Sjukt

Massmord, terrorism, det ena eller det andra, eller båda två, men inte trodde jag att det skulle hända i Örebro. Minst 10 döda på Risbergska skolan. Märklig känsla att titta på BBC och deras huvudnyhet är skolskjutningen i Örebro. Vi lär väl snart få veta mer vad det här handlar om. Otroligt sorgligt för både offer och anhöriga. Det låter lamt, men det är så jävla onödigt.

Alien 3

Det har tagit emot lite att se Alien 3 eftersom den fått rätt dåliga recensioner. Jag hade bara sett den en gång innan, och mindes typ ingenting, men jag hade inte någon känsla av att det skulle vara en usel film. Igår kväll och ikväll såg jag till slut om den, och den var inte alls så dålig som jag befarade. Första timmen är till och med riktigt bra, och är i min värld bättre än Aliens. Det blir förvisso en hel del spring sedan, och det är lite svårt att fatta vad som är planen för att döda den hundliknande alienen, men annars är det mesta bra. Skådespeleriet är bra, det är en vuxen ton och snyggt filmat. Kanske lite mörkt ibland, men det är ju tanken. Alien 3 bidrar väl inte med något nytt till serien, men det gjorde inte Romulus heller. Sammantaget har Alien 3 ett alldeles för dåligt rykte.
 
I övrigt kommer jag högst sannolikt byta jobb snart. Samma arbetsgivare, men en annan tjänst. Det får även bli en sväng till Hallsberg i helgen, biljetten ditt är köpt.

Bok nummer fem

Det har varit en bra helg. Efter den förhållandevis intensiva starten har det lugnat ned sig. Kul att se Liverpool, förvisso något turligt, vinna mot Bournemouth igår. Viktig seger! Vi tog även en promenad till Bauhaus för att kika på innerdörrar och till Clas Ohlson för att köpa en förvaringslåda och lite annat. Idag har vi beställt ett badrumsskåp och några överhyllor till bokhyllan. Kan bli bökigt att sätta upp badrumsskåpet, men det ska nog gå...
 
Den femte boken för året blev Agatha Christies "Det stumma vittnet". Sannolikt ingen av Christies kändare böcker, och inte en av de bättre heller. Ett motiv gällande arv, som så många gånger förr, och en handling som inte direkt överraskade. Christie brukar kunna hitta på något innovativt i handlingen, men inte här. En bok jag sannolikt ganska snart kommer glömma det mesta av. Det var förvisso några ord som inte var nya för mig, men som jag ändå slog upp; indolent, fernissa och terrin. De orden kanske blev lite tydligare för mig efter att ha läst boken.
 
Annars städ, handling och kastande av sopor under dagen.

Nothing but Thieves

Helgen började intensivt. Snart efter att jag kommit hem från jobbet dök Saga och Lisa upp. Med sig hade de en flaska vin, som vi, tillsammans med Valle, såg till att den tog slut. Det med anledning av att vi alla fyra skulle gå och se Nothing but Thieves på Annexet. När flaskan var tom drog vi iväg. Tunnelbanan tog oss till Globen-området, och vi startade utekvällen med mat och dryck på Il Conte. Kanske inte den bästa restaurangen i stan, men det är billigt och rejäla portioner. Mätta och belåtna kunde vi sedan gå till Annexet för att se Nothing but Thieves.
 
Nothing but Thieves är ett band jag inte har någon större koll på, men Saga och Lisa har länge pratat om dem, och även sett dem live i Stockholm tidigare. Då tänkte jag och Valle köpa biljett, men då var det slutsålt. Den här gången gick det dock bättre med biljetterna.
 
Jag hade lyssnat in mig lite på bandet innan konserten, men jag hade nog behövt lyssna lite mer för att kunna ge en objektiv recension gällande hur bra eller dålig konserten var. Hursomhelst, vi fick en rätt bra plats långt fram på sidan. Efter hand tyckte jag dock att det blev lite högt ljud, börjar bli gammal, så jag och Valle gick och ställde oss längst bak istället. Det funkade bra det också. Jag upplevde att ljudet under konserten var lite väl distat. Det var lite svårt att höra sången och melodierna. Annars tyckte jag det var en bra konsert efter mina förutsättningar. 
En glad och tacksam Conor Mason från Nothing but Thieves.
 
När vi lämnade in och hämtade våra jackor påstod Saga och Lisa att jag blev servad av en snubba som varit med i Melodifestivalen. Ingen jag kände igen, men det var väl en kul anekdot :-)?
 
Det blev ingen mer utgång efter konserten, utan vi åkte hem och spelade TP på mitt Playstation istället :-). Det blev ändå rätt sent, så idag har vi varit lite sega.
 
Runt lunchtid drog Saga och Lisa in till stan. En mycket trevlig kväll, natt och förmiddag. Jag känner mig nästan som 20 igen :-).
 
Tack alla för allt!

Det sprängs och skjuts

Det sprängs lite här och var här i krokarna. Förvisso inget som oroar mig, men ändå, det är ju inte bra. Gällande skjutningar, eller det borde väl oftast kallas för mordförsök, började året rätt lugnt, ellerhur? Men nu har det varit två mord på två dagar, så en ytterligare eskalering är väl tyvärr att vänta?
 
Räntas sänktes, det var ju bra för oss. Bra börs igår också, även om den är lite sämre idag, ialf för mig.
 
Jaha, vad har jag sett på sista tiden?
 
Igår såg jag "Regissören - en film om Mai Zetterling". Namnet var inte obekant tidigare, men jag hade inte kunnat säga någonting om henne. Nu vet jag, ialf för ett tag, lite mer om Mai Zetterling. Sannolikt inte min typ av person, men ändå, hon hade nog sina poänger och talanger. Kommer jag någonsin se någon av de filmer hon regisserade? Vi får se...
 
Det har nyligen varit Förintelsens minnesdag. Sannolikt med anledning av det har det kommit ett par dokumentärer om Auschwitz på SVT Play. Jag såg "Skräcken i förintelselägret" igår. Den handlar om Mengele och andra som utsatte lägerfångarna för det ena och det andra. Vidrig dokumentär, och det är kanske lika bra, men det är egentligen inte mycket jag känner till om Mengele.
 
Under helgen såg jag även "Romerska härskare med Mary Beard". Mary Beard är rätt kul, men dokumentären kändes rörig, och jag tar inte med mig mycket därifrån, men åka till Tivoli utanför Rom måste jag göra snart. Det har jag tänkt att göra i flera år.
 
En serie jag gillade, och som jag sett under en tid, är "Historiska mysterier". Det är en serie i 12 avsnitt om olika mysterier, typ Påskön, kristallskallar, Bermudatriangeln, Nostradamus osv. Det är några forskare som tittar närmare på de här sakerna, och oftast kommer de fram till att det är bullshit, och sådant uppskattar jag så klart :-).
 
Nu hade det varit rätt nice att kika på Liverpool i Champions league, men jag orkar inte leta fram någon halvtaskig stream, så det får vara.

Mysteriet på Greveholm

En dag som skakats en aning av Nvidias nedgång på börsen. Som jag förstår det är det någon kinesisk AI som ställt till det. Det gjorde även att en hel del andra aktier tappade mycket under dagen. Först drabbade det inte min portfölj speciellt mycket, men av någon anledning har nu uranbolaget Cameco, som jag äger, gått ned över 14 %. Så från att ha legat ungefär plus minus noll är jag nästan ned en procent på dagen. Det går snabbt ibland.
 
Efter jobbet såg jag klart julkalendern "Mysteriet på Greveholm". Den kom 1996, och då var jag inte i åldern för när julkalendrar var som mest intressanta :-). Några avsnitt såg jag dock när det begav sig, jag kan tänka mig att jag hoppades att det skulle vara lite spänning i handlingen, men det är det ju inte. Snälla spöken och främst humor. Hanna Malmbergs karaktär mindes jag, hon var väl ungefär i samma ålder som mig då och kändes kanske tilltalande. Att hon klädde sig mycket i grönt var något jag tyckte mig minnas. I huvudsak tror jag dock bara att jag såg några avsnitt i början, för jag mindes ingenting av det senare när serien typ helt spårar :-). Oavsett en rätt kul julkalender. Som sagt urspårad, men på ett kul sätt. De med dagens mått taffliga specialeffekterna var även rätt charmiga :-).
 
I övrigt har vi böjat kika på en sjukhusserie vid namn "The Pitt". Jag blir ungefär hälften underhållen och hälften irriterad när jag ser den :-).
 
Det var den här dagen.

Bok nummer fyra

Robotdammsugaren strulade nyss, men nu har jag fått igång den. En fabriksomstart hjälpte. Det tog dock lite tid att lista ut hur jag skulle göra. Två krokar har även satts upp i sovrummet idag. 
 
Annars har jag försökt lista ut när några foton är tagna. Tror det gick så där. Nästa steg blir nog att leta negativ hemma hos päronen. Vill gärna åka dit hursomhelst, blev så kort i julas.
 
Det harklas lite efter sjukdomen, men nu har jag börjat träna igen. Eftersom jag var sjuk och reste förra helgen hann jag läsa lite extra, och igår kväll blev jag klar med den senaste boken; "To Kill a Mockingbird". En amerikansk lättläst klassiker. Jag har ingen aning om när jag fick upp ögonen för den första gången, men det känns som att titeln är något jag hört genom livet. När jag inte orkade läsa Capotes "Med kallt blod", blev det den här i stället. Jag kommer högst sannolikt ändå läsa "Med kallt blod" under året :-).
 
"To Kill a Mockingbird" var en riktig bladvändare. Boken handlar om rätt mycket, men främst är det en ung tjej som berättar om hennes liv under några år under 30-talet i USA. Hennes pappa är advokat, och förefaller vara en fantastisk människa. Så som jag vill vara, men inte alltid kan leva upp till :-). De har en hemlighetsfull granne och det blir uppståndelse i staden när en vit kvinna anklagar en svart man för våldtäkt. Pappa advokaten försvarar den svarta mannen, och trots att mycket tyder på motsatsen fälls den svarta mannen ändå. Det är en bok om uppväxt, moral, rasism, men även med en rätt snygg tvist på slutet. Nu återstår det för mig att se filmen :-). 

Lördag

En lugn lördag. Skönt efter förra helgens mer intensiva, men sjuka helg, i Tallinn.
 
Igår såg vi "Forgetting Sarah Marshall". Jason Segel blir dumpad och drar till Hawaii för att slicka såren, men där möter han sin före detta som är där med sitt nya ragg Russel Brand. Inget nytt i den berättelsen, men filmen var mycket roligare än vad jag mindes den. Jag såg den för kanske 10 år sedan, och minnet var att jag då tyckte den var halvbra, men nu tyckte jag den var riktigt kul :-). Valle uppskattade den inte lika mycket, men det är en grabbig film.
 
Idag såg jag "Diddy: The Making of av Bad Boy". Sean Combs, och alla hans namn, är ingen jag någonsin brytt mig om. Jag gillade låten "I'll Be Missing You" när jag var tonåring, men mer är det inte. Han förefaller uppenbarligen, ialf ibland, vara ett jävla svin, tyvärr som så många andra...
 
Jag har sett en del annat, men inget jag orkar kommentera ytterligare; "999 judiska flickor", "Inte mer heder", "Ditt DNA deras business", "En våldam heder", "Flykten från Östberlin" och "Akropolis". Alla var intressanta på sitt sätt.

Sinister

En förhållandevis oansenlig dag.
 
Jag tror det var i tisdags jag såg filmen "Sinister". Det med anledning av att det är samma regissör som till "The Black Phone". Jag var övertygad om att jag hade sett filmen tidigare, men jag hade inte skrivit något här, oavsett är jag nog ändå fortfarande övertygad om att jag faktiskt hade sett filmen tidigare. Saken är dock, som det är ibland med mitt minne, att jag inte mindes några detaljer från filmen när jag nu såg om den. Att filmen handlade om Ethan Hawke som flyttar till ett hus med sin familj och hittar några gamla foton eller filmer, det kom jag ihåg, men egentligen ingenting annat. Det gör att jag nu funderar lite på om jag eventuellt bara kan ha läst om filmen, men missat att ha sett den, eller om jag börjat kika på den, och sedan av någon anledning glömt sett klart den, eller tappat fokus mitt i filmen, och sedan inte orkat sett om den? Jag tror inget av detta är troligt, jag har nog främst glömt bort filmens handling. Det händer ju ibland, men "Sinister" tycker jag har en rätt vulgär och minnesvärd handling som inte borde glömmas bort så lätt, men det verkar jag ha gjort ändå. Lite störande, och en aning märkligt. 
 
Var "Sinister" bra? Lite väl mörkt filmad och ganska förutsägbar, men visst var den bra, till och med väldigt bra. Inte altt för läskig på skräckfilmsvis, men bra krypande spänning och rätt intressant handling. Det är mycket jag skulle vilja veta mer om, men när det slutade som det gjorde kan jag leva i ovissheten. Absolut en av de bättre skräck- thrillerfilmerna jag sett.

Trolltider

Tillbaka i jobb idag. Många sjuka, eller som har varit sjuka. Det är som att de flesta faller :-).
 
I måndags lyckades jag förhandla oss till samma rabatt på bolånet som förra året. Betydligt billigare att bo för oss nu än vad det var när vi flyttade in.
 
Nu har jag sett klart en av de julkalendrar jag lovade mig att se efter julaftonens quiz-debacle :-). Jag har samtidigt försökt minnas hur mycket, eller lite, jag sett på julkalendrar genom åren i Sveriges Television. Det jag kommer fram till är att jag nog sett ganska lite. De kalendrar som gick från 1988 till 1992 har jag ialf sett delar av, för de känner jag igen. Låter som jag var i en bra ålder för julkalendrar på TV då, men samtidigt har jag inget minne av att vi i familjen någonsin satt och följde kalendrar slaviskt på TV. Snarare att det kunde bli ett avsnitt här och där. Var ju svårare då att se ikapp ett missat avsnitt :-). Några av de senare kalendrarna vet jag även att jag sett delar av.
 
Däremot själva kalendrarna med luckor älskade jag. Det var väldigt spännande att varje morgon öppna luckorna och se vad som dolde sig där bakom. Men åter, såg vi så mycket av avsnitten på TV? Måste fråga mamma och pappa. Minns inte att vi kikade på morgonen, och på kvällarna var det väl ofta någon träning eller annat? Jag måste ta reda på mer :-). I övrigt ville jag ha så många kalendrar som möjligt, för att kunna öppna så många luckor som möjligt varje morgon :-).
 
Den julkalender jag började kika på var "Trolltider". Den minns jag att mamma ibland pratade om som en väldigt bra julkalender, så den har alltid funnits där som något spännande. På senare år har jag kanske däremot mest läst att det främst är 70-talsflum :-). Sanningen var som vanligt lite däremellan. Jag tyckte inte att det fanns någon röd tråd, och jag hade därmed svårt att bli betagen av själva berättelsen. Däremot tyckte jag det var kul med små troll och vättar som lever i närhet till människorna. Kul att fundera på hur de filmat också, för det spelades ju in för rätt länge sedan :-). Sammantaget hade jag nog hoppats på lite mer...
 
Nästa kalender blir nog "Mysteriet på Greveholm", och den har jag sett delar av tidigare.

Film

Det hör ju till att vid feber ligga i en soffa eller en säng och på något sätt försöka distrahera lidandet med skärmtid. I torsdags, när jag mådde som sämst, blev det en del film, men det var även fallet igår kväll.
 
I torsdags morse var förvisso febern inte allt för hög, så när jag såg filmen "1917" var jag någorlunda närvarande :-). Det är en film som handlar om ett par soldater som genom dead man's land ska föra ett viktigt meddelande till ett annat regemente, så att de inte börjar med en ödesdiger attack på tyskarna. Allt går i realtid och är därmed, till synes, filmat i en tagning. Det är lite annorlunda, och det är en snygg film. En scen som jag kommer minnas är när en av soldaterna dör och det är tydligt hur han blir blåare och blåare i ansiktet. Något morbit, men en snygg detalj. På det stora hela en bra film, men det finns som vanligt detaljer som är för mig nästan svåra att förstå anledningen till? Filmen utpelas bland britter på västfronten, men ändå dyker det upp både svarta och indiska soldater. Det förvånade mig när jag såg det, och alldeles riktigt, så var det inte i verkigheten. Det var inte uppblandat på det sättet. Är väl inte så mycket att irritera sig på, men jag förstår inte varför film- och serievärlden ska envisas med historieförfalskning? Det ger varken inkludering eller rättivsa.
 
Nästa film var en film jag väntat på att få se länge; "Alien: Romulus". Också en välgjord film, men något av en besvikelse trots allt. Det finns inget minnesvärt i filmen. Jag hade förvisso hög feber när jag filmen, men det räcker inte för att förklara att jag inte blev betagen :-). Kul, eller sjukt, att de livade upp Ian Holm som android. Det hade jag inte sett i en film förut. Den andra androiden Andy gav väl något till filmen, men annars är det en film utan själ, mer ett spektakel. Jag hade absolut förväntat mig mer.
 
"Prisoners" är en film jag tänkt att se länge, men den har på något sätt inte verkat tillräckligt spännande, men så gav ChatGPT mig tipset att se filmen, som förslag på en bra thriller. Filmen utspelar sig i modern, småregnig vardag, och det ger mig en känsla av realism. Lite lång speltid och lite väl enkelt att räkna ut hur allt låg till, men välspelat, även om Hugh Jackman är lite för mycket.
 
Den bästa filmen såg jag igår, och det var "The Black Phone". Det ska nog vara en skräckfilm, men är snarare som en thriller med övernaturliga inslag. En annorlunda idé till film som de även får ihop på ett bra sätt. En film jag kan rekommendera dem som uppskattar spännande filmer.

Bok nummer tre

Nu har nog kroppen fått bukt med febern. Är väl förvisso fel att säga när febern väl är ett sätt för kroppen att få bukt med infektionen i kroppen? Jag har sedan igår kväll ingen feber att tala om. Som jag skrev igår, jag har inte koll på min normala kroppstemperatur, och jag kan tänka mig att den även fluktuerar, men igår kväll och imorse visade termometern 37 och 37.1 grader. Eftersom jag hade feber igår har jag dock stannat hemma från jobbet idag, men imorgon börjar "livet" igen.
 
Förra veckans bok blev "Autocracy, Inc." av Anne Applebaum. Jag hade inte läst något av henne tidigare, men Viktors tyckte att jag skulle läsa boken, och så blev det. Fysisk bok den här gången. Applebaum skriver på ett lättförståeligt sätt om hur autokratierna i världen samarbetar och hur de genom trollfabriker och nyhetsmedia försöker påverka människor runt i världen. Det är exempel från exempelvis Zimbabwe, Venezuela, Ryssland osv. En del tas även upp, även om det inte är en stor del i boken, att de demokratiska länderna i många fall underlättar för skurkstater när det handlar om investeringar osv och att handel med diktaturer inte nödvändigtvis leder till demokrati. Boken känns väl genomarbetad, men det bör inte vara så många nya tankar och konklusioner för de som faktiskt läser en sådan här bok. Jag fick även känslan av att Applebaum fastnar en aning i sitt eget liberala tankesätt, att hon eventuellt övertolkar påverkansoperationer osv och glömmer bort att många människor inte vill ha allt för snabba förändringar i sin direkta vardag. Typ att för mycket öppenhet och snabb förändring i sig självt kan ge en konservativ motreaktion.

Tallinn

I mars 2014 var jag i Tallinn senast. Det var i en annan tid. Då reste jag ensam och bodde på hostel. Det blev en och annan öl. Den här gången reste jag i par med kostym och gick på operan för att se Nötknäpparen.
 
17 januari 2025
 
Innan vi åkte iväg började jag känna mig sämre igen. Det blev därmed en paracetamol innan vi tog flygbussen till ett lugnt Arlanda. I säkerhetskontrollen fick jag köra min jacka mm två gånger. Alltid är det något. Lite mexikansk mat senare gick vi på ett Airbus 320. Jag hade förväntat mig ett mindre plan, men det var ju bara positivt. Lite slängigt i blåsten vid starten, men annars gick allt bra. I Tallinn var det väldigt enkelt att få en Bolt. En skön typ körde oss den korta vägen till hotellet med rockig musik ur högtalarna. Hotellet, Nunne Boutique Hotell, visade sig vara utmärkt. Modernt, men i gamla lokaler med stenväggar, eventuellt även en del av den gamla stadsmuren. Det var framåt 00.00 nu, inte för att det spelade så stor roll, det enda som var aktuellt för mig var att försöka sova bort sjukdomen.
 
18 januari 2025
 
Det var en småfebrig natt, men framåt morgontimmarna lyckades jag sova några timmar i sträck. Valle gick sedan ut på stan medan jag kurerade mig i sängen. En bit in på eftermiddagen var jag dock tvungen att käka lunch, så vi tog en kort promenad i stan och käkade lunch på den veganska restaurangen Vegan Restoran V. Kanske inte det mest påhittiga namnet, men det var bra. Sedan gick vi de få hundra metrarna tillbaka till hotellet, där jag tog en tupplur.
Rådhuset med massa granar utanför. I Tallinn var inte julen bortstädad än.
 
https://oxelgren.blogg.se/2014/march/tallinn.html - Så här såg det ut när jag var på samma plats senast :-).
 
Efter tuppluren var det snart dags för oss att åka till Tallinns operahus för att se Nötknäpparen. Det var slips på mig och klänning på Valle, vi såg riktigt stiliga ut :-). Eftersom jag inte orkade gå till operahuset tog vi en Bolt, även om det bara handlade om någon dryg kilometers resa.
Operahuset i Tallinn är en stor byggnad, och det här är bara ena flygeln eller vad jag ska kalla det. Själva operasalen var däremot inte så stor, men väldigt vacker. Föreställningen var modern, med både Spider-Man och TV-spel på scen. Det piggade upp, även om jag bevittnade föreställningen i ett milt febertöcken.
 
Efter detta ville vi främst hem och sova, men vi hade bokat bord på den medeltida restaurangen Olde Hansa. Tanken är att en ska få en upplevelse från medeltiden, och det tyckte jag att vi fick. Vi åt med ljus från stearinljus, maten var medeltida och alla i personalen var utklädda. Det var en kul upplevelse.
 
19 januari 2025
 
Jag sov bra den här natten, och när jag vaknade kände jag mig förhållandevis frisk. Det gjorde lite ont i bihålorna och näsan rann lite grand, men någon direkt feber kände jag inte av. Det var kanske dumt, men det gjorde att jag efter en lång frukost tog en promenad. Det bokade spat på förmiddagen hade jag dock bokat av på grund av sjukdom. 
Vårt hotell där nere vid flaggorna och lite stadsmur osv.
 
Jag hade tänkt att promenera lite mer, men jag kände efter hand att jag var frusen och gav upp. Nu hade även Valle börjat bli lite risig, men det var främst på grund av mig vi kvällen innan hade förlängt tiden för utcheckning till 15.00, så att vi kunde vila lite längre på hotellrummet. Personalen på hotellet hade dock inte full koll på detta, så de ringde till rummet och undrade om utcheckningen, vilket även gällde för städpersonalen. Ingen katastrof, men det sänker tyvärr helhetsbetyget på en i övrigt utmärkt hotellupplevelse.
 
Innan vi åkte till flygplatsen behövde vi äta lunch. Den veganska restaurangen hade inga lediga bord så vi gick bort till marknaden Balti för att äta. Där fanns det mängder med små restauranger och annat. Trevligt ställe. Det blev lite piroger, dumplings och borsjtj.
 
Sedan hängde vi på hotellet innan vi tog en taxi till flygplatsen, där vi också fick hänga ett tag innan flyget gick. Även här blev det extra kontroll av mig. Den här gången var det ett halvfullt propellerplan, en ATR 72. Vi frös hela vägen i det trånga planet. På Arlanda gick det snabbt att få en Bolt som tog oss hem. Natten till idag var sedan en febrig upplevelse. Främst för Valle, men även för mig. Jag hade förväntat mig att vara frisk idag, men icke...
 
Sammantaget
 
Det känns som att jag inte riktigt får till det med Tallinn. Nu hann vi väl med det vi i en grovskiss hade tänkt att göra under resan, men inget utöver det på grund av hälsan. Det var även lite så här när jag var i Tallinn sist, att jag inte riktigt kände att jag lärde känna staden. Jag behöver nog åka tillbaka en gång till, gå på något museum osv. Gärna se något utanför Tallinn också, och kanske ta en tur till Narva.
 
Jag tyckte mig se rätt många alkoholiserade ryssar, och det pratades mycket ryska överhuvudtaget. På det stora hela var det dock ett trevligt besök, även om jag gärna hade fått ut mer av det...

Sjukdom som leder till dubier...

Jag är fortfarande sjuk, och det beror kanske på att jag for iväg till Tallinn trots sjukdomen, även om vi sedan igår kväll är hemma igen. Vi börjar i sjukänden. Först och främst är Valle nu också sjuk. Hon hade över 39 graders feber inatt, även om det verkar bättre nu. Ungefär som för mig, ett sjukdomsförlopp som börjar med relativt kortvarig hög feber. Jag kände mig rätt risig när vi drog iväg till Tallinn i fredags kväll, men jag tänkte att jag lika gärna kunde kurera mig i Tallinn som hemma. ...och jag förstår att jag därmed riskerade att smitta andra, vilket kanske är ett tecken på dålig moral? Så blev det ialf. Av trots tog jag dock inte tempen under helgen. Jag har även stundom känt mig ok, och känslan är att det blivit bättre. Igår förmiddag kände jag mig till och med ganska bra, men sedan blev det sämre igen, och när jag tog tempen nyss var den på 37.4, vilket väl får anses vara mild feber? Jag har inte koll på min normala kroppstemperatur, men jag tror att den ligger på 36 någonting. Igår hade jag rätt ont i bihålorna, men det är bättre nu, och jag tycker nog näsan rinner lite mindre idag också, även om den inte runnit extremt under hela sjukdomsperioden. Jag tycker inte heller jag känner något större obehag när jag hostar nu heller, så mycket är nog bättre, förutom febern då... Vi får se hur det känns imorgon, men en sjukdag till ligger i farans riktning.
 
Det jag menar med dubier är att som det är nu skulle jag kunna arbeta, även om det skulle gå lite långsammare, men att vara tydligt sjuk med feber och samtidigt vara på jobbet är inte optimalt. Principiellt tänker jag att är en sjuk så är en hemma och är sjuk. Jag borde inte få någon lön heller, men är jag sjuk imorgon får jag det ändå. Det gör att jag ändå vill utföra något arbete. Inte bara inkassera skattebetalarnas pengar utan att ge något tillbaka. Det här gör mig fundersam och lite irriterad. Det är väl också en sak att vara hemma för att en känner något form av obehag och tror att en ska smitta massa andra, vilket stör mig mycket, men när jag har feber, då tänker jag att det snarare är illa om jag går till jobbet? Speciellt när jag har ett arbete med mycket människokontakt. Sist men inte minst tycker jag inte om att vara sjuk för att jag har som image på jobbet att vara en stark frisk närking som aldrig är sjuk, och den imagen är ju förstörd nu :-).
 
Jag tar Tallinn-biten i ett separat inlägg.

Bättre

Den förhållandevis höga febern har lagt sig. Det var som att kroppen behövde lite hjälp av paracetamolen igår. Efter det har inte febern kommit tillbaka. Inte kännbar ialf, jag har dock inte tagit tempen idag, det med anledning av att jag vill komma iväg till Tallinn. Nu är alltså planen att jag åker med till Tallinn, och förhoppningsvis är ännu bättre imorgon. Den milda hostan jag har lär väl hänga kvar ett tag oavsett.
 
Jag har läst och sett en del under sjukdomstiden, men det får jag återkomma till. Motivationen, och kanske även orken till att skriva längre, finns inte riktigt där nu.

Sjuk

Febern har sedan igår kväll slagit sina klor i mig. Jag kände mig lite varm under veckan och var orolig för att något sådant här var på gång. Under hela natten hade jag feber, och imorse hade jag 37.6 i feber. Inte galet mycket, men tillräckligt för att stanna hemma från jobbet. Under dagen har febern varit uppe i minst 38.7. Jag är lite hostig, så eventuellt sitter skiten i bronkerna, men i övrigt har jag inte så många symptom förutom febern. Nu har jag tagit en paracetamol, så jag känner mig lite bättre, men jag tror inte det har vänt än tyvärr.
 
Tanken är att vi ska åka till Tallinn imorgon kväll, men nu verkar det tveksamt för min del. 

Midway

Nu har vi kastat ut julgranen, eller jag fick bära bort den till biografen Bristol ungefär. Där fanns det en uppsamlingsplats för granar, sedan gissar jag att kommunen kommer och hämtar dem. Det blev alltså bära gran över delar av stan igen :-). Är nog inte så udda som jag vill få det till, men jag har faktiskt inte sett någon annan släpande på en gran än mig själv :-). Barr blev det överallt. Hela trappuppgången blev full av barr. Jag vet inte hur ofta det städas, men det brukar vara rätt rent, så jag fick lite dåligt samvete och var ute och sopade lite efter att jag kommit tillbaka. Det var den här julens granäventyr.
 
Igår och idag har jag sett filmen "Midway" från 2019. Den handlar givetvis om slaget i Midway, och har väl inte blivit sågad kanske, men ändå fått ljumna recensioner. Det har väl gjort att jag inte varit jätteintresserad av att se filmen, men i dagarna läste jag något om filmen och tänkte att jag borde se den. Jag har även nyligen sett en dokumentär om knäckande av koder där ett avsnitt handlade om hur amerikanerna knäckte japanernas kod och hur det bidrog till den amerikanska segen i Midway.
 
Jag blev positivt överraskad av "Midway". Kanske är för att det var länge sedan jag såg en krigsfilm, men utifrån min uppfattning följde filmen historien på ett bra sätt, och mycket kände jag igen från det jag känner till om slaget. Kodknäckeriet var exempelvis en viktig del i filmen. Datoranimeringarna var många, men bra, och på sätt och vis blev det "verkligare" än dokumentärt och suddigt foto på långt håll. Filmen hade inte heller massa onödig kärlek eller störande moralkakor. Snygga krigsscener! Det är förvisso inte så mycket berättelse utöver slagen osv, men det var det som gjorde "Midway" bra. Raka rör, inget tjafs! Som sagt, jag blev rejält positivt överraskad. Jag antar att de ljumna recensionerna beror just på detta, att filmen inte försöker vara så mycket mer än en någorlunda dokumentär film.

Bilder

Eventuellt har jag nämnt det nyligen, men nu har jag bestämt mig för att scanna in alla mina gamla fysiska bilder, även de jag inte vet när de är tagna. De flesta har jag redan scannat in, men det var ändå lite fler att scanna in än vad jag trodde. Det tar även tid att få in dem i biblioteket av bilder när jag måste försöka komma fram till när de ungefärligen är tagna. Jag försöker identifiera serier av bilder, kollar frisyrer osv. Sedan för jag in dem i biblioteket med ett tillägg att jag är osäker på datumet när bilden är tagen. Det har jag alltså sysslat med en del i helgen.
 
Nu håller vi på och städar ut julen. Jag tror jag har hittat en plats där jag kan lämna granen imorgon, men det kommer att bli rätt rörigt att bära den när den inte är ihoppackad som den var när vi köpte den. Jag orkar inte såga isär den, om någon undrar.
 
På det stora hela en lugn helg, det bär ju iväg till Tallinn nästa helg, så blir mer då.
 
Nyss såg jag "Makten över Svalbard" om klimatförändringar och hur olika länder och organisationer har intressen på Svalbard. Vore kul att åka dit någon gång, men ligger inte direkt i pipen :-).
 
Någon som ligger lite närmare är att jag borde läsa Truman Capotes "In cold blood". Det har jag tänkt göra i många år, och jag är tämligen säker på att jag sett både en dokumentär och en film om Capote tidigare, men jag blev förvånad över att jag inte hade skrivit något här om det. Ett nytt intresse för boken kom dock till idag när jag såg "Truman Copote - En true crime-klassiker skapas".
 
Eftersom jag inte hittar nästa film i Jönssonligan-serien på någon streamingtjänst har jag satt några andra filmer på vänt, får se när jag hinner se dem :-).

Bok nummer två

Jag vaknade innan klockan 06.00 imorse. Oklart varför, och oftast brukar jag somna om, men jag tror att jag tänkte på någon simplare jobbgrej. Där någon ber oss göra något, delvis rätt, men jag ändå tänker att vi nog borde göra det på ett annat sätt. Försöka förklara det i ett mail, och det finns kanske inte ett helt rätt svar. Lätt att mitt svar låter drygt eller elakt, när tanken bara är att komma fram till den bästa lösningen. Nåväl, tror det var det som gjorde att jag inte somnade om.
 
Det gav mig dock lite tid att läsa klart den andra boken för året "Maffiapakten - när samhällets betrodda säljer sig till gängen" av Lars Wierup. Jag har nog läst de flesta av hans böcker, och de är alltid intressanta, vilket även den här var. I den här boken tar Wierup upp hur banker, advokater, läkare, mäklare och andra hjälper kriminella till olika fördelar i samhället. Typ att banker inte kontrollerar underlag till lån tillräckligt, att läkare skriver falska läkarintyg, att advokater går utanför lagen i sin yrkesutövning osv osv. Mycket har jag stött på själv i min yrkesroll, så inget direkt nytt under solen, men jag blev ändå fascinerad över att Wierup vågade ta upp att en del av detta kan bero på att kvinnor i olika maktpositioner kan utnyttjas och att ökningen av mutor och korruption delvis kan bero på hur andra kulturer förhåller sig till sådant. En krass bok med få förskönande omskrivningar. Det bidrar till det jag brukar säga, skjutningar osv är bara ett symptom på något mycket värre, men när "alla" andra fuskar, varför ska inte jag fuska då också? Det är det senare jag är, kanske inte rädd för, men något som gör mig ledsen.
 
I övrigt har jag sett om de två avsnitten från Världens Historia "Hitler & Stalin". Det handlar bland annat om deras likheter och hur Hitler svek Stalin. Repetition är kunskapens moder! Att Stalin dog 1953 börjar väl sätta sig nu?
 
Annars blir det en lugn dag idag med lite fotboll.

Torsdag

Det har trots allt gått rätt bra att jobba. Vi har slagit ihop de vanliga ansökningarna med de från Ukraina, så det är lite rörigt, men det kommer nog bli bra framöver. Jag funderar dock på att anmäla mig för arbete på en annan enhet. Tror det kan vara intressant, men vi får se. I övrigt fick en icke nära kollega ett akut sjukdomsfall i tisdags ett par meter ifrån mig. Några andra var närmare honom och tog hand om honom. Såg rätt otäckt ut, och förefaller vara förhållandevis allvarligt. Hoppas allt går bra.
 
Märkligt domslut i matchen mellan Spurs och Liverpool igår kväll som Liverpool förlorade med 1-0. Målskytten Bergvall borde väl ändå ha blivit utvisad precis innan han gjorde mål? Men kul för honom!
 
Jag har även sett "Vikingakvinnornas tid" under veckan. En och annan kvinna förefaller ha haft en framstående roll under vikingatiden, men även om det verkar som att många önskar annorlunda, så förefaller det väl ändå vara mer undantag än regel?

Tidigare inlägg
RSS 2.0