bussresa.

 

Som jag hade befarat låg busshållplatsen i Nantes av någon anledning en timmes gångväg utanför Nantes. Det är så ibland även i relativt små städer, och det var samma i Salzburg. Nantes har ungefär 300 000 invånare och 1 000 000 i storstadsområdet. Jag släpade således min väska i omkring en timme för att komma till mitt hotell Park&Suites Elégance inne i centrala Nantes. På sätt och vis tycker jag om att knalla en bit när jag kommer till en ny stad för att få lite förståelse för stadens geografi. Nu har jag dock börjat få en himla massa blåsor på fötterna.

 

När jag började närma mig stadskärnan visade det sig att Nantes verkar vara en väldigt trevlig stad. Massor med pubar och restauranger i stadskärnan. Framme vid hotellet visade det sig vara ett seriöst hotell också, vilket kändes bra, och rummet var riktigt bra, ialf till en början...

 

Jag behövde dock äta nu, men det var lättare sagt än gjort, för typ efter 15.00, eller vad klockan var, hade flera restauranger slutat servera mat. Jag blev nekad mat på två ställen innan jag till slut hittade ett ställe där jag kunde äta. Jag upptäckte även att det var Pride i Nantes denna lördag.

Jag är i Luxemburg nu.

 

Att jag hamnade i La Rochelle var främst för att det låg bra till, vid havet och för att jag kände igen namnet från någon pop-låt från början av 2000-talet. Jag hade alltså inte kollat upp det någonting innan. Det blev dock en positiv överraskning. La Rochelle är en stad som var viktig förr och även varit ett starkt fäste för protestantismen i Frankrike. Numera är den väl mer som Strömstad och Falkenberg, en något förväxt stad vid havet för att kallas pittoresk.

 

När jag anlände till hotellet hade jag bara bokat en natt, så jag frågade, vad jag skulle tro var ägaren, om det fanns några lediga rum natten efter? Han svarade att det fanns det och att det skulle kosta typ 70 euro. Jag tyckte det var lite mycket och skulle återkomma om jag skulle bo en natt till. När jag sedan rätt sent på kvällen sökte på Hotels.com hittade jag ett rum på hotellet som var billigare och jag bokade det. Morgonen efter frågade jag snubben om vilken rum jag skulle ha osv. Han var då lite småsur över att jag bokat över Hotels.com och inte direkt genom honom.. Jag blev rätt lack. Först och främst skulle det vara dyrare och sedan hade jag varit tvungen att ringa honom eftersom han inte jobbade längre den kvällen. Hotellet hade inte 24 timmars reception. Jag förstår att han tjänar mer genom att inte använda bokningssidor, men jag tycker ändå han främst borde vara glad att jag stannade kvar. Sedan beställde jag frukost till dagen efter... Återkommer till det.

 

Jag började dagen med riktig fransk frukost på ett brasserie nere vid hamnen. Det är ingen frukost som en håller sig så där jättelänge på, men det är ju gott och det en oftast får när en beställer en petit dejéuner.

Sitter just nu på en buss mellan Nantes och Paris, och resan ska ta uppåt sex timmar. Jag hann inte med någon frukost imorse heller, så jag är hungrig.

 

Tillbaka till Bordeaux. Vid utcheckningen från F1-hotellet tidigt på morgonen fick jag lite bekymmer med mannen i receptionen. Han hävdade att det var "no check out" och jag förstod ingenting... Efter lite oförstående miner och lätt irritation från hans sida kom vi dock fram till att problemet var att jag försökte betala ett rum som redan var betalat vid bokningen :-): 

 

Sedan blev det en i raden av långa promenader med min väska (som nu också gått sönder) in till gamla Bordeaux för att åka med en vintur. Förutom jag var det med en amerikanska, och två par från Australien och Italien, varav det italienska paret knappt kunde engelska :-). Turen var en halvdags-tur till området Medoc utanför Bordeaux och till två vingårdar i Margaux och Listrac. Det är tydligen viktigt även med varifrån i ett distrikt vinet kommer eftersom det är olika jordmån osv. Vi fick lära oss att det främst tillverkas rött vin i Bordeaux och att det görs på sex olika druvor men att vinerna främst är en blandning av Cabernet Sauvignon, Merlot och Petit Verdot. Vingårdarna vi besökte var Chateau Marquis de Terme och Chateau Reverdi. Vi fick även en del information om klassningar osv men där var det svårt att hänga med. På båda vingårdarna fick vi testa lite olika viner och på den senare vingården fick vi även blanda vårt eget vin från nytappat vin av de druvsorter jag tidigare räknade upp. Det hela var riktigt trevligt och väldigt opretentiöst vilket jag var rädd att det skulle kunna bli i ett sådant här vin-mecka, men det är väl som överallt annars, de som lever i det "coola" tycker inte det är så coolt.

 

När turen var slut gick jag och käkade en trerätters lunch på Bodega där de hade en utsökt grön gazpacho till förrätt.

 

Sedan fortsatte jag släpa min väska genom värmen i Bordeaux för att komma till busstationen där Starshipper denna gång skulle ta mig till La Rochelle. Resan dit gick utmärkt och jag checkade sedermera in på Hotel Henry IV mitt i staden. Ett riktigt mysigt hotell, men eftersom det var lyhört och låg mitt i stan var det ganska mycket ljud där på nätterna.

Jag sitter dock just nu på Oui-bus till Nantes. En rätt trång buss och jag sitter typ tillsammans med en högstadieklass från Mexiko eller något :-).

 

Men Bordeaux var det. Efter en trevlig bussresa med Flixbus kom jag fram till Bordeaux utan missöden denna gång, vilket kanske berodde på att chauffören var fransman den här gången.

 

Jag hade bokat boende på ett F1-ställe, och det är väl enkla hotell världen över, och säkert främst tänkt för chaufförer och folk som behöver sova en natt på väg någon annanstans, och så ligger de väl rätt sällan centralt? Så var det ialf med det här F1-hotellet. Jag bokade det för att det var billigt och för att det låg rätt nära busstationen i Bordeaux. Jag upptäcke dock att det var typ 30 minuters gångväg från busstationen när jag kom dit... Efter en promenad i typ 27 graders värme kom en rätt genomblöt Andreas fram till hotellet :-). En lustig fransman tog emot i receptionen och som jag aldrig riktigt begrep om han skojade eller var seriös när han pratade. Jag fick ett rum utan dusch och toalett men för tre personer. Hade varit billigt som tusan om jag hade haft sällskap :-).

 

Tanken var dock att göra centrala Bordeaux denna dag, så jag tog buss och spårvagn för att ta mig in till de centrala delarna av det som visade sig vara en väldigt gammal och vacker stad. Både Bordeaux och Toulouse känns större än vad de ska vara på pappret för övrigt :-).

 

Inne i Bordeaux blev det kyckling-kebab på Gaziantep innan jag kilade vidare. Det blev sedan en promenad runt i det gamla Bordeaux där jag bland annat passerade Place de la Bourse och operan. Jag gick även förbi ett stort område där de skulle visa EM om ett par dagar. Mitt mål var dock turistbyrån för att försöka få tag i en vintur. Det löste sig efter att jag betalat 70-80 euro för en halvdags-tur förmiddagen dagen efter :-).

 

Sedan blev det kyrko-sightseeing här med hehe. Utanför Notre Dame des Douleurs stod en staty av De Goya av någon outgrundlig anledning :-). Rejäla kyrko-byggnader överlag här. Efter att jag kyrkat klart hoppade jag in på en pub för en Guinness innan jag började ta mig hemåt. Det blev lite spårvagn men främst en lång promenad.

 

Framme på hotellet blev det en del dator och sedan tänkte jag köpa något att äta, men det fanns typ ingenting där ute i industriområdet där hotellet låg så det fick bli typ chips och en Snickers eller vad det blev. Varit så där överlag gällande maten nu på slutet :-).

 

Sedan blev det sova. Ska försöka lägga upp några bilder när jag kommer fram till Nantes.

På sätt och vis är det nog bra att skriva var jag befinner mig just nu trots att inläggen ligger några dagar tillbaka i tiden. Det främst för att risken för terror-dåd är stor här under EM, och det finns säkert någon som blir glad över att veta att jag inte är där om något eventuellt händer. Nu är jag allstå i La Rochelle men imorgon förmiddag åker jag till Nantes.

 

Jag glömde skriva i förra inlägget att Robert var nära på att inte komma hem till Sverige beroende på flygförseningar, men det löste sig tydligen :-).

 

Toulouse - vad fan gör en i Toulouse? Bra fråga jag ställer mig själv här... EM spelas där med bland annat en Sverige-match, men det hade inte börjat när jag var där...

 

Jag började ialf dagen med att gå och äta på ett ställe som skulle vara både bra och populärt enligt Tripadvisor. Det blev ett lyckat val. Väldigt trevlig personal och trerätters dagens blev det. Att dagens är trerätters verkar vara rätt vanligt här i Frankrike för övrigt. Restaurangen heter Roulez & Papilles! Något som var lite underligt var att deras vita vin var från Alsace och inte från exempelvis Bordeaux, men det kunde jag leva med :-).

Robert skulle hem till Sverige okristligt tidigt denna dag och var uppe redan 5-6 på morgonen, och eftersom vi sov i samma lilla säng vaknade jag också. Jag somnade dock om och checkade sedan ut vid 11.00. Det blev sedan frukost och lite Placa Catalunya-häng med bekanta innan jag skulle försöka leta reda på Estació del Nord i Barcelona för att ta en buss till Toulouse. Jag hade bokat en bussresa med Megabus som kör linjen Barcelona - London vilket jag tycker är lite roande långt.

 

Bussen var helt full och engelsk vilket gjorde att eluttagen var engelska! Wi-Fi:t fungerade inte heller förrän vi kom över gränsen till Frankrike. Det var även ovanligt trångt för att vara en buss, så det var väl en så där buss-upplevelse. Jag hade dock lite flyt genom att jag hamnade bredvid en fransk tjej som jobbade i Egypten. Hon verkade iofs en aning för vänster-inriktad men det var ändå kul att få någon bredvid sig som verkade ha ett något annorlunda liv. Hon var dock lite rädd att bussen skulle stoppas vid gränsen till Frankrike eftersom hon köpt med sig ett gram gräs från Barcelona. Gräs verkar vara mer eller mindre lagligt i Barcelona under kontrollerade former, och att det inte är så i hela världen går bara att spekulera i...

Den här dagen vaknade vi pigga och alerta. Vi hade ju nämlligen kommit hem rätt tidigt och inte heller druckit några mängder kvällen innan. Hungrigt var det dock, så vi bestämde oss för att gå ned mot El Raval för att hitta något att äta och kanske gå på något museum (vilket inte blev av). Det började dock så där när Robert slog sönder skallen genom att dunka huvudet i ett öppet fönster på rummet. Blodvite uppstod, men enligt medicinsk "expertis" från min sida skulle det inte gå att göra så mycket åt det hela, så det fick blöda på. Det ska tilläggas att det inte var så att det sprutade blod.

 

Efter lite knallande i El Raval och en rätt tjurig och hungrig jag satte vi oss på något turist-hak vid namn Rita Blue och käkade sallad. Bara namnet känns hak! Jag drack dock Vichy Catalan som smakar som mineral-vatten på riktigt, alltså så som en kommer ihåg det från när en var liten. Jag vet inte vad Ramlösa har gjort, men de måste ha ändrat smaken till en mildare på senare år.

 

Vi gick sedan ned till Barceloneta där jag, trots flera Barcelona-besök, inte hade varit sedan jag och Linus var i Barcelona för typ åtta år sedan. Det var ju faktiskt ganska trevligt! Vi knallade runt där en stund innan vi delade på oss för lite äventyr på egen hand. Alldeles utmärkta äventyr för övrigt med öl i parken vid triumfbågen.

 

Jag och Robert möttes sedan upp igen på hostelet efter några timmar. Tanken med hela dagen var egentligen att äta paella i Barceloneta, men tiden försvann fort som under alla andra dagar i Barcelona, så det fick bli paella i El Born istället på Lonja de Tapas. Det var egentligen stället bredvid vi skulle gå till, men det var fullt och det här var typ tomt :-). Jag tyckte dock att paellan smakade bra och var nöjd med att ha sällskap av både Robert och en algerisk bekant.

 

Sedan blev det hemgång, och på vägen blev vi stoppade av några sköna ynglingar som undrade var de skulle gå för att klubba :-).

Ja som sagt, den här morgonen var en aning seg, men det hade ändå blivit några timmars sömn för vi var nog inte uppe förrän vid 11-12-tiden. Trots bakfyllan tog vi oss en 20-minuters promenad ned till El Born och restaurangen Ouiso för att äta mat med en bekant. Stället var väldigt hippt och det tog lång tid innan vi fick maten trots att det inte var speciellt mycket folk där och att vi käkade sallad. De sa iofs redan när vi beställde att maten skulle ta tid, men det var svårt att förstå varför.

 

När det första mötet var slut gick vi för att möta Roser och hennes syster. Lite knepig situation, men det var trevligt. Vi gick först förbi Mistral så att Robert fick prova det fantastiska bakverket ensaimada. Han tyckte det var lika gott som jag :-). Sedan gick vi till La Llibertària för vermouth på spanskt vis.

 

Sedan tänkte vi ta någon slags lokaltrafik för att ta oss till festivalen denna dag för att spara lite pengar, men det blev taxi igen för att jag kände att vi var sena :-).

 

Framme på festivalen blev det pad thai och sedan att se Brian Wilson. Att han inte spelar under namnet Beach Boys förstår jag inte riktigt, för jag tror att tre original-medlemmar var med under konserten. Himla udda att se trötta gamla gubbar spela sådana glada melodier :-). Riktig nostalgi, men det märktes att det inte var så många på festivalen som tyckte att det här var det viktigaste att se :-). Vi gick sedan runt och kikade lite kort på Deerhunter, lite längre på PJ Harvey och en enstaka låt på Chairlift, samt även lite andra band, innan det var dags för Sigur Rós. Vi hann även med lite mer asiatisk mat. Jag känner till en låt med Sigur Rós och den spelades inte... Med det i beaktning och den sorts drömska musik som bandet spelar var det i min mening rätt trist. Det var en fin show på skärmarna dock och trummisen tyckte jag verkade duktig, men det här är inget jag tidigare varit intresserad av och inget jag kommer att försöka lyssna in mig på nu efteråt heller. Den sista konserten för oss blev Moderat, och det tyckte jag var rätt bra, men krafterna hade nu sinat totalt och vi bestämde oss för att lämna festivalen för sista gången det här året.

 

Det var givetvis omöjligt att få tag i en taxi, men nu upptäckte vi att det gick en buss till Placa Catalunya för typ 25 kronor, så vi tog den... Hade kanske kunnat tagit den någon mer gång så här i efterhand för att spara pengar :-). Eftersom alkoholen var förhållandevis dyr inne på området gick det åt väldigt mycket pengar nämligen!

 

Det var festivalen det, och det är bara lyfta på hatten för en väl arrangerad festival!

Det som är dåligt med att gå att lägga sig sent är att en oftast blir trött dagen efter, så denna dag var ialf jag trött. Efter en frukost som innehöll kaffe, vitt bröd och fuet blev det en promenad. Sedan mötte jag upp Angie för en fika på La Rambla 31. Tanken var dock glass, men vi hittade inget bra glasställe där i krokarna. Färdigfikad blev det tillbaka till hostelet för en power-nap, eller om det var innan fikat, jag minns inte, sak samma! 

 

Det var typ nu jag började vakna till liv ialf :-). Jag gick och köpte några öl som vi drack på rummet innan vi gick ut och åt. Vi valde en tapas-restaurang (Marzan Asador Basco) nära hostelet, och antagligen för att klockan var runt 19.00 var vi de enda där. Middag äts ju senare i Spanien. Kan ju ha berott på att stället var impopulärt också, men så var det nog inte. Tror även det kom lite mer folk sedan. Tapasen var dock rätt små. Vi tog sedan ytterligare en öl på hostelet innan vi tog en taxi bort till festivalen. Vi hade tänkt att se Beirut, men vi kom för sent, så vi kom direkt till Radiohead. Eftersom vi kände oss lite nyktra beställde vi varsin Red Bull vodka och varsin öl... Efter det kände vi oss inte lika nyktra längre. Radiohead-konserten började riktigt tradigt, men sedan kom den igång någorlunda. De hade även en bra regisserad skärm-show. När det blev en paus, och vi antog att konserten var slut, bestämde vi oss för att gå på klubb istället. Det var inget annat som vi verkligen ville se och vi antog att vi inte skulle orka klubba kvällen efter. Vi tog därför en taxi till vad som måste vara Barcelonas mest kända klubb Razzmatazz. De öppnade dock kl 01.00 och vi var väl där 45 minuter tidigare. Vi gick då till en närliggande bar för en öl, och det blev en enorm öl... Sedan kom vi in på Razzmatazz och i inträdet ingick en drink. Vi beställde varsin Red Bull vodka igen, men jag tror varken jag drack upp den eller den tidigare ölen för jag kände mig för dragen. På Razzmatazz brukar det finnas dansgolv med rock och pop-musik men vi kunde bara hitta dansgolv med electronic och dub-step typ, så det blev en besvikelse. Med anledning av att jag mest kände mig tröttfull och att musiken var så där drog vi nog hem förhållandevis tidigt. Vi hittade en taxi efter lite letande och efter att ha inhandlat lite godis på en supermercado gick vi och lade oss. När jag sedan vaknade upp nästa dag var jag mycket seg :-).

 

I relation till den första dagen var den här dagen rätt dålig.

Idag när jag skriver är det den 7 juni 2016 och jag befinner mig i Toulouse, men det jag skriver om ligger några dagar tillbaka i tiden. Jag kommer även skriva flera inlägg för att det inte ska bli så långt.

 

Det blir dessvärre inga bilder för uppkopplingen är långsam.

 

 

Den här dagen har jag delvis skrivit om, men inte eftermiddagen och kvällen. Att det blev så att vi åt peruansk mat berodde på att jag lärde känna Angie, som studerade i Örebro, för många år sedan och som ursprungligen är från Peru men bor i Barcelona. Hon hängde på oss till Primavera Sound och även till restaurangen El Señorio som ligger rätt nära Sagrada Familia i Barcelona. Där åt vi typ sill till förrätt och friterad bläckfisk till huvudrätt. Personligen tyckte jag att förrätten smakade riktigt intressant men att huvudrätten var rätt trist.

 

Sedan tog vi en taxi till Parc del Forum vid havet i norra Barcelona där festivalen ägde rum. Ett knepigt men vackert område med solpaneler och diverse betongkonstruktioner. Även mycket asfalt så det blev inte så dammigt som det brukar kunna bli när det är gräs. För att få festival-bandet var en tvungen att legitimera sig, vilket inte brukar vara så krångligt så länge en har med sig sin legitimation. Det hade dock inte Robert... Det löste sig som tur var ändå efter lite lätt diskussion med vakten. När vi fått banden gick vi till ett köpcentrum i närheten för ett par öl eftersom ölen var förhållandevis dyr inne på festivalområdet.

 

Väl tillbaka på festivalområdet satte vi oss i det perfekta vädret och kikade på Cass McCombs som jag aldrig hört tidigare eller efter, men som lät bra. Det kan även berott på det trevliga vädret och umgänget så klart :-). Efter att ha fått i oss något vegetariskt som kallades för fuego knallade vi bort för att se Daughter. Det är ett band som spelar lugn musik och som jag försökt lyssna på tidigare men med dåligt resultat :-). Jag har tyckt det varit för tråkigt helt enkelt. Konserten var dock riktigt bra och sångerskan som sjöng magiskt gav ett genuint blygt och tacksamt intryck. Ovanligt att se en artist som rodnar så på scen :-). Konserten blev således en stor positiv överraskning. Vi lämnade dock lite innan konserten var slut för att se Destroyer som är ett annat band jag tidigare heller aldrig hade hört talas om. Det jag minns av konserten var att det lät bra och att de använde en hel del blåsinstrument. När Destroyer var slut gick vi och köpte mer alkohol och lyssnade lite halvdant på Air. Alltid kul med en "Sexy boy" men som jag minns det lade vi inte så mycket krut på konserten i övrigt. Vid 22.20 var det dags för kvällens andra stora positiva överraskning och det var Explosions in the Sky. Ett instrumental-band som överraskade mig, och som mycket annat av line-upen inget jag hört innan. De får jag nog kolla upp lite när jag kommer tillbaka till Sverige. Nästa band var dock Tame Impala, och det var väl ett av få band under festivalen som jag hade lite koll på. Sångaren med sin konstiga röst levererade och konserten var bra. Sedan hände dock något, antingen blev det något fel eller så gick de bara av, för vår känsla var att konserten tog abrupt slut, vilket det senare visade sig inte skett. Det sista stora bandet för kvällen, och även den största positiva överraskningen, var LCD Soundsystem. Det är också ett band jag försökt lyssna på hemma men mest blivit besviken. Live var de dock fantastiska. Vilket jävla drag! Precis sådan musik jag själv skulle vilja göra. Instrument-baserad dansmusik med rena melodier. När jag lyssnat på det nu efteråt har jag dock inte heller tyckt det varit så bra, men live oj oj oj! Det sista vi såg under vår första festival-dag var Neon Indian, men vid det här laget runt 03.00 var vi trötta och bestämde oss efter ett par låtar att ta oss hemåt.

 

Att hitta en taxi efter en festival som har totalt omkring 200 000 besökare var dock inte lätt. Det blev till slut så att vi tog spårvagn istället för att komma närmare vårt boende. På något märkligt sätt kom dock inte Robert med spårvagnen, så jag och Angie åkte iväg utan honom eftersom det var omöjligt att komma av den proppade spårvagnen. Eftersom Robert varit hett villebråd på den kriminella marknaden tidigare ringde jag honom och undrade hur vi skulle lösa detta. Roberts idé var att hitta en taxi, vilket jag också tyckte var en bra idé, men vilket givetvis var en idiotisk idé vid den tiden. Hursomhelst kom dock Robert på nästa spårvagn och efter att jag gett honom usla instruktioner om var han skulle gå av för att möta oss (Marina) så återförenades vi någon halvtimme senare. I Marina hittade vi inte heller någon taxi utan gick till Barcelonas egna triumfbåge, och där hittade vi till slut en taxi, men då var vi nästan hemma redan... Efter ett besök i Raval med förvånade grannar var det sedan en "ny" dag.

Nu har jag och Robert spenderat några timmar i Barcelona. Trots alla byten till Skavsta kom vi fram, vi missade bara en buss i Nyköping, men det löste sig! Efter en överjävligt trång flygning med en del skakningar så kom vi helskinnade fram till Barcelona igår kväll. En Aerobus-tripp senare var vi framme vid vårt boende; Hostal Centro Balmes, som visade sig vara så där. Vårt rum är väldigt litet, och badrummet är nästan större än rummet med sängen. Sängen är i sin tur typ 120 cm bred, så jag och Robert har det mysigt. Boendet ligger dock bra till och personalen pratar någorlunda engelska :-).

 

Vi var incheckade och klara igår kring 21.00 och gick därefter ut för att äta på Ramblas de Catalunya eftersom vi inte hade ätit något direkt sedan frukost. Vi hamnade på tapas-baren MasQmenos för lite tapas och någon öl. Det var helt ok mat och efteråt gick vi till Bar Nolla, vilket vi tyckte var passande. Bar Nolla stängde vid 00.00 redan och efter det kände vi att det fick räcka och gick hem.

 

Snart ska vi iväg och äta peruansk mat och sedan blir det festival hela kvällen och natten, skål!

Snart ska jag packa väskan för om ett par timmar går tåget mot Skavsta. Därifrån ska jag och Robert flyga till Barcelona för att hänga på festivalen Primavera Sound. När den är slut på söndag blir jag kvar själv och ska försöka ta mig norrut mot Paris för att se Irland - Sverige den 13 juni. Efter någon dag i Paris är min tanke att ta mig genom Luxemburg för att sedan flyga hem från Düsseldorf den 19 juni. Den här semestern innebär alltså inte en enda dag på hemmaplan.

 

Igår hade Kalla Fakta ett inslag om våldtäktsanmälningar från Migrationsverkets boende i Trängslet i Dalarna. Än så länge verkar inte all media, förutom TV4 själva, gått bananas över inslaget. Eventuellt kan det bero på att inslaget, förutom att hänga ut personal som uttryckt sig klantigt, säger att var och varannan asylsökande man är en våldtäktsman. Inslaget "bekräftar" alltså främst den svenska rasistpöbelns fördomar. Personligen har jag varit i Trängslet och det ligger mitt i skogen flera mil från närmsta samhälle. Det är alltså omöjligt att ta sig därifrån om en inte använder de bussar som Migrationsverket erbjuder för att köra folk till metropoler som Särna och Älvdalen några gånger per dag. Det finns heller inte så mycket att göra, speciellt på vintern. Att Migrationsverket ens har ett sådant boende beror på verklighetsfrånvänd politik av EU och MP samt inställningen från organisationer som Refugee Welcome. Utan detta hade det aldrig blivit ett sådant tryck i höstas så att ett människoovärdigt boende som Trängslet behövt öppnas. Som ni alla vet var det fullt i Migrationsverkets mottagningsystem i höstas. Ett problem som uppstår vid ett sådant isolerat boende är att alla vill flytta därifrån och personalen får dagligen möta gråt, våld och fula ord på grund av det, samt en mängd olika anledningar till varför just den aktuella personen behöver flytta. Det är även svårt att hitta platser att flytta till. Migrationsverket sätter inte människor i Trängslet för att det är bra, utan för att det inte finns något annat. Att flytta alla skulle bli väldigt svårt oavsett anledning, samt att det skulle bli ännu värre så att säga. Att någon eller några i sin iver skulle simulera för att få flytta låter inte osannolikt, men att uttrycka sig som personal och chefer gjorde här var inte lyckat, men jag hoppas ni förstått bättre varför det blivit så efter att ha läst detta.

 

Nee nu måste jag packa väskan.