Bronski Beat

När jag var yngre, kanske så där mellan 16 och 25 hade jag som hobby att ladda ner diverse musik och nästan maniskt renskriva filnamnen och sedan försöka få fram den perfekta playlisten. Det hela handlade om MP3 och spelaren var Winamp. Det var en barndomsdröm om att ha "all" musik samlad på ett ställe. Typ Spotify innan Spotify. Mycket tid tog det, men det gav mig någon slags njutning :-). Sak samma... Allt det där gjorde ialf att jag fick en hygglig kunskap om diverse musik. Fast egentligen lyssnade jag nog inte så mycket, det var mer grejen att ha det. Whatever, bandet Bronski Beat var ett band som ibland dök upp på skivorna jag laddade ned, men inget jag sannolikt fastnade för, trots att det är en musikstil jag ofta gillar. Till saken, för några år sedan spelade Brandon Flowers in en låt som samplade en låt av Bronski Beat. Jag kände då igen samplingen, men kunde inte komma på vilken låt eller band det var som samplades. Igår hände det igen, Lundmark spelade låten "Smalltown Boy" med Bronski Beat, och det enda jag kunde komma på var att gruppens namn bestod av två ord och att jag även inte kunde komma ihåg bandet från den där gången jag hörde samplingen av Brandon Flowers. Surt! Det är främst därför jag skriver det här, för att det förhoppningsvis inte ska hända igen och att Bronski Beat därmed ska bli en del av mitt mer lättillgängliga minne :-).
 
I övrigt spelade vi lite poker igår kväll med fler än Lundmark. Poker är dock ett högst överskattad sällskapsspel. Helt på Viktors sida där.
 
Serien om Patty Hearst var så bra så jag vet inte vad. En sak som förvånade mig var att jag aldrig hade hört talas om Zebra-morden förut. Googla det, ni kommer inte heller att ha hört talas om dem, och det är en mordserie som inte borde vara okänd. 
 
Ja just det, jag använde ordet förfördela helt i fel riktning i fredags :-).

Lördag

SJ strulade som vanligt igår, vilket gjorde att Valle blev kvar i Sthlm efter jobbet, stackare. Istället för vad som var planerat fick det således bli annat. Synnerligen irriterande! 
 
Städ och tvätt idag.
 
Jag känner mig oförstående!? Nu har det kommit en rapport igen om att vi människor måste äta mindre kött för miljön osv. Det ältas hela tiden, och är jättebra, men borde inte prioriteringen vara att se til att det föds färre människor? Det är som att det står en stor elefant i rummet som ingen vill se. Vi kommer inte sluta äta kött, vi kommer inte sluta flyga, vi kommer inte sluta konsumera, det kommer inte fungera. Det enda som kommer fungera för att "rädda" jorden är färre människor. Det kan inte fortsätta med 80 miljoner nya människor varje år. Det finns väl viss forskning som prognostiserar att befolkningsökningen kommer stagnera av sig självt, men jag har svårt att se att det verkligen kommer att hända, och sannolikt är det väl då redan för sent för länge sedan?
 
Att spela på misogyni fungerar tydligen alltid, politisk sandlåda. Jag har väl sagt det förut, och jag har ofta fel, ständigt lite för dåligt påläst osv, men är det inte upplagt för en superhöger-regering om fyra år? ..och vad händer då?
 
Jaja... Europas återhämtning efter Hitler, I huvudet på Schakalen och serien om Patty Hearst, otroligt intressant.

2019-01-17

Året rullar på bra. Lugnt på jobbet, bra börs och utmärkt liv :-).
 
Det blir spännande med regeringen...
 
Annars då? Jag har under veckan efter inspiration från de böcker jag läste runt nyår sett om "Apocalypse Now Redux". Jag hade sett den förut, men det var länge sedan, sannolikt i tiden för när den släpptes. Jag har den på DVD faktiskt. Förvisso rätt ointressant, att jag har den på DVD alltså. Hursomhelst, mina svaga minnen från när jag såg den första gången sade mig att jag inte tyckte den var speciellt bra. Typ lång och lite märklig. Nu många år senare var upplevelsen annorlunda, till det positiva. Sicken rulle! Sannolikt för att jag förstår så mycket mer nu i jämföresle med vad jag gjorde då.
 
Jag har även helt fastnat i "Rättegångspodden". Mycket intressant att höra alla lögner från rättegångarna. Svårt att inte sätta det i relation till mitt eget arbete. Min tro på mänskligheten blir dock inte högre.
 
Jag och Valle har även börjat kika på en film om Bob Marley. Inte så dum den heller förutom att det är svårt att förstå vad alla säger. Textning finns bara på italienska :-).
 
Det var väl det!

Ny vecka på gång

Snart är söndagen slut. En lugn och trevlig helg har förflutit. Det började med att jag och Bias käkade på Sapore. Ny resturang på Järntorget. Maten var bra, men det tog 50 minuter för oss att få beställa. Jag påpekade det efteråt, men det var ingen som ville bjuda på kaffe eller liknande på grund av dröjsmålet. Ja, ja, restaurangen har nog potential, men i fredags var det främst oerfaret och pinsamt, för dem alltså.
 
Igår var det IKEA som jag skrev, och även idag blev det lite inköp till lägenheten. Som sagt, börjar bli riktigt bra här.
 
Käkade på Sushirullen också. Intressant med sushi som snabbmat att äta "på väg" liksom. 
 
Kvällen har inneburit "Hitlers Örnäste" och "Plast överallt". Det där med plasten är det väl lite diskussion om, men det borde vara mer. Örnästet ville jag besöka när jag var i Salzburg, men tror att det var stängt. Det är en restaurang nu, resten med Berghof osv verkar främst vara överväxta ruiner.
 
Som sista punkt hade jag råkat slängt min mikrofon för att ställa in surround-ljudet (jag hade glömt bort vad det var). Jag fick gå ned till återvinningen och fiska upp den :-). Tur att den låg kvar, kastade den nämligen förra helgen.

Stillsamt

Jag har en rätt stillsam tillvaro under det nya året. Jag tar inte ut mig på jobbet, vilket är skönt. Det ser även ut som att jag blir kvar på mitt jobb under hela året om jag inte byter till något annat i typ Sthlm på egen hand tidigare. Jag har dock inte sökt något än.
 
Jag har sett ett par dokumentärer om Elvis Presley och Freddie Mercury under veckan, så mycket annat har jag inte hunnit med efter jobbet. Jo förresten, jag har börjat lyssna på Rättegångspodden. Lyssnade på några avsnitt om ett mord i Katrineholm. Han som mördades verkade ha haft en hel del otur gällande att det blev som det blev. Lustiga människor inblandade för övrigt.
 
Idag blev det en sväng till IKEA. Det inköptes några prylar till lägenheten. Det blir bra här, riktigt bra. Jag fick även några försenade julklappar i form av LP-skivor. Himla skoj :-).
 
Blir det nu en regering med S, MP, L och C? Egentligen borde jag väl tycka att det är bra, men jag ser på det med stor rädsla. MP och C i direkt samarbete, kan det blir annat än katastrof? Jag hoppas jag har fel, men det luktar stegrande rasism och ännu sämre samhällsklimat lång väg.

Bra start på året

Året börjar bra. Börsen går bra och helt ok besked från jobbet idag. Att Liverpool åkte ur FA-cupen igår ser jag nog också främst som något bra. Jag trivs även med att komma hem till någon!
 
Annars har jag kikat lite på dokumentärer om Elvis :-). Det var väl det :-).

2018

Men jag börjar med dagen och gårdagen. Jag och Valentina såg "Life of Brian" igår. Den omnämndes i en av böckerna jag skrev om igår, därav fick jag inspiration. Jag har även sett filmen en eller ett par gånger tidigare, men mindes inte så mycket. Hursomhelst, att det skulle vara en av världens bästa komedier har jag lite svårt att förstå. 
 
Idag har jag och Valle tvättat och fortsatt fixa lite i lägenheten. Blir bättre och bättre. 
 
Ja 2018. Ett bra år, riktigt bra till och med. Några enstaka set-backs, men på det stora hela väldigt bra. Jag har flyttat ihop med Valentina och jag har varit på spännande resor. Typ lärt mig surfa och besökt platser som Siargao, Stonehenge, Guernica, Minsk och Wittenberg. Platser jag inte direkt hade räknat med att besöka för drygt ett år sedan.
 
Jobbet kommer jag få lämna, förvisso till ganska lite förtret. Det kan vara väldigt passande att det blev så här, men samtidigt vet en vad en har, och en vet aldrig vad en får. Jag har kanske även lite svårt att se att jag kommer få ett lika intressant arbete igen, och lönen kan bli sämre.
 
Jag har läst mycket under året, och har definitivt blivit kunnigare. Det var länge sedan jag drack så lite alkohol, och det måste väl vara bra :-). Börsen gick plus, om en marginellt.
 
2019 började i ett fantastiskt Rom. Jag har även haft några bra dagar sedan jag kom hem. Jag ska se till att 2019 blir ännu bättre än 2018.
 
Har det hänt något avgörande i världen under 2018? Inga statskupper läste jag någonstans, det är väl bra? Jag hoppas ialf att klimatet tas på större allvar under 2019, och att det blir en debatt om att dra ned på barnafödandet!
 
Till sist måste jag tacka Valle, familj och vänner för att ni gjorde 2018 så bra! Nu ser vi till att 2019 blir ännu bättre!

Sjukt

Jag känner mig lite lattjo och Valle är jättesjuk. Feber och kräks. Hoppas verkligen att jag slipper det Valle har, men all heder till henne, hon kämpar på bra trots sjukligheten.
 
Gårdagskvällen och dagen har därmed inte blivit så produktiv. Vi kollade klart på "Love Actually" igår, och trots filmens fånighet kan jag inte hålla tillbaka tårarna när alla blir så glada. Det är något när människor visar kärlek som gör mig svag, och det är jag väl inte ensam om, men ändå.
 
Genom inspiration från Valle har jag även rensat bort en del gammal skit idag. Sådant som legat i vad som kan kallas "vadsomhelst-lådor". Gamla mobiltelefoner och dylikt. 
 
Men, men, det jag egentligen tänkte skriva lite kort om var de böcker jag läste under Rom-resan. Även en del innan och efter måste dock medges :-). Det var böckerna "Den svarte mannens börda" och "Utrota varenda jävel". Den senare väldigt känd och den förra väldigt ny. Båda handlar bland annat om kolonialism och utrotning av olika grupper av människor. De har dock lite olika sätt att se på det. Medan "Den svarte mannens börda" fokuserar på att försöka nyansera bilden av slaveri och kolonialism försöker den senare snarare ge västvärlden om möjligt ett ännu sämre historiskt samvete. Båda är intressanta och läsvärda. "Den svarte mannens börda" gav mycket intressant information och vidgade perspektiven, medan "Utrota varenda jävel" var välskriven och främst "bekräftade" den narrativa norm som finns på området.
 
Den där sista meningen känns inte helt korrekt, men men, jag förstår vad jag menar ialf. Boken "Mörkrets hjärta" måste även läsas efter att jag läst de här böckerna. Jag måste även se om filmen "Apocalypse now":
 
Nästa bok blir "Brott och straff". Lär väl dröja innan jag tagit mig igenom den...
 
Imorgon ska jag försöka sammanfatta 2018 en aning.

Reflektioner från Rom

Om jag inte skrivit det tidigare så hade jag det väldigt bra i Rom. Nu tänkte jag rada upp några reflektioner.
 
- När jag var i Rom i slutet av 2004 minns jag det som att vi hade svårt att hitta något uteliv, nu fanns det uteliv överallt. Vi kan ha letat dåligt, eller så är det skillnad nu. Jag minns det också som att det då var legio att dubbel- eller trippelparkera, nu såg jag i princip ingenting sådant. Vi hade även känslan då att folk inte drack så mycket, nu träffade jag rätt många rätt dragna italienare, förvissa främst på nyår :-).
 
- Det var polis och militär överallt. Vid typ varje gathörn och tunnelbanestaion var det miltär eller polis, eller både och. Enligt uppgift var det ingen ny företeelse, det var dock inte så 2004. Det jag menar med ny företeelse så befann sig inte militären på plats på grund av nyligen höjd terrornivå exempelvis. Eventuellt en anledning till att inget terrordåd skett i Rom de senaste åren till skillnad från många andra städer i västeuropa.
 
- Det var inte speciellt billigt att äta lunch.
 
- Smidigt med snabbmatsställen för pizza. Bara välja hur stor bit en vill ha, så vägs det och en betalar för vad pizzan väger.
 
- Det finns rinnande kranar överalllt där en kan dricka vatten.
 
- Vägarna är generellt dåliga.
 
- Det verkar ha hänt något med sophämtningen, ingen hade dock koll på vad, men sopor låg det överallt.
 
- Det är förhållandevis homogent i jämförelse med Sverige. Svår slutsats att dra, men även enklare yrken verkar skötas av italienare exempelvis. Undantaget är souvenir-butikerna, som verkar drivas av pakistanier som i resten av Europa. Tiggare fanns, men i ungefär lika eller mindre utsträckning än här. Däremot kryllade det av afrikanska försäljare. Det fanns även folk som försökte tjäna pengar på att rengöra bilrutor och gator på egen hand. En rätt stor "arbetsmarknad" för svarta och superenkla jobb verkar således finnas.
 
- Att ge dricks verkar inte vara en generell grej för lokalbefolkningen.
 
- Tunnelbanan är underdimensionerad. Det är även standard att köra bil för många. Typ ingen cyklar. Att köra bil efter en eller två öl är ingen moralisk issue. Att stanna typ mitt i gatan för att sedan slå på varningsblinkers och gå och handla något snabbt verkar ok. 
 
- Generellt tyckte jag att folk gav ett mer avslappnat och mindre skitnödigt intryck än i Sverige.
 
- Rom är inte sönderbyggt med massa fula skyskrapor. Det är även så mycket historia i staden att en sannolikt kan spendera ett helt liv i staden utan att hinna med allt.
 
- Luften är skitig, det känns inte rent att andas i Rom.
 
Det var några av mina reflektioner från resan.
 
Jag får försöka sammanfatta 2018 i helgen.

Hemma för första gången i år

Jag läste på Twitter om att början på året är bra för gubbskämt, därav den "roliga" titeln.
 
Ialf, jag är nu hemma från Rom och måste ta tag i livet. Med det menar jag att jag måste ta tag i det här med jobb. Örebro, Stockholm och vad? Men det återkommer jag till någon annan dag...
 
Gårdagen var främst lugn. Jag har nog inte varit så pass icke-bakfull på en nyårsdag sedan jag började dricka alkohol för typ 20 år sedan. Å andra sidan har jag druckit små mängder alkohol många dagar i rad, men det anses väl vara bättre än en karatefylla!? Det blev inte heller pizza, vilket måste vara en av Sveriges största traditioner numera. Jag hängde istället hos Valles familj och käkade under hela dagen; lamm, pasta, panettone osv. Trevligt var det!
 
Idag har det främst handlat om att resa. Från Rom via Fiumicino och Arlanda för att komma hem. Jag saknar verkligen en flygplats i Örebro. I säkerhetskontrollen på Fiumicino råkade jag ställa min påse med vätskor på min resväska. Det slutade givetvis med att de trillade av, och jag och en väskkontrollant fick med lite möta sträcka oss för att få rätt på grejerna :-).
 
Planet blev sedan något försenat eftersom någon lyckats checka in sitt bagage men inte gå på planet. Hur går det till? Någon som tas av polisen efter incheckningen?
 
Flygresan och bussresan innebar sedan en hel del läsning, och även det kommer jag att återkomma till. 

Nyårsafton

Under gårdagen mötte vi upp en av Valles kompisar för att sedan knalla runt i krokarna av Circus Maximus. Det är en av de mer kända platserna i Rom som jag inte besökte sist jag var här. Det överraskade mig ett par aningar att det fanns så pass mycket bevarat. Jag hade föreställt mig att det endast skulle vara en stor gräsplätt, men det var även en del byggnader kvar.
Circus Maximus.
 
Vi skulle sedan se Peterskyrkan genom ett nyckelhål, men det var väldigt lång kö, så vi hoppade det. Säkert mer spännande än vad det låter, men i dagsläget känns det inte som någon större förlust.
 
Sedan blev det lunch på restaurangen Normale som ligger där Valle jobbade tidigare i Rom. Kul namn för en restaurang och väldigt historiska omgivningar för en arbetsplats, något annat än Riagatan :-). Jag valde även att äta en sallad istället för pasta. Gott och nyttigt som omväxling :-).
 
Sedan tog vi metron hem igen. Jag hängde lite på rummet och började kika på humorserien Dips som visade sig vara bland det bästa i humorväg som producerats i Sverige. Otroligt bra!
 
Kvällen spenderade vi sedan på restaurangen Gustamundo tillsammans med några av Valles kompisar. Det är en restaurang där migranter lagar mat. Det är ett sätt att få dem i sysselsättning. Hygglig mat och trevlig stämning. Efter maten åkte vi till Colosseum där det var väldigt livat. Mycket folk och fylla, enligt uppgift många napolitaner :-).
Gott Nytt År från Colosseum!
 
Sedan gick vi till Circus Maximus för den andra gången den här dagen, eller nu var det ny dag och nytt år, men ni fattar. På Circus Maximus var det DJ och dans. Ganska lugnt med dansandet för oss, men en kul omgivning för en DJ-spelning.
 
Det var sedan rätt kallt när vi skulle ta oss hemåt. Till slut fick vi frusna tag i en taxi. Ett bra slut på ett bra år. Recension av året kommer när jag är hemma i Sverige igen.

Det är fullt upp!

Det jag till slut hittade på för ett par dagar sedan var att besöka vatikanmuseerna. Det är en mängd museer i Vatikanstaten där det mest spännande är Sixtinska kapellet. Eftersom det är flera museer på samma ställe blir det lite rörigt med alla intryck, men Sixtinska kapellet var fantastiskt. Jag trodde inte riktigt att det var så speciellt som det var. Hursomhelst, jag köpte en biljett som gjorde att jag slapp köa, och det gjorde att jag kunde gå rakt in, trots att det var väldigt mycket folk. Allt folk gjorde även att det på flera ställen inne på museerna var riktigt trångt, vilket främst berodde på en mängd turistgrupper.
 
Åter till Sixtinska kapellet. Jag trodde att det var ett målat innertak på en kupol, men det visade sig att det var en väldigt lång korridor vars inntertak var målat av Michelangelo. Väldigt imponerande. Det blev en mycket överraskande positiv upplevelse.
Som synes var det inte snålt med folk i det Sixtinska kapellet, men det spelade inte så stor roll, upplevelsen var fantastisk ändå.
 
Under senare eftermiddag mötte jag upp Valle för en promenad genom stora delar av det fantastiskt vackra och gamla Rom.
Piazza Venezia.
Utsikt över Forum Romanum och Colosseum.
Utanför det fantastiska Pantheon.
 
Efter att sedan sett andra halvleken när Liverpool utklassade Arsenal med 5-1 mötte vi upp några av Valles kompisar för en ganska sen middag. Det blev en trevlig middag med pasta och en rolig kommentar från en av Valles kompisar huruvida de skulle kallas män eller inte :-).
 
Igår åkte vi med Valles familj till en lantlig restaurang i utkanten av Rom. Där fick jag uppleva en italiensk middag på riktigt. Det hela gick ut på att äta under en hel eftermiddag :-). Mycket mat och ingen stress med maten. Jag hann även med att spela lite fotboll med Valles systerson och pappa. Valles pappa är otroligt vital för sin ålder. På dagen hade han spelat tennis och under eftermiddagen var han inte blyg för att spela lite fotboll :-).
 
På vägen tillbaka till Rom körde vi fel, men vi kom efter en liten extra rundtur till slut rätt :-). 
 
Under kvällen mötte vi upp några andra av Valles kompisar på Termini för lite kvällsmat. Det blev således väldigt mycket mat igår.
 
Spontant känns det som att jag har ätit mycket, speciellt pasta, och pussat diverse män på kinden under den här resan. Det senare känns en aning ovant, men jag har kommit in i det :-).
 
Ikväll är det nyårsfirande och under dagen ska vi kika på mer saker här i Rom.
 
GOTT NYTT ÅR!

Två sina händer

Jag brukar ta upp det här, vilket främst är för att jag ska behöva tänka till lite extra och inte glömma bort det, när jag märker att jag själv uppfattat något felaktigt tidigare. Men jag återkommer till det!
 
Igår vaknade vi lite tidigare och hann äta den rumsserverade frukosten här på boendet. För den som inte känner till det innebär italiensk frukost en sockerchock. Det är typ kaffe, vitt bröd och godsaker som serveras. En vaknar till men bilr rätt snart hungrig igen :-).
 
Valle hade tidigare känt av halsont, vilket även verkar ha drabbat halva hennes familj, och igår var det rätt illa, men hon var stark ändå och orkade visa mig runt i Rom. Vi tog tunnelbanan till andra sidan av Tibern och kikade rätt snabbt på Spanska trappan och området därikring, Fontana di Trevi och på utsikten över Piazza del Popolo. Vid Fontana di Trevi var det galet mycket folk vilket gjorde det något mindre mysigt.
 
Därefter åkte vi hem till Valles föräldrar, och det är det rubriken syftar till. Valles pappa berättade en historia om Pontius Pilatus. Det skedde på engelska och italienska varav vissa delar översattes av Valle. Något svårt att hänga med i, men ändå intressant. Den handlade om Pontius Pilatus ansvar gällande Jesus död. Så här i efterhand förstod jag nog inte riktigt vad poängen var, men det ska jag ta reda på. Ialf, poängen hade något med uttrycket "två sina händer" att göra. Jag tror att jag tidigare tänkt att det uttrycket betydde något i stil med att konspirera, typ att personen som tvår sina händer ska få ut något av någonting, men det betyder snarare att frånsäga sig ansvar. Jag känner att jag rätt ofta har fel uppfattnig om diverse uttryck, och det är ju inte bra :-). Förvisso bra att jag ibland kommer på mig själv, som den här gången :-).
 
Sedan åt vi pizza. På vägen tillbaka till mitt boende fick jag skjuts av Valles pappa, och han ville inte använda bilbälte trots att det pep högt i bilen, något jag upplevde som väldigt roande. Lite macho-italienskt. Fördomarna slog in där :-).
 
Idag är kvällen planerad men inte dagen, men jag ska försöka hitta på något.

I Rom

Nu är jag i Rom för andra gången i mitt liv. Första gången var för 14 år sedan, och så där väldigt mycket kommer jag inte ihåg från den resan. Det där kanske lät som att det berodde på alkohol, men det var det inte, utan det beror helt enkelt på att det var länge sedan.
 
Men vi backar bakåt ett par dagar. Lutfisken var utmärkt hemma hos föräldrarna på juldagen. Festen sedan på Walvet var trevlig, men jag tog det lugnt och gick hem tidigt med tanke på Rom-resan.
 
SAS tog mig ned till Rom. Vid påstigning på planet blev det tjafs mellan två personer eftersom den ena lagt sitt bagage ovanför där den andre satt. Den andre blev då sur och tog ned den förstes väskor. Intressant ändå. Jag vet inte riktigt vad som gäller där :-).
 
Väl nere i Rom hämtade Valle mig på Fiumicino och körde mig till B&B Laocoonte. Ett litet och rätt mysigt boende. Det låter dock en hel del i elementet och är allmänt lyhört. Det blev sedan en sväng till utstället La Mura för att träffa några av Valles kompisar.
 
Igår vandrade jag och Valle runt i Rom. Vi kikade bland annat på Petersplatsen, Castel Sant'Angelo och Campo de Fiore. På den sista platsen ligger bland annat Birgitta-kyrkan var i krokarna Heliga Birgitta även levde och dog. Det finns en skylt på svenska att läsa där om detta.
 
Under eftermiddagen och kvällen träffade jag Valles föräldrar i deras lägenhet och sedan åkte vi iväg till Teatro dell'Opera för att kika på Valles syster i baletten Svansjön. Första gången jag var på balett i mitt liv. Jag och Valle hade egen loge inne i den vackra operan. Baletten var mer intressant än jag hade trott, även om jag hade en aning svårt att hänga med i berättelsen.
 
Idag är Valle sjuk, så vi får se vad det blir under resten av dagen.

Juldag

En underbar julafton hos familjen Wåke igår. Det serverades god mat, fanns fullt med andra godsaker och människor på gott humör. Julklapparna var på det stora hela bra. Jag hade förvisso köpt en bok till pappa på Myrorna som han antagligen hade, men den kan någon annan ta, men annars var nog det mesta bra. Själv fick jag bland annat ett par jättefina lurar, några härliga vinyl-skivor och en fin t-shirt. Jag är väldigt nöjd och tacksam!
 
Vi åkte till familjen Wåke redan innan 13 igår, så det hanns inte med så mycket annat, men jag hann ialf att se "David Bowie - The last five years" innan vi åkte. Titeln talar för sig själv. Jag tror dock att jag sett den innan, för jag kände igen väldigt mycket. Det är möjligt att den gått på SVT Play förut. Men det märkliga är att den kom ut 2017, så det kan inte varit så länge sedan jag såg den isf. En annan förklaring kan vara är att jag sett delar av den tidigare, eller att någon annan dokumentär använt liknande material. Lite märkligt ändå. Angående dokumentären och David Bowie, måste jag säga att det var en bra dokumentär om en intressant person. En sådan där känsla en får ibland, att det där verkar vara en person jag skulle kunna komma bra överens med. Förvisso för sent nu...
 
Jag läste även ut Jonas Bonniers "Helikopterrånet". Jag hade ägnat stora delar av söndagen till att läsa boken, men jag gjorde slut på den först igår :-). I min mening en alldeles för lång bok som skulle ha blivit bättre med lite "isbergsteknik". Säkert bra för den som har alldeles för mycket tid, men för en annan som främst är intresserad av själva rånet, blir det istället för mycket överflödig text. Sedan trodde jag boken skulle vara mer dokumentär, men tydligen är en hel del påhittat för att ge historien ett flyt. Själva rånet är nog rätt bra beskrivet, men planeringen och vad som hände med pengarna efteråt har jag i stora delar svårt att tro beskrivs på ett sanningsenligt sätt. Är ni intresserade av rånet är det sannolikt bättre att ni kikar på SVT:s dokumentärserie om rånet eller lyssnar på P3 dokumentärs dokumentär om rånet. Boken är som sagt främst för lång och kommer sannolikt främst förvirra den som är intresserad av hur rånet gick till.
 
I förrgår blev det även att se dokumentärerna om "Det slutna sällskapet" och "Nadia - folkmordets röst". Efter att ha sett dem skulle jag verkligen vilja höra en djup intervju med Katarina Frostenson. Jag får även känslan att Nadia Murad främst används som ett verktyg och inte riktigt valt det hon gör själv.
 
Idag blir det lutfisk hos mor och far och sannolikt lite fest ikväll.

RSS 2.0