Framme i Kiev

Vi kom fram till Kiev efter en lugn, snabb och rätt trång flygresa, och trots att det var reguljärt ingick ingen mat eller dylikt. Allt har blivit som Ryan Air verkar det som. Att det gick snabbt berodde på en rejäl medvind enligt piloten :-).
 
I passkontrollen fick vi en stämpel och ett tillönskande om en trevlig resa i Ukraina av en av flygvärdinnorna från flyget när hon passerade oss. Skulle aldrig ha hänt i Sverige.
 
Vi blev sedan konfronterade av en taxi-kille och valde sedermera att åka med honom till vårt boende, och vi blev säkert lurade men det gick fort och var i sammanhanget ändå väldigt billigt.
 
Vi bor i en rätt stor lägenhet i Senator Apartments City Center, och det är riktigt fint.
 
Efter incheckningen försökte vi boka en resa till Pripjat och Tjernobyl, vilket vi får se om vi har lyckats med idag, eftersom det är om någon timme vi ska iväg och betala. Det måste tydligen ordnas med försäkringar, tillstånd osv. Sedan frågade vi i receptionen om lite restauranger och barer.
 
Vi blev rekommenderade ett georgiskt ställe som jag inte kan namnet på eftersom allt är skrivet på kyrilliska här, men det var god mat med mycket kött som tema. Med förrätt, huvudrätt, öl och kaffe så kostade det ungefär 130 kronor var :-).
 
Sedan gick vi ut för att ta någon öl. Vi hamnade på en Pitchers-liknande pub där de inte hade någon lokal öl, utan bara importerad. Det var dock billigt, och 50-cl finöl verkar kosta omkring 20 svenska kronor här.
 
Det blev inte så där väldigt mycket mer sedan. Vi gick ned till Maidan-torget för att se hur det ser ut nu, och det var fräscht. Den mest förstörda byggnaden verkade vara under renovering, men annars såg allt helt normalt ut.
 
Idag lär det bli en eller ett par "walking-tours" och fest ikväll.

Kiev imorgon

Väskan är typ packad och klockan 07.30 imorgon går bussen mot Arlanda för att hinna med planet till Kiev. Jag har inte skrivit ut någon biljett men antar att det går att lösa på Arlanda. Ukrainian International Airlines kan väl inte vara annorlunda från alla andra bolag? Spännande ska det bli, men alltid lite lattjo att resa så här morgonen efter en vanlig arbetsdag, en hinner inte riktigt ställa om. Lätt att glömma något.
 
Nu har jag fått igång Twitter efter lite bök med kapat konto osv. Jag undrar dock hur jag ska orka hänga med i flödet där? Jag följer några stycken intressanta personer och de postar ju hur mycket som helst...
 
Lade mitt första arbitrage-bet på egen hand idag också.

Metroland

Det här med att gå ut på fredagar är bra på pappret, men gör helgerna rätt sega i praktiken. Nu har jag haft två helger i rad där jag varit rätt stressad under fredagseftermiddagen för att sedan främst sitta och rulla tummarna resten av helgen. Jag har typ inte pratat med någon på hela helgen. Min plan var att åka och hälsa på mina föräldrar, men de skulle bort...
 
För att fördriva tiden har jag kikat på en mängd dokumentärer på SVT Play med fokus på en tysk serie om kvinnor som förändrat världen. Den om Sophie Scholl var rörande. Hon avrättades av nazisterna för hennes inblandning i organisationen Vita Rosen när hon var 22 år. 
 
Jag har även lyssnat på låten Metroland med OMD en himla massa gånger.
 
Det är svårt att ha oplanerade dagar, trots att de verkar så sköna på förhand, men på torsdag är det Kiev, så veckan känns inte speciellt jobbig :-).

Laakso

Igår var det Laakso-konsert på Satin. De spelade väl ungefär en timme och var bra. Jag har dock inte lyssnat något på deras nya skiva, så det var mycket jag inte kände igen. Lite orutinerat att inte ens lyssna igenom den nya skivan en enda gång innan konserten. Det var dock inte så där väldigt mycket folk på konserten, fullt tillräckligt, men jag anser att ett band som Laakso borde ge ett slutsålt Satin, och så var det inte.
Markus Krunegård och Laakso.
 
Jag tror jag gick förbi Markus på vägen till Lundmark för lite förkrök också när han stod och såg lite vilsen ut och kikade ner i sin mobiltelefon.
 
Efter konserten var det pop-klubb på Satin och det var alldeles utmärkt musik.
 
Idag har det dock varit en sådan här konstig dag igen där jag inte gör så mycket... Ser en dokumentär eller två, kollar på någon fotbollsmatch, pratar inte med någon på riktigt osv... Rätt trist.

Bättre dag

Iofs är jag kanske liiite risig, men det kan bero på att ÖBO inte satt på värmen i lägenheten än. Det blir dock ingen träning idag.
 
Jag bokade en flygbiljett till Dublin idag, 12-15 november, 1000 kr med SAS, direkt. Dublin i november, kan det bli bättre? Förhoppningsvis riktigt blåsigt och grått.
 
GBG-ÖSK idag, kan bli att se den ute någonstans med en öl.

Vad är problemet med vissa människor?

Jag var och spelade någon slags fotbollstennis med några kompisar i Backahallen tidigare ikväll. När vi var klara och skulle till omklädningsrummet gick vi längs kanten på en badminton-bana där några män i sena 40-årsåldern spelade badminton. Av någon anledning får en av dem för sig att gapa "kan ni skynda er lite, ser ni inte att vi väntar på er?". Ehh... Det var den enda vägen till omklädningsrummet och vi gick inte på deras bana, endast längs kanten. Jag har så oerhört svårt att förstå hur en sådan människa tänker? 

Houseing

I och med att jag lyssnar på alla dessa Värvet-intervjuer så får jag inspiration till att se diverse filmer osv. I en intervju med Jonas Åkerlund så pratades det om Swedish House Mafia-dokumentären "Leave the World Behind" om deras sista turné. I min inslutna värld här i Sverige så har det mesta med Swedish House Mafia gått mig förbi, men när jag varit utomlands har många kommenterat det. Säkerligen för att jag träffat många yngre personer på hostel runt i världen osv, men ändå. Hursomhelst hade jag inte tidigare kunna nämna en enda låt med bandet, men nu när jag lyssnar på deras "låtskatt" på Spotify så känner jag ju givetvis igen alla låtar från alla dessa klubbar jag hängt på vareviga helg de senaste typ 20-åren. Ytterligare en låt som jag ofta hört ute men inte vetat vilken den är fick jag reda på i fredags. Det är låten "Something New" med Axwell och Ingrosso, två av de tre från Swedish House Mafia. Den är ruskigt bra, och blir den första house-låten på min playlist! Var vill jag komma med det här då? Först och främst att dokumentären är bra, men kanske främst hur insnöad man/jag är i sitt eget liv. Nu är jag jättesugen på att vara glad, upprymd, helst full och stå på en Swedish House Mafia-konsert. Igår hade jag hånat Summerburst...
 
Helgen då? Mycket bra fredag. Ett av mina beslut höll i MD och ett annat har satt griller i huvudet hos juristerna på verket. Sedan blev det AW och ÖSK-Sundsvall. En dryg match där jag tycker att ÖSK slutade spela och mer eller mindre förtjänade att tappa ledningen. Efter matchen blev det hem till Lundmark för att se Liverpool vinna över Chelsea med 2-1. Sedan fick jag med alla grabbarna till Harrys, i brist på bättre ska medges, men vi hade riktigt roligt. Glad fylla och ovanligt bra musik på dansgolvet gjorde det hela minnesvärt.
 
Gårdagen var dock rätt meningslös. Inte väldigt bakis, men jag hade ingen plan för dagen, vilket ledde till att jag inte gjorde så mycket. Jag städade, beställde ett par tavlor, scannade in några bilder, såg "Min så kallade pappa", och lyssnade på ett gäng Värvet-intervjuer.

Torsdag

Över lunchen idag fick jag höra att en och annan på mitt "nya" jobb läst den här bloggen. Vi diskuterade lite huruvida det är negativt för mig att ha den här bloggen när det kommer till framtida jobb osv. Jag har alltid sett det som en stor nackdel, speciellt med tanke på att jag försöker hålla en någorlunda öppen diskussion med mig själv i mina inlägg. I relation till det så har jag inte hört något om de ambassad-jobb jag sökte. Korrelationen bloggen och de jobben behöver dock inte ens existera :-). Pratade även vidare om hur många som slutat på vår enhet sedan jag började, vilket jag får till nio stycken. Vi ska vara omkring 25 på enheten, vilket vi inte riktigt varit, och ändå har minst nio stycken slutat på mindre än ett år. Vad säger det? Finns säkert många orsaker, men ändå... Fler blir det säkert också...
 
Imorgon verkar det bli fotboll och baluns :-). 
 
Idag var jag och Grensman och tränade, och det var oerhört länge sedan jag körde ett pass med någon, vilket faktiskt var rätt kul som omväxling.
 
Nee nu blir det nog att se klart på Exodus-trilogin om människor som "flyr" till Europa samt se Uppdrag Granskning från igår om en utvisning till Italien...

Tiden går så fort!!!

Det var helt ok på Afrika-seminariumet förutom att det blev en väldigt lång dag. Bland annat föreläste en fransk journallist som verkade kunnig.
 
I fredags kollade jag klart på dokumentärerna om Paolo Macchiarini, ni vet han som opererade in strupar av plast i folk. Som vanligt var jag tidigare något skeptisk till de negativa rapporterna om hans operationer, men nu har jag helt ändrat uppfattning. Lite kort så lade han strupar av plast i ett bad av stamceller vilket skulle leda till att struparna skulle omvandlas till riktiga strupar efter att de opererats in i patienterna. Jag kan givetvis inget om forskningen, men att det skulle fungera låter ju fullständigt osannolikt i relation till hur svårt det kan vara med vanliga transplantationer. Han hade inte heller utfört några tester på djur innan han började operera människor samt att minst en person han opererade var "frisk". Han trodde nämligen att de som tidigare dött inte dött på grund av plaststruparna utan av sina sjukdomar. Det är iofs inte osannolikt, men att operera en "frisk" människa utan att ha testat metoden, eller haft framgångsrika resultat innan, borde väl mer eller mindre klassas som mord? Den tidigare "friska" människan dog också så småningom, precis som alla andra som fått plaststrupar.
 
Jag fick ett påpekande om att jag böjde ryggen när jag lyfte marklyft i lördags. När jag tittade efter var det helt riktigt. På grund av att det inte finns några sidospeglar där jag tränar har jag helt börjat skita i tekniken. Bättring på det krävs.
 
Annars tycker jag inte jag har fått så mycket gjort. Grejat med lite bilder, sett på fotboll och tagit några öl med grabbarna.

Sintra

5 oh 6 september 2016
 
Jag ville se något mer av Portugal utöver Lissabon och därav blev det denna dag ett besök till världsarvstaden Sintra ett par mil utanför Lissabon. Utöver själva staden i sig så finns där bland annat en morisk borg på toppen av ett berg utanför staden samt sagoslottet Pena Palace som även är upptaget på Portugals egen lista för underverk. Eftersom både den moriska borgen och Pena Palace ligger uppe i bergen utanför Sintra kan det vara lite jobbigt att ta sig dit, men till Pena Palace gick det att åka bil eller buss, och vi åkte inte helt överraskande Uber-taxi :-). När chauffören släppte av oss gav han oss vatten eftersom det var så varmt samt tyckte att vi skulle vara försiktiga i värmen :-).
Pena Palace.
Svettig utsikt från Pena Palace med den moriska borgen på berget i bakgrunden.
 
Varmt var det, men det kändes ännu varmare dagen innan. Vi gick runt en sväng på muren och inuti Pena Palace vilket var trevligt och bjöd på härlig utsikt. När vi var klara blev det en bit mat innan vi började knalla ned för berget för att komma tillbaka till Sintra. På vägen ned gick vi igenom en otroligt härlig skog- och vattenpark med små slingrande stigar. Vi orkade dock inte ta oss upp till den moriska borgen, och ärligt talat så brukar gamla borgar vara roligare på håll och snarare framstå som en stenhög när en väl är på plats.
Vattenpark!
 
Tillbaka i Sintra drack vi ginjinha vilket är en söt portugisisk körsbärslikör samt gick runt i staden och letade efter geo-cachar :-). Vi hittade tre om jag minns rätt. 
Geocach igen :-).
 
Det blev alltså många timmars promenad även denna dag, och jag kan verkligen rekommendera ett besök till Sintra även om jag blev överraskad över att det var så mycket turister där. Kändes mer turistigt än Lissabon. För att komma hem tog vi ytterligare en Uber-taxi, och för att ge ett prisexempel så är det ett par mil mellan Lissabon och Sintra, samt att det beroende på trafik tar minst en timme att åka, och det kostade omkring 25 euro.
 
Tillbaka på hotellet blev det en dusch innan vi åkte iväg till den nya delen av Lissabon som byggdes till Expo 98 för att äta sushi. Vi hittade dock inte det sushi-stället vi skulle till egentligen men hittade ett annat vid namn Sushi Time och som visade sig vara riktigt bra. När vi ätit klart gick vi ned till den enorma floden Tejo, letade lite fler geo-cashar, och åkte sedan tillbaka till hotellet för att sova.
Expo 98 vid floden Tejo i Lissabon.
 
6 september 2016
 
Våra plan gick vid 10.00 ungefär så det blev revälj runt 07.00 för att hinna till den rätt centrala flygplatsen i Lissabon. Flygplatsen kändes ungefär lika rörig nu som när jag kom till Lissabon. Jag hann dock med flyget och efter ett byte i Madrid där jag denna gång var tvungen att byta terminal för att komma med mitt Norwegian-flyg. Att byta terminal var inte som på Arlanda där en kan gå för att byta terminal, utan här var det en ganska lång bussresa, och ett tag var jag orolig för att ha hamnat på en buss som skulle ta mig in till Madrid eller något, men så var det som tur inte :-). Flygningen hem var sedan riktigt bra eftersom det finns Wi-Fi på Norwegians flyg vilket gör att tiden går bra mycket fortare.
 
När jag skulle ta en buss hem till Örebro från Arlanda fick chauffören för sig att vi var grannar på Vasagatan... Jag svarade att så är nog inte fallet.
 
Nu har jag varit hemma en dag, men sitter nu på ett tåg upp till Arlanda igen för att jag ska på en föreläsning där.

Mer Lissabon!!!

4 september 2016
 
Den ganska sena starten på dagen började med sushi på Time Out Market, vilken är en gammal nedlagd marknad där det nu återfinns åtskilliga restauranger, typ som Saluhallen i Örebro fast mycket större. Till skillnad från Saluhallen här hemma är det dock främst turister på Time Out Market, vilket gör upplevelsen ganska trist. Trots att vi köpte god sushi från Confraria fattade jag inte riktigt grejen.
Time Out Market.
 
Det blev sedan en kort promenad i den oerhörda hettan som nu hade infunnit sig i Lissabon. Om jag förstått det hela rätt så mäts temperaturen i skuggan, och i Lissabon var det nu omkring 40 grader varmt. ...och nej det var inte bara jag som klagade på hettan, även lokalbefolkningen tyckte det var överjävligt.
 
Promenaden tog oss bland annat till Praca do Comércio som är ett stort torg med en staty och en triumfbåge och som byggdes efter 1755 när stora delar av Lissabon ödelades av en jordbävning och en tsunami.
Praca do Comércio i värme.
 
Vid ett café vid sidan av torget köpte vi lite glass innan vi tog en modern spårvagn bort till stadsdelen Bélem där bland annat Vasco Da Gama verkar ligga begravd i världsarvet Mosteiro dos Jerónimos. Vi åkte dock främst dit för att jag sett på TripAdvisor at Belémtornet ligger där och verkade se fränt ut. Spårvagnen stannade ungefär 500 meter ifrån tornet, och för att ta sig till tornet var en tvungen att gå i solen!!! Jag mådde inte bra under den promenaden, men stark som jag är tog jag mig igenom den :-). När vi kom fram var det dock för sent för att besöka tornets insida, men det gjorde säkert inte så mycket.
Belémtornet är nog Lissabons mest kända symbol efter spårvagnarna. I bakgrunden ser ni även den Golden Gate-liknande bron 25 april-bron som tidigare var döpt efter diktatorn Salazar, men av olika anledningar har portugiserna tyckt attt det funnits anledning att byta namn på bron. Betänk att Portugal var en diktatur fram till 1974!
 
Det blev sedan en Uber-taxi hem till hotellet innan dagens stora begivenhet skulle starta, ett restaurang-besök med fado-sång. Fado är portugisisk folkmusik och ett slags känsloladdat sjungande om hemlängtan, kärlek och smärta. Sången ackompanjeras bland annat av en speciell portugisisk gitarr. För att få uppleva detta åkte vi till restaurangen Senior Vinho. Det var fyra olika sångare som sjöng tre låtar var med lite paus emellan, och en åt under tiden. För mig blev det rapphöna :-).
Det var svårt att få bra bilder för blixt var inte rekommenderat och helst skulle en vara helt tyst under tiden också. Det blev inte direkt billigt, men det var det värt.
 
Innan vi åkte tillbaka till hotellet med Uber passade vi på att leta reda på en geocach.
Oförställd glädje?

Lissabon

2-3 september 2016
 
Iberia visade sig vara ungefär lika bra eller dåligt som Ryan Air att flyga med. Bra med benutrymme men inget serverades gratis, inte ens kaffe. Personalen gav inte heller något väldigt trevligt intryck. Fram till Lissabon kom jag ialf utan större konstigheter efter ett byte i Madrid.
 
Framme på flygplatsen i Lissabon var första tanken att jag kommit till ett U-land. Liten ankomsthall och folk överallt samt att apparaten för kortbetalning inte fungerade på Starbucks. Jag fick gå och ta ut pengar istället... Sedan blev det dock bättre.
 
Efter att ha väntat ett tag mötte jag upp mitt portugisiska resesällskap och vi tog en Uber-taxi till vårt hotell, Zenit Hoteles. Jag hade aldrig provat Uber förut, men i Lissabon fungerade det alldeles utmärkt och alla resor var både trevliga och billiga. Om jag förstått det hela rätt så gillar jag tanken på att egentligen vem som helst kan köra taxi för att tjäna lite extra pengar. Har svårt att tro att den normala taxi-branchen är mer kontrollerad.
 
Efter incheckning och avlämnande av bagage, på det förhållandevis trevliga rummet, gick vi för att äta på en närliggande restaurang vid namn Collna. Flera förrätter serverades innan själva mat-beställningen, och det verkar vara en grej i Lissabon. Både ost och skinka fick vi innan maten. Sedan blev det seabass för mig, och när maten var inmundigad var det tack och god natt för denna dagen.
Gott!
 
Första heldagen i Lissabon bjöd på ett strålande väder med 30-graders värme. Alltså en värme som en kan leva med så länge en är i skuggan, men det blev värre sedan. Efter en frukost på Casa Mourisca började vi knalla ned mot de mer turistiga kvarteren i Lissabon. Hotellet låg väl ungefär ett par kilometer därifrån. Det första jag slogs av är att Lissabon har en mängd övergivna hus centralt, och som ser ut att en gång ha varit väldigt vackra.
Många hus såg ut som de till vänster här. Har det med fastighetskrisen att göra, eller kanske bara av ren fattigdom eller något annat?
 
Promenaden fortsatte sedan förbi Place de Marquis Pombal, Teatro Éden osv innan vi var framme i turistkvarteren. Där blev det en sväng till Starbucks för att få lite bryggkaffe. Det är ständigt hopplöst i södra Europa att få vettigt kaffe, och då är det tur att det finns Starbucks :-). Vi tänkte sedan ta en hiss för att komma upp på en av Lissabons sju kullar, men det var sådan kö till hissen att vi hoppade det. Istället tog vi en av de gamla spårvagnarna för att komma upp till den gamla moriska fästningen São Jorge Castle som ligger på en av de andra kullarna och överblickar staden. Utanför fästningen blev det först mat på Cerca Moura där Lissabons lager-öl Sagres för första gången avsmakades, och föll i smaken. Det är Sagres och Super Bock, från Porto, som är de absolut vanligaste ölsorterna i Lissabon. Tror inte ens jag såg något annat portugisiskt märke, men båda var bra, så varför klaga :-)?
Spårvagnarna "Eléctricos" i Lissabon är gamla och vackra, men används numera mer som turisttransport än som lokaltrafik för Lissabons invånare. Det är även tydligt att språvagn blivit ett klart ovanligare transportmedel i Lissabon vilket rester av spårvaggsspår i stadens vägar visar.
 
Vi kilade runt i fästningen och tittade på utsikten en stund, och det blev rätt svettigt att gå i alla trappor osv. Lite svårt att njuta av det hela med andra ord. Efterhand kilade vi iväg därifrån och traskade neråt genom stadsdelen Alfama där det är trånga gränder och många restauranger med Fado-sångare om kvällarna. Även José Saramago verkade haft ett hus i området. Det var ialf ett hus där som var tillägnat honom, kanske ett museum, jag kikade inte så noga. Jag måste ialf ta reda på lite mer om honom, för han verkar ha skrivit en hel del intressanta saker enligt uppgift :-).
Jag på São Jorge Castle :-).
Stadsdelen Alfama med sina tråga gränder. Väl värt ett besök.
 
Promenaden fortsatte sedan vidare genom turistkvarteren där vi såg en galet bra gatuartist som grejade med en stor glaskula utanför Benficas supporter-shop.
Imponerande!
 
För att komma tillbaka till hotellet tog vi för första och enda gången tunnelbana. Det var inte jättedyrt, men eftersom det bara var marginellt dyrare med Uber så blev det Uber för hela slanten under resten av resan.
 
Efter att ha gått en heldag var vi rätt sega i benen och det blev någon halvtimmes vila innan det var dags för lite mat och några drinkar. Det blev tapas på en restaurang vid namn Tosca och som ligger i det hetaste partyområdet i Lissabon. Förutom att äta tapas drack vi gott vin från området Alentejano i Portugal. Något jag måste kolla upp ytterligare. Jag har noll kunskap om portugisiskt vin, vilket visade sig vara dumt.
Party!
 
Det blev sedan någon mer öl, och all öl verkar serveras i väldigt små glas i Lissabon, typ 20 cl muggar, innan vi av en slump hamnade på en halvdålig, men rätt högljudd, konsert på stället Sabotage. Det fick sedan räcka och framåt 3 var vi nog hemma på hotellet igen efter ytterligare en Uber-färd.

Lissabon idag

En vecka har förflutit utan större lycka eller bedrövelse. Stämningen på jobbet har sjunkit en aning av lite olika anledningar efter att ha varit ganska bra ett tag. Det är ju tråkigt, men jag har ändå ett jobb och är så pass välbetald att just ingen ekonomisk aspekt är komplicerad i mitt liv just nu. Det beror givetvis till ganska stor grad på att jag har väldigt låga fasta kostnader.
 
I onsdags visade Uppdrag Granskning ett väldigt bra program om "bluffen" med så kallade ensamkommande barn. De drog fram några av de värsta exemplen förvisso, men mycket annat bra kom fram. Bland annat om de relativt små felmarginalerna vid ålderstester och vad resultat från dem har visat samt att de som är emot ålderstester pratar emot sig själva. Väl värt att se för er i majoritetsbefolkningen som inte sedan tidigare känner till detta.
 
Jag är vidare fortsatt betagen av intervjuerna i Värvet. Lyssnade på Eva Dahlgren igår, vilket inte var någon av de intressantaste intervjuerna, men de kom in på nedladdning av musik och Spotify osv. Eva var givetvis emot det som många andra artister. Argumenten emot anser jag dock vara väldigt dåliga. Eva ansåg att hon borde få betalt för sin musik, vilket kan låta logiskt, och vilket hon får när hon turnerar, men varför ska hon få betalt när någon lyssnar hemma på hennes musik? Är jag dum om jag jämför det med att en byggjobbare inte får betalt när någon använder ett hus denne byggt eller en målare när någon tittar på dennes tavla? Jag förstår att artister, och alla andra, bör få betalt när de utför något, men knappast efteråt.
 
Jag har fått typ nackspärr! Helt plötsligt igår när jag satt i soffan började nacken göra ont. Bara så där, pang bom! Händer ibland efter att jag tränat hårt, men nu var det länge sedan. Brukar dock släppa rätt snart.
 
Om drygt en timme går bussen till Arlanda. På återhörande!

RSS 2.0