För minnen och grunda analyser i stunden

 

Iberia visade sig vara ungefär lika bra eller dåligt som Ryan Air att flyga med. Bra med benutrymme men inget serverades gratis, inte ens kaffe. Personalen gav inte heller något väldigt trevligt intryck. Fram till Lissabon kom jag ialf utan större konstigheter efter ett byte i Madrid.

 

Framme på flygplatsen i Lissabon var första tanken att jag kommit till ett U-land. Liten ankomsthall och folk överallt samt att apparaten för kortbetalning inte fungerade på Starbucks. Jag fick gå och ta ut pengar istället... Sedan blev det dock bättre.

 

Efter att ha väntat ett tag mötte jag upp mitt portugisiska resesällskap och vi tog en Uber-taxi till vårt hotell, Zenit Hoteles. Jag hade aldrig provat Uber förut, men i Lissabon fungerade det alldeles utmärkt och alla resor var både trevliga och billiga. Om jag förstått det hela rätt så gillar jag tanken på att egentligen vem som helst kan köra taxi för att tjäna lite extra pengar. Har svårt att tro att den normala taxi-branchen är mer kontrollerad.

 

Efter incheckning och avlämnande av bagage, på det förhållandevis trevliga rummet, gick vi för att äta på en närliggande restaurang vid namn Collna. Flera förrätter serverades innan själva mat-beställningen, och det verkar vara en grej i Lissabon. Både ost och skinka fick vi innan maten. Sedan blev det seabass för mig, och när maten var inmundigad var det tack och god natt för denna dagen.

 

Första heldagen i Lissabon bjöd på ett strålande väder med 30-graders värme. Alltså en värme som en kan leva med så länge en är i skuggan, men det blev värre sedan. Efter en frukost på Casa Mourisca började vi knalla ned mot de mer turistiga kvarteren i Lissabon. Hotellet låg väl ungefär ett par kilometer därifrån. Det första jag slogs av är att Lissabon har en mängd övergivna hus centralt, och som ser ut att en gång ha varit väldigt vackra.

 

Promenaden fortsatte sedan förbi Place de Marquis Pombal, Teatro Éden osv innan vi var framme i turistkvarteren. Där blev det en sväng till Starbucks för att få lite bryggkaffe. Det är ständigt hopplöst i södra Europa att få vettigt kaffe, och då är det tur att det finns Starbucks :-). Vi tänkte sedan ta en hiss för att komma upp på en av Lissabons sju kullar, men det var sådan kö till hissen att vi hoppade det. Istället tog vi en av de gamla spårvagnarna för att komma upp till den gamla moriska fästningen São Jorge Castle som ligger på en av de andra kullarna och överblickar staden. Utanför fästningen blev det först mat på Cerca Moura där Lissabons lager-öl Sagres för första gången avsmakades, och föll i smaken. Det är Sagres och Super Bock, från Porto, som är de absolut vanligaste ölsorterna i Lissabon. Tror inte ens jag såg något annat portugisiskt märke, men båda var bra, så varför klaga :-)?

 

Vi kilade runt i fästningen och tittade på utsikten en stund, och det blev rätt svettigt att gå i alla trappor osv. Lite svårt att njuta av det hela med andra ord. Efterhand kilade vi iväg därifrån och traskade neråt genom stadsdelen Alfama där det är trånga gränder och många restauranger med Fado-sångare om kvällarna. Även José Saramago verkade haft ett hus i området. Det var ialf ett hus där som var tillägnat honom, kanske ett museum, jag kikade inte så noga. Jag måste ialf ta reda på lite mer om honom, för han verkar ha skrivit en hel del intressanta saker enligt uppgift :-).

 

Promenaden fortsatte sedan vidare genom turistkvarteren där vi såg en galet bra gatuartist som grejade med en stor glaskula utanför Benficas supporter-shop.

 

För att komma tillbaka till hotellet tog vi för första och enda gången tunnelbana. Det var inte jättedyrt, men eftersom det bara var marginellt dyrare med Uber så blev det Uber för hela slanten under resten av resan.

 

Efter att ha gått en heldag var vi rätt sega i benen och det blev någon halvtimmes vila innan det var dags för lite mat och några drinkar. Det blev tapas på en restaurang vid namn Tosca och som ligger i det hetaste partyområdet i Lissabon. Förutom att äta tapas drack vi gott vin från området Alentejano i Portugal. Något jag måste kolla upp ytterligare. Jag har noll kunskap om portugisiskt vin, vilket visade sig vara dumt.

 

Det blev sedan någon mer öl, och all öl verkar serveras i väldigt små glas i Lissabon, typ 20 cl muggar, innan vi av en slump hamnade på en halvdålig, men rätt högljudd, konsert på stället Sabotage. Det fick sedan räcka och framåt 3 var vi nog hemma på hotellet igen efter ytterligare en Uber-färd.