Tillbaka på jobbet :-)

Nu har jag arbetat i tre dagar. Plöjt igenom mailen, försökt läsa in mig på de rapporter som kommit under tiden jag varit borta och även börjat se hur MD börjat ändra våra beslut... Med deras sätt att se på saken kommer många överklagade beslut att ändras, väldigt många... Nästan lite komiskt! Vi har liksom inte tid att tänka efter i våra beslut, det ska bara produceras... I övrigt är väl stämningen på jobbet så där backstabbande som vanligt, och jag är inte bättre eller sämre än någon annan :-).

I Örebro igen

Igår kom vi så hem från en alldeles fantastisk resa i Ukraina. Jag tror inte det kan bli så mycket bättre. Hotell, mat och sällskap i toppklass. Jag hade iofs en tanke på att åka till Moldavien som aldrig blev av, men när vi väl var i Odessa så lockade det inte. Jag kände mer för att bara ta det lugnt och ha det bra.
 
Det var dock lite segt i Odessa när vi skulle flyga till Kiev. Förvisso kostade taxiresan till flygplatsen fjorton gånger mindre än vad det kostade att åka från flygplatsen, så det var ju bra :-). Vi förstod att vi blev lurade när vi kom till Odessa första gången, men kanske inte att vi blev sååå lurade :-). Väl på flygplatsen i Odessa för andra gången visade det sig att den nya terminal-byggnaden inte börjat användas för avgångar så vi hamnade i en väldigt gammal terminal-byggnad utan AC, och vi var rätt sega sedan dagen innan. När vi sedan skulle checka in visade det sig att våra ombokade flygbiljetter inte blivit ombokade ordentligt. Vi fick således gå en trappa upp för att fixa det hela. Det löste sig dock rätt fort och vi blev erbjudna hotell i Kiev, men det var inte tal om ersättning för det hotell vi redan bokat i Kiev.
Flygplatsen i Odessa. De har dock som nyss nämnts byggt en ny terminal-byggnad så snart kommer nog denna att sluta användas.
 
I Kiev sedan kände sig Robert och jag lite som hemma :-). Vi bodde på det något märkliga Hotel Ukrayina vid Självständighetstorget. Hotellet är märkligt för att det är så pampigt men samtidigt så gammalt och risigt. Det är som att hotellet var tänkt att vara väldigt lyxigt men att de sedan glömde att ta hand om det.
I mitten syns Hotell Ukrayina och resten är väl Självständighetstorget.
 
Vi var så trötta denna kväll så det enda vi alla gjorde, förutom Robert då, var att gå ut och äta. Vi gick till restaurangen Spotykach för lite ukrainsk mat, och maten var ok.
 
Jag kan verkligen rekommendera Ukraina som resmål, och i synnerhet Odessa, om en är intresserad av att se en fattigare del än Kiev. Det är stor skillnad. Kiev framstår som rikt i jämförelse med Odessa.
 
...och grabbar tack för en härlig resa!!!

Midsommar osv

Nej den 22 juni 2017 innebar inte så mycket baluns vilket jag förutspådde i mitt förra inlägg. Vi tog däremot en Uber in till stan för att käka god mat. Vi valde en restaurang vid namn Fratelli och som har bra betyg på Tripadvisor. Maten var god och servicen bra, men vi tyckte inte det lyfte riktigt. När vi ätit klart gick vi åter till den bar där vi hade haft den mycket trevliga tisdagskvällen. Vi orkade dock inte växla upp och pratade främst en stund med några som även de varit där under tisdagen, men det blev inte mer än så, och vi var väl hemma rätt nykra framåt 03.00.
 
Nästa dag, Midsommarafton, blev det dock ett himla hålligång. Under dagen gjorde vi dock inte mycket. Det blev som vanligt, bada och läsa lite vid poolen. Vi gick dock senare ned till havet för att känna på det. Alla doppade sig utom jag, för mig räckte det med att blöta fötterna eftersom det var ganska kallt i vattnet.
 
På kvällen grundade vi med mat på hotellets fantastiska restaurang innan vi efter något pit-stop gick in på den i Ukraina väldigt kända klubben Ibiza Club. Att döpa en klubb i Odessa till Ibiza känns väldigt "öst" och vi hade väl inga större förhoppningar, men vi tyckte det var kul att se vad det var nu när vi var i Odessa. Det kostade 450 hryvnia att gå in, vilket är väldigt dyrt i Ukraina. Jag vet inte om det var värt det, men vi hade rätt kul. Det var livekonsert med Dan Balan, en moldavisk artist som bland annat skrev låten "Dragostea din tei" som var populär när jag var ung :-). 
Ibiza Club i mörker. Det är en klubb där det finns flera pooler och barer på ett ganska stort område och dit en även kan gå under dagtid.
 
Vi hade sammantaget en bra kväll förutom lite regn under en period.
 
När vi lämnade klubben på morgonkvisten ville Lundmark och Robert åka en galet snurrande karusell vid namn Bomber.  
Efter att Lundmark och Robert snurrat runt i den här karusellen ett tag så blev Lundmark helt hög. Har aldrig träffat honom så glad och fnittrig som han var då :-).
 
Sedan knallade vi hemåt tittandes på soluppgången.
Solen som går upp ganska nära vårt hotell.
 
Nu är vi i Kiev och imorgon åker vi hem till Sverige igen. Jag är för övrigt så trött nu att jag inte orkar skriva något mer...

Nyttigt, så länge ialf...

Gårdagskvällen innebar inte så mycket mer än en middag och ett överraskande skyfall. Vi var ju rätt slitna så vi valde att gå till en restaurang i närheten av vårt hotell vid namn Daca. Precis när vi beställt kom dock skyfallet och vi fick flytta oss inomhus. Stället var trevligt, och maten bra, men helhetsbetyget drogs ned av segt humör och av att Lundmark inte fick sin mat. Vi trodde att han hade beställt fel när han fick en tallrik potatis, men det var sannolikt så att potatisen var till oss alla, men Lundmark åt upp den själv, så nu är han skyldig oss alla potatis... Vi andra beställde fisk som var ok, men det var mycket ben och därav svårt att äta.
Glada pojkar i regnet.
 
Vi lade oss tidigt igår och kom därför upp tidigt idag. Vi har därefter ätit frukost, badat och tränat. 
 
Nu håller vi på och gör oss ordning innan lunchen, och ikväll blir det nog någon form av baluns.

Slagna hjältar...

Igår var vi dock endast hjältar! 
 
Efter en riktigt nyttig dag igår med simning och gymmande tog vi en Uber-taxi för 20 SEK in till stan, Robert dricksade dock även typ samma belopp på grund av dåligt samvete :-). Att vi åkte in till stan var av lite olika anledningar, men främst för att vi skulle äta på restaurangen Bernardazzi som låg som högst rankade restaurang i Odessa på Tripadvisor. Det visade sig även att Bernardazzi var något utöver det vanliga. Förutom att maten var sagolik så var det bland annat en särskild herre som smakade av vinet som vi beställde och en särskild pall för Roberts väska. Att fylla på vin eller vatten själv i glasen kom inte heller på fråga. Även själva lokalen var otroligt läcker. En gammal luftig byggnad och där toaletten var något av det galnaste vi sett.
Om någon av er som läser detta får för er att åka till Odessa rekommenderar jag starkt att ni äter på Bernardazzi. Särskilt dyrt blev det inte heller, ungefär 300 SEK för förrätt, huvudrätt, en flaska vin, efterrätt och kaffe. Det är stundtals nästan pinsamt billigt.
 
Sedan gick vi och kikade en sväng på Deribasovskajagatan som är Odessas Avenyn eller motsvarande. Vi kollade även lite skor i ett köpcentrum. Sedan var vi lite villrådiga över vad vi nu skulle göra. Det var ju trots allt tisdag och det verkar inte som att säsongen har kommit igång helt här. Det slutade dock inte helt oväntat med att vi stannade till på en restaurang och började dricka öl samtidigt som vi gissade fotbollsspelare och diverse personer. Väldigt trevligt! När vi sedan bröt upp därifrån hade vi nog råkat skicka i oss en tre fyra glas var med varierat alkoholinnehåll.
 
Vi rörde oss sedan vidare och hittade en liten bargata. Det var ungefär som saluhallen i Örebro fast utan tak men med en massa små barer. Vi valde en av barerna och där blev vi sedan kvar hela kvällen, och ja vi ägde stället :-). Efter ett tag hade vi blivit ett stort gäng med människor från Kharkiv, Minsk och jag vet inte var. Några sjömän också! Det blev mycket dricksande i baren och mycket alkohol till höger och vänster. Bartendern "dricksade" även tillbaka när jag beställde fyra öl eftersom jag fick en femte öl på köpet vid ett tillfälle :-). När det efter några timmar så var dags för soluppgång så tog barägaren med oss som var i baren till stranden för att se soluppgången. Vi fick även med oss en flaska rom på vägen som vi gick och smuttade på. Batteriet på min telefon hade dock vid det här laget dött så det blev inga bilder på soluppgången, men jag minns det som vackert :-). 
Barhäng med en av ukrainarna. 
 
Några ukrainare fick vid sjusnåret sedan ringa en taxi åt oss så att vi kom hem :-). När vi kom hem så hade även en kommit bort men denne kom snart till rätta :-D.
 
Det hela kan sammanfattas med att det blev en väldigt minnesvärd kväll.
 
Idag har vi på grund av gårdagskvällen inte gjort just någonting. Sovit, läst, sovit lite till osv... Men nu om ett tag tror jag att vi ska gå ut och äta gott.

Odessa är utomlands, på riktigt...

Det märks att Odessa inte ligger i Sverige, och innnan ni klagar över det självklara så ska jag förklara. På senare år har jag besökt rätt många städer i den östra delen av Europa och ofta har jag främst blivit överraskad över hur modernt och enkelt det varit. I Odessa är det dock en aning annorlunda. Förvisso finns det oftast menyer på engelska på restaurangerna men generellt är allt skrivet på kyrilliska och få pratar engelska. Då menar jag att det även på restaurangerna är få som ens kan någon engelska. Vi får oftast peka på menyerna för att visa vad vi ska ha så att den som tar beställningen kan läsa den kyrilliska som står tillsammans med den engelska översättningen. Vår känsla är även att personalen på restaurangerna även är motvilliga att ens ta våra beställningar för att de har svårt med språket. Känslan är att den i personalen som kan lite engelska tvingas hjälpa oss :-).
 
Taxiresorna har även varit ett äventyr i sig. Allt är väldigt billigt här och det även att åka taxi. När vi åkte från flygplatsen var det dock dyrt trots att vi betalade vår taxiresa i förväg i en taxilucka. Jag tror att vi då betalade 1200 hryvnia vilket mosvarar ungefär 400 svenska. Det blev ändå rätt billigt för oss. Andra gången vi åkte taxi betalade vi 500 hryvnia för ungefär samma sträcka och den sista gången betalade vi 100 hryvnia för samma sträcka. Så vi har blivit väldigt lurade några gånger, vilket vi iofs har förstått, men det är ändå stora skillnader :-).
 
Gårdagen var annars ganska lugn och vi besökte bland annat de centrala delarna av Odessa. Vi besökte bland annat Potemkintrappan som sannolikt är den mest kända platsen i Odessa och som bland annat fanns med i den klassiska filmen Pansarkryssaren Potemkin.
Potemkintrappan.
 
I övrigt gjorde vi inte så mycket mer inne i stan. När vi först gick till en restaurang gick dock strömmen när jag besökte toaletten och eftersom strömmen hade gått kunde vi senare inte beställa någon mat på den restaurangen. Det verkade även som att strömmen gått i hela centrala Odessa för inte ens trafikljusen fungerade. Att strömmen går på det viset är lite ovanligt som svensk. Vi hittade dock senare en annan restaurang där elen fungerade och där vi sedan blev sittandes ganska länge.
 
Vi åkte sedermera tillbaka till området Arcadia där vi bor. Där köpte Lundmark bland annat solglasögon, Ray Bans, som försäljarna var helt öppna med var kopior, trots att de såg exakt likadana ut som de äkta. 
 
Vi bor i party-området, så under gårdagskvällen gick vi ned till klubbarna som ligger precis vid vattnet. Det var dock ganska lugnt igår så vi gick inte in på någon klubb, men vi käkade och knallade runt i området. Jag tror dock att det kan vara väldigt bra drag när det är mer folk. En ytterligare något spännande detalj är att på vägen från vårt hotell ner till klubbarna finns det en öppen brunn mitt i gatan där det är väldigt lätt att falla ned och det finns ingen varning eller avspärrning runt hålet :-). Det är alltså rätt mycket som är ganska annorlunda här jämfört med Sverige.
 
Idag blir det sannolikt en väldigt lugn dag vid hotell-poolen. Senare i eftermiddag har vi dock tänkt att ta oss in till centrala Odessa igen för mat och dryck.
Maten på hotellet är som tidigare nämnts i toppklass och så här såg den nyss inmundigade frukosten ut.
 
Nee nu blir det att gå ned till poolen.

Framme i Odessa

Det gick bra att flyga hem från Zürich. Lite märklig start dock när flygplanet cirklade ett par varv över Zürich innan det tog kurs mot Stockholm.
 
Jag var sedan hemma en dag för att tvätta innan jag igår tillsammans med Danne, Lund och Rob åkte till Odessa i Ukraina. För att ta oss hit fick vi byta i Kiev. Ukrainarna verkar inte så vana med att flyga för det var ett väldans applåderande vid landningarna både i Kiev och Odessa :-). Det var även en seg resa eftersom det var flera trånga bussresor mellan flygplanen och terminalerna både i Kiev och Odessa. Både till och från flygplanen...
 
Vi kom fram till Odessa igår kväll när det precis hade börjat mörkna, så vi har inte hunnit sett så mycket av staden än, men det har vi tänkt att göra nu.
 
Hotellet där vi bor är ett femstjärnigt spa-hotell och det är galet lyxigt. Rummen är väldigt stora med högt i tak. På hotellet finns även allt; gym, spa, pool med mera. När vi käkade middag här igår var maten väldigt lyxig och frukosten imorse var även den till stor belåtenhet. Allt är även i en bra prisklass :-D.
 
Än så länge är vi alltså väldigt nöjda med Odessa :-).

På väg hem för en stund

Nu sitter jag på flygplatsen i Zürich, och jag är ute i god tid. Planet går 12.10, vilket är om två timmar och 20 minuter från och med när jag skriver detta.
 
Igår gjorde jag inte så mycket. När jag kom tillbaka till Zürich gick jag och käkade lite pasta som var överraskande god. När jag skulle betala råkade jag ge lika mycket i dricks som jag hade betalat för maten. Det ledde till att jag fick tillbaka drickspengarna kontant :-). Schweiz är som i Sverige, dricks är inte något som "förväntas", men det är alltid fint att runda upp vilket var min tanke... Jag misslyckades dock som synes. Servitören undrade sedan om jag var DJ, eftersom jag hade mina hörlurar runt halsen :-). Nej blev mitt svar, men förhoppningsvis får jag spela lite musik den 5 augusti.
 
Sedan gick jag ned till sjön för att fortsätta läsa i min bok om Jason Diakité. När jag satt där kom det fram två tjejer och ville ta foton på mig för en modeblogg. Jag fick sätta på mig ett armbandsur och instruerades att se normal ut och fortsätta läsa. Det var dock lite knöligt att få klockan i bild samtidigt som jag läste :-). De sa att de fotade vanliga människor för sin blogg, så det var ingen upptäckt till de stora modehusen direkt :-). De lovade sedan att skicka bilderna på Instagram, får se om det blir av. Det var hursomhelst det roligaste som hände igår.
 
Jag bodde åter igen på Hostel Otter och i samma rum som senast. Rummet befolkades förutom mig av två amerikaner, en brasilianare, en pakistanier och en idiot till ryss/tysk. Det var bara supa, fitta och knulla i ryss/tyskens huvud. Inte de vanliga samtalsämnena på ett hostel. De andra var dock hur bra som helst, och det var kul att prata lite immigration med pakistaniern. Enligt hans åsikt så lämnade ialf inte pakistanierna sitt land för att det var extremt svåra förhållanden, utan de som lämnade var oftast från Punjab, där det är lugnt. Han menade också på att flera är indier. Han förklarade också att Islamabad är en väldigt modern och planerad stad i Pakistan och inte alls speciellt rörig, så där for en fördom på skam.
 
Vi har fått ett problem med vår Odessa-resa. Tydligen är flyget på lördagen inställt, så vi har blivit ombokade till ett flyg på söndagen... Hela grejen med att boka hemresa på lördagen för mig var för att få en dag hemma innan jag ska börja jobba, men så verkar det inte bli...

Vaduz

Igår och idag har jag befunnit mig i Liechtenstein. Eftersom både landet och alla dess byar/städer är så små så bor jag inte i Vaduz utan precis utanför i något som heter Triesen. Här bor jag på hotellet Meierhof som är ett väldigt trevligt hotell med härlig utsikt över berg och dalar. Det kommer dock inte bli mer än en natt här för om ett par timmar tänkte jag åka tillbaka till Zürich, vilket en ganska enkelt gör med buss härifrån in till en stad som heter Sargans och därifrån tar tåget till Zürich. Måste tillägga att tågen i Schweiz är bra och går ofta, men är lite dyra.
Utsikten från mitt rum nu på morgonkvisten.
 
Jag kom fram till hotellet strax efter lunch igår, och det ganska svettig efter att ha släpat min väska upp för den sluttning en måste ta sig upp för för att komma till hotellet. Efter en lunch på hotellet vandrade jag tillbaka ner till Vaduz för att kika lite på stan. Den generella känslan av Vaduz och Liechtenstein är lite som den jag och Tobias fick i Andorra. Fina miljöer men annars rätt trist. I Vaduz är det inte lika mycket kommers som i Andorra La Vella, men en slås av att det är mycket nya hus och mycket byggen igång. En får inte någon mysig-liten-by känsla som ialf jag hade förväntat mig. Det är fint runtikring Vaduz, men själva Vaduz blev en besvikelse.
 
Eftersom det bor 5-600 invånare i Vaduz och knappt 40 000 invånare i hela Liechtenstein så finns det inte så mycket muséum osv att besöka, så det går rätt snabbt att göra Vaduz. Något som är vanligt är dock att besöka slottet i Vaduz som ligger uppe på ett berg och blickar ut över dalen där Vaduz ligger. En får inte gå in där dock eftersom prinsen bor där, men vyerna över Vaduz och Liechtenstein är värda promenaden upp.
Slottet i Vaduz.
Utsikt över Vaduz.
Exempel på den rätt trista bebyggelsen i centrala Vaduz.
 
Jag knallade väl runt i Vaduz några timmar innan jag återvände till hotellet för vegetarisk trerätters middag.
 
En märklig sak med hotellet, men som även var faktum i Zürich, är att eluttagen främst är gjorda för smala kontakter, inte sådana tjocka runda som till min dator. Jag har därför fått låna en extramojäng av hotellet för att kunna ladda min dator. Har inte riktigt förstått grejen med de här eluttagen!?
 
Nee nu blir det att packa väskan för att försöka ta mig tillbaka till Zürich så att jag inte missar flyget hem imorgon.
 
Ska en inte åka skidor eller vandra är min uppfattning att ett besök till Liechtenstein inte behöver vara längre än högst en dag.

Zürich

Zürich imponerade! Jag spenderade en heldag och två nätter på Hostel Otter i gamla stan i Zürich innan jag idag lämnade för en kort visit till Vaduz i Liechtenstein.
 
Eftersom det är så dyrt med boende i Zürich blev det boende på hostel i ett rum med sex personer. Där träffade jag bland annat en ung thailändska vars pappa var general och som varit del av gardet kring Shinawatra. Bara en sådan sak. Vi knallade sedan runt i ett soligt och varmt Zürich och diskuterade hur svenskar ser på thailändare osv. Intresssant!
 
Det blev en rätt lång promenad till flera av stadens kyrkor och även ned till Zürichsjön där folk solade och badade. Det vore ju trevligt om det även fanns en sådan möjlighet med Örebro och Hjälmaren. Matstoppet på en kinesisk restaurang var inte heller fy skam där jag inmundigade en utmärkt anka. En rolig grej hände också när jag skulle köpa bryggkaffe på Café Henrici. Jag bad om att få lite kall mjölk i kaffet, men det tyckte inte baristan var en bra idé eftersom det skulle förstöra det fina kaffet de använde till sitt bryggkaffe :-). Den uppmaningen har jag aldrig fått förut och det hela slutade med att jag beställde en latte istället :-).
Floden Limmat och en av de kyrkor vi sedermera besökte.
Utsikt från ena torner i kyrkan Grossmünster.
 
Under kvällen sedan mötte jag upp en slovakisk snubbe som jag och Tobias träffade under en barrunda i Tel Aviv för ett par öl på ett ställe som heter El Lokal. Även det trevligt, men jag var hemma redan vid 23.00 och det blev bara ett par öl. Det har varit en lugn resa gällande alkoholen hittills.
 
Sammanfattningsvis tycker jag Zürich verkar väldigt trevligt. Lite dyrt men överraskande vackert. Väl värt ett kortare besök!

Kort sammanfattning av Nice

Frankrike har inte varit något favoritland tidigare, och är kanske inget jag egentligen har haft fog att bedöma eftersom jag inte varit där så mycket. Hursomhelst så fick jag inte samma känsla av Nice som jag fått av andra delar av Frankrike. Här tyckte jag att folk generellt var trevliga och det verkade inte heller vara så mycket unga grabbgäng hängandes överallt. Jag hittade även en hel del att göra trots att jag inte gillar strand, som det finns mycket av i Nice. Chagall-museumet har jag skrivit om tidigare, men det finns även ett museum gällande Henri Matisse. Mitt mål var att besöka Matisse-museumet igår, men tydligen var det stängt denna vecka på grund av någon renovering, lite surt.
 
Annars blev det som tidigare skrivits inte så mycket av gårdagen. Jag åt en god frukost och letade reda på var terroristen sköts ihjäl för ett år sedan. Jag satt sedan rätt länge på flygplatsen och läste bok och skrev blogg.
Det var bland annat här det hände på Promenade des Anglais i Nice.
 
När jag skulle gå på planet, Easyjet, så blev det dock lite spännande... Jag har aldrig flugit med dem förut och kommer nog inte göra det i framtiden heller om jag inte tvingas göra det. När jag skulle gå på planet så blev jag stoppad eftersom jag hade en väska med handbagage och en datorväska med mig. Det brukar sällan vara några problem med den kombinationen även om jag vet att Wizz Air har, eller har haft, regeln att det bara är en väska som gäller. Hursomhelst blev jag stoppad när jag skulle gå på planet och ombedd att försöka klämma ned datorväskan i handbagaget. Jag sa att det inte går och bad om att få betala istället. Det skulle kosta 60 euro, vilket jag inte hade något emot. Har jag gjort "fel" så har jag liksom. Men då fick jag inte betala utan skulle prova att packa ned datorväskan i handbagaget utan datorn. Vad det nu gör för skillnad att bära in ett handbagage och en dator istället för ett handbagage och en datorväska med en dator i...? När jag sedan försökte ordna med detta kom de på att det gick bra ändå, så jag fick gå på planet precis så som jag själv tänkt, bara det att jag fått stått i några minuter inför allt folk för att försöka packa om mina väskor. Jag förstår ju att jag missat deras regler, men stör mig järnet på att de har en sådan här regel bara för att tjäna pengar. Det tar liksom ingen direkt plats med en datorväska under stolen framför.
 
Nu har jag spenderat en bra och solig dag i ett förvånansvärt vackert, trevligt och kanske mer förväntat dyrt Zürich. Imorgon åker jag till Vaduz om allt går enligt plan.

Monaco!!!

Hittills har planen för resan fungerat med endagsresor till Europas mini-länder. Får hoppas att det även går bra att åka över dagen till Liechtenstein.
 
Jag tog tåget från Nice till Monaco och det tog ungefär 20 minuter och kostade 30-40 kronor. Det var även en fin tågresa med mycket tunnlar och utsikt över Medelhavet.
 
Framme i Monaco började jag med att beställa en pizza eftersom jag inte ätit någon frukost. Jag vet inte om det var medvetet men jag fick betala för den vattenflaska jag hade med till restaurangen, men jag tror att det var ett misstag. När jag påpekade det hela sa jag dock bara att jag kunde ge den extra kostnaden som dricks.
 
Jag knallade först runt i värmen i Monte Carlo. Tittade på stora båtar och det ganska spännande landskapet med stora kullar intill havet. Mycket finare landskap än jag hade föreställt mig.
Familjen Folke har kanske råd med de här båtarna, men inte jag :-).
 
Sedan blev mitt mål att hitta det kända kasinot i staden. På vägen dit tog jag en kaffe på Starbucks och vandrade förbi Fairmont hairpin som tydligen är en tight kurva i Formula 1-loppet som går här. Inte för att jag förstår så mycket av det, men jo det är nog svårt att köra snabbt i den kurvan.
Fairmont hairpin.
 
Sedan gick jag lite fel och hamnade i solen i flera minuter där det var helt vindstilla. Trodde nästan jag skulle avlida, var så himla varmt, men stark som jag är så överlevde jag ;-).
 
Jag hittade därefter kasinot efter att rätt längre trott att det var operan :-). Efter lite övervägande provade jag att gå in i kasinot. Jag var ju trots allt klädd i shorts och sneakers, men det gick bra, även om den personen som stod bredvid mig inte kom in på grund av mer löparliknande skor. Det var gratis att gå in i entrén men kostade 17 euro att gå in på själva kasinot vilket jag gjorde. Där inne var det inte så mycket folk och mindre yta än jag trodde. Det är exempelvis mycket större ytor på kasinonen i Las Vegas som jag minns det. Jag kunde dock komma tillbaka senare om jag ville på samma biljett, och då hade det säkert varit mer folk. Sammanfattningsvis kanske lite av en besvikelse trots allt.
Utanför kasinot. Det var mycket fina bilar i Monaco och det särskilt runt kasinot. Ferrari var inget ovanligt även om jag inte vet om just den här bilen är en Ferrari.
Inne på kasinot. En gubbe jag frågade för att ta bilden misslyckades att ta en bild trots tre försök. Han kanske var vampyr eller något, för varma fingrar verkade han inte ha... Den här bilden togs därför av några andra som ville att jag skulle fota dem.
 
Jag passade på att använda en av kasinots toaletter innan jag kände mig nöjd :-).
 
Sedan gick jag till en annan del av landet, Monaco-Ville, där palatset osv ligger.
Palatset!
Utsikt över Monte Carlo.
 
Sedan blev det åter tåg tillbaka till Nice och lite halvok mat på restaurangen Le Quebec, men ölen Pelforth var riktigt bra.
 
Sammanfattningsvis en bra dag och en nytt land att lägga till handlingarna. 

Nice was nice

Ja det är inget nytt eller kul med den rubriken, men det stämmer ialf!
 
Nu sitter jag på flygplatsen i Nice för att om några timmar flyga till Zürich. Jag tog en Uber-taxi hit lite tidigare än vad som var tänkt eftersom Matisse-museumet var stängt. Istället för att knalla runt i Nice en dag till kunde jag därför lika gärna åka till flygplatsen för att få bra internet och skriva ett eller två blogginlägg.
 
10 juni 2017
 
Det var skönt att sova och vakna i en bra säng även om hotellrummet i övrigt hade en del att önska. Rummet var rätt stort men det kändes ändå trångt överallt med massa konstiga vinklar. Det var även en del störande ljud av fåglar eller om det kom från rören, svårt att veta.
 
Jag började dagen med en frukost på Brasserie La Lorraine mitt emot hotellet där jag hade lite rabatt från hotellet. Det blev en engelsk frukost som var helt ok, men inte mer.
 
Sedan började jag min vandring runt i Nice. Jag började med att gå ned till havet och Promenade des Anglais där terrordådet skedde häromåret. Det kändes lite otäckt att känna igen sig från de filmer jag sett från dådet. Allt kommer så himla nära så att säga. Jag gick sedan vidare till Vieille Ville som är gamla stan i Nice. Det var trevliga kvarter med mycket restauranger och butiker som sig bör på ett sådant ställe. Det var även en marknad igång där jag köpte mig lite oliver.
Marknad i Vieille Ville i Nice.
 
Att jag gick den vägen var främst för att jag var på väg upp till Parc de la Colline du Château för att kika på utsikten över Nice. Det var några trappsteg för att komma upp till parken, men det var inte överjävligt jobbigt, och inte heller så varmt denna dag, även som solen sken. Där uppe på toppen fanns det diverse ruiner och grejer att titta på för den som var intresserad, men jag var som sagt främst intresserad av utsikten över Nice. 
Utsikt över stranden, Promenade des Anglais och Vieille Ville.
Utsikt åt andra hållet över hamnområdet.
 
Sedan gick jag ned och förbi en minnesplats från Första världskriget innan jag hittade en liten restaurang vid namn Mi Casa i Vieille Ville innan jag bestämde mig för att besöka Chagall-museumet.
 
Jag är inte så bevandrad i Marc Chagall, men har ändå under en tid tyckt att de målningar jag sett av honom varit rätt intressanta. Det här museumet var rätt litet och tog väl en dryg timme att gå igenom om en lyssnade på det mesta i audioguiden. Målningarna handlade som det verkade uteslutande om religiösa teman. De innehöll även många små detaljer som avbildningar av Marc Chagalls födelseort i Ryssland.
Chagall-målningar. Alla målningar var verkligen stora. Förutom målningar var det även en hel del andra konstverk som synes mellan dessa två målningar.
 
Sedan gick jag hemåt och stannade för en kaffe. På kvällen blev det sedan god italiensk mat på restaurangen Portovenere. 
 
Sedan blev det inte så mycket mer denna dag.

Nu i Nice men blir ändå om Barcelona

Jag landade i Nice igår kväll och har således spenderat dagen i Nice, men det kommer det mer om senare. Mitt internet där jag för tillfället bor är för dåligt för att ladda upp bilder.
 
Min andra heldag i Barcelona spenderade jag delvis som jag sa på Hospital de Sant Pau. Det är ett stort område med flera byggnader och som fungerade som riktigt sjukhus fram till 2009. Skillnaden emot vad jag är van vid gällanade sjukhus är att det här sjukhuset är extremt läckert att titta på, galen arkitektur. Kanske inte helt logiskt med tanke på att det måste kostat en himla massa onödiga pengar, men snyggt blev det, och det är väldigt svårt att tro att det fungerat som ett sjukhus. Byggnaderna på området är inte ritade av Gaudi, som mycket annan populär arkitektur i Barcelona, utan av Lluis Domènech i Monataner.
 
Att gå runt på området var lugnt och trevligt för det verkar inte som så många turister hittat hit än. Ett minus var att en inte fick med någon audioguide utan det fick en lösa på egen hand med en app på telefonen. Egentligen rätt bra, men hade kanske blivit dyrt eftersom det inte fanns något publikt Wi-Fi på området, och så vitt jag vet är inte roaming-kostnaderna avskaffade än, så jag fick klara mig utan audioguide.
 
Jaha och där försvann hälften av texten jag hade skrivit på grund av den dåliga uppkopplingen...
 
Hursomhelst gjorde jag ingen mer sightseeing under denna dag utan jag passade istället på att träffa lite gamla bekanta för öl och mat.
 
Bland annat var jag en sväng i stadsdelen Gràcia. Där har jag tidigare bara varit när jag gått till Park Güell och en gång när jag och Bias skulle äta lunch, men då hade inte restaurangen öppnat än, så det sket sig... Tror iofs vi käkade någon annanstans i Gràcia då, men på något enkelt ställe. Min upplevelse av Gràcia har tidigare varit att det varit en trevlig stadsdel med färre bilar och smalare gator än själva Barcelona, men annars har jag inte förstått grejen. Nu när jag var där under kvällen var det fortfarande färre bilar och smalare gator än i Barcelona, men det var även mycket mer folk i rörelse och massor med öppna lokala restauranger och barer. Vidare så var ett torg helt belamrat med människor som satt ned på själva torget, ungefär som i en park, och det var folk som spelade instrument osv, så där "härligt" alternativt. Det gjorde ialf att jag förstod grejen med Gràcia mycket bättre än vad jag gjort tidigare :-).
 
Gårdagen innebar inte så mycket egentligen. Jag passade åter på att träffa lite gamla bekanta och fick bland annat höra att jag såg "för smal" ut. Lite märkligt eftersom jag inte gått ned i vikt sedan jag träffade dessa människor senast :-). Men det kanske berodde på den för stora skjortan :-).
 
Sedan flög jag till Nice med Vueling. På flygplatsen i Nice blev det lite strul eftersom Uber inte ville fungera och att bussen jag därför tänkte ta istället var full så att jag inte fick åka med. Jag lyckades dock lösa Uber-problemet och fick åka med en georgier som jag försökte prata franska med, vilket gick så där, på grund av min helt ofullständiga franska.
 
Jag checkade sedan in på Hotel de Suede. Passande namn!

Picasso och Gaudi

Jag försöker komplettera det jag inte tidigare gjort i Barcelona nu, så igår blev det ett besök till Picasso-museumet och Palau Güell.
 
Picasso-museumet ville jag främst gå till för att få se Picassos version av Velázquez Las Meninas. Jag fastnade för den målningen för ett par år sedan efter ett besök i Madrid. Tyvärr var det fotoförbud inne på musumet så jag har inga bilder därifrån. Att det finns ett Picasso-museum i Barcelona beror på att Picasso bodde här lite till och från. När en besöker museumet så får en med en audioguide som förklarar en del om olika målningar, och eftersom en vill lyssna klart på allt de säger så tar det ett par timmar att gå igenom museumet. En får se tavlor från flera, kanske alla, Picassos olika perioder, som exempelvis den blåa.
 
Jag blev nog en aning uttråkad efter hand, var lite för mycket folk och kanske någon tavla för mycket för mig som trots allt inte är så himla konstintresserad. Det mest intressanta för mig var att Picasso hade gjort 58 tavlor inspirerade av Velázquez Las Meninas och inte en :-).
Jag fick inte ta med mig originalet hem av den Las Meninas-målning jag var intresserad av, så det fick bli en magnet till kylskåpet istället :-).
 
Sedan blev det en kaffe på Starbucks innan jag fortsatte till Palau Güell. Palau Güell är ett palats nära Las Ramblas som Gaudi ritat, och som med allt där Gaudi varit involverad blir det för en vanlig funktionalistisk svensk intressant skruvat :-).
Palatset är intressantare från insidan, men dessvärre orkar jag inte ladda upp en mängd bilder.
Jag på palatsets tak med fantasifulla skorstenar och ett suddigt centralt Barcelona i bakgrunden.
 
Det här besöket tog någon dryg timma och förutom ganska många trappsteg var det ett bra besök. Lagom långt och det var inte så mycket folk där när jag var där. Även här ingick audioguide.
 
Sedan blev det inte så väldigt mycket mer av denna dag. Jag gick ut och käkade lite tapas på Bormuth.
 
Idag blir det ett besök till Hospital de Sant Pau och en cykeltur ikväll.

Framme i Barcelona

Nu har jag sovit en natt i Barcelona på hotellet Medium Monégal vid Placa de Catalunya. Enkelt hotell men bra utsikt!
 
 
Flygresan hit var något turbulent men gick bra. Annars träffade jag Paul och hans tjej på bussen till Arlanda vilket gjorde den resan trevligare. Jag ombads även att checka in mitt handbagage vid gaten och lämna väskan utanför flygplanet, men när jag kom fram till flygplanet så fick jag ta med väskan in ändå för att det fanns plats...
 
Idag blir det Picasso-museum och kanske något mer.

Ut i Europa

Om en timme går bussen till Arlanda så att jag sedan kan flyga med Norwegian till Barcelona. Jag blir borta tio nätter.
 
Jag har även börjat fila på en 35-årsfest.
 
I övrigt är jag lite trött på mig och alla gällande att vi är så dåliga på att diskutera saker, och då menar jag att vi är dåliga på att lugnt och sansat prata om ett ämne för att få höra folks argument. Jag märker väldigt ofta hur jag inte säger saker jag känner att jag kanske borde säga. Främst är det för att jag inte vill stöta mig med andra. Men vad leder det till? Det leder ju främst till att jag kan fastna i uppfattningar som jag kanske hade ändrat på om jag fått andra argument. ...och detta är ju givetvis inget som bara gäller mig.
 
Jag provade att vara lite mer provocerande igår när vi satt på Boulebar och diskuterade humor. Tror säkert att viss irritation uppstod men säkert även andra reflektioner och jag lärde mig ytterligare en synvinkel ur en sketch med pastor Hannes från Nile City, och det är ju det jag vill komma till! När en inte utmanar sina egna föreställningar av rädsla att stöta sig kan en missa viktiga poänger. 

Terror och fotboll

När jag vaknade imorse upptäckte jag dessvärre att åter ett terrorattentat inträffat. Den här gången var det London. Det som ständigt slår mig efter de här dåden är varför det aldrig blir en normal diskussion om varför det sker? Det är väl rätt tydligt i Koranen och haditherna att jihad ska bedrivas, men att innebörden av vad det innebär är en aning mer komplicerat? Oavsett så utförs majoriteten av de nu aktuella terrordåden i Europa av muslimer, och de verkar vara väldigt övertygade om sin sak eller tolkning. I media är fördömanden av dessa dåd av andra muslimer få och det jag lyckas se är nästan alltid bortförklaringar. Vad är det som gör det så svårt att få en normal diskussion kring detta?
 
Jag ska försöka gå över till fotboll nu istället, men det gör mig knappt mindre ilsk... I fredags var det nämligen verksmästerkap i fotboll igen och vi från Örebro hade satt ihop ett hyggligt lag. Det hela arrangerades i Norrköping och alla matcher spelades på Östgötaporten, IFK Norrköpings hemmaarena.
 
Jag och ett par till åkte dock ned redan i torsdags för att även kika på IFK Norrköping mot AIK. En inte jättebra match men som AIK borde ha vunnit. 
 
Innan jag går in på detaljer om turneringen måste jag säga att jag vid det här besöket i Norrköping för första gången upptäckte vad fin staden är. Det har jag inte lyckats sett förut.
 
Hursomhelst, vi hann spela tre matcher innan vi åkte ut och vi mötte ett lag från Norrköping och två från förvaret i Märsta. Första matchen mot Norrköping var kul och vi hade övertaget hela matchen. Tror inte de hade ett skott på mål, men trots det lyckades vi inte göra mål, så matchen slutade 0-0. Det kändes som att vi skulle ha vunnit enkelt om vi hade haft en bra spelare till, så det var surt men ändå kul att vi varit det bättre laget.
 
I den andra matchen mötte vi så ett av förvarslagen, och sedan gammalt vet jag att de lagen kan bestå av störiga personer, och det började redan tjafsigt när de var tvungna att ta på sig västar. Sedan under matchen var de gnälliga, och det blev väl inte bättre när vi gjorde 1-0. Sedan minns jag inte riktigt kronologin, men jag tror att de kvitterade efter att vår målvakt klantat sig rejält, det var inte ens en målchans, men vår målvakt gav bollen till dem så att de kunde göra mål. Jag tror sedan att det var efter deras kvittering som jag lyckades sparka ned deras enda tjej. Det var dock en olycka och inte medvetet. Jag hade bollen och skulle rensa bort den när hon snett bakifrån slänger sig fram och petar undan bollen precis när jag ska sparka till vilket ledde till att jag klockrent träffade hennes fot... Riktigt olyckligt, och sparken var hård. Hon skrek fitta ett antal gånger och såg ut att ha riktigt ont, och jag skämdes, trots att det var tydligt att det inte varit med flit. Hursomhelst var hon på benen rätt snabbt och kunde spela vidare... Det hela gjorde dock att jag tappade fokus och inte var så sugen på att markera henne något mer. Strax därefter lyckades de göra 2-1 efter att jag bara lyckats toucha ett inkast som var på väg till henne, och som hon lycades göra mål på efter att jag tror att vår målvakt gjorde ett riktigt svagt ingripande igen. Saken är dock den att hon inte hade fått den bollen om jag inte varit ur fokus efter att precis innan sparkat ned henne... Hittills var det dock ändå rätt ok, men sedan när jag drev upp bollen blev jag rejält nedsparkad, och jag är rejält mörbultad efter det. Jag drev upp bollen på högerkanten och hade bollen vid högerfoten och letade efter passningsalternativ när det small till. Jag hann inte reagera eftersom jag hade blicken bakom spelaren och inte förväntade mig en sådan tackling. Snubben träffade förvisso bollen, men eftersom jag hade bollen vid min fot med stödjebenet bakom så sparkades jag ned samtidigt och mitt högerknä skadades lindrigt. Först blev jag mest förvånad men efter någon minut kände jag att jag inte kunde fortsätta spela, och jag trodde ett kort tag att knät var trasigt, men så var det inte. Antagligen har bara något ledband tänjts ut eller liknande. Det var även först efter matchen som jag reflekterade över vilken idiot-tackling det var. En glidtackling framifrån i en "kompis-turnering", och jag antar att det var någon slags hämnd för att jag tidigare råkat sparka ned tjejen i deras lag, vilket gör mig ännu mer irriterad. De hade även stått på bänken och sagt att de skulle skada våra spelare. Så jävla idiotiskt! 
 
Det är tråkigt, men alla fördomar besannades!
 
Sista matchen ställde jag mig i mål eftersom jag inte visste om knät var helt eller inte. Den matchen förlorade vi dock, vilket var ganska rättvist, men jag tror att allt hade blivit annorlunda om jag inte hade råkat sparka ned den där tjejen tidigare. Så det blev inga fler matcher för oss :-(.
 
På kvällen blev det fest på något ställe som heter Borgen. Kändes ungefär som att vara i Brunnsparken :-).
 
Normalt brukar jag ha träningsvärk efter att ha spelat verksmästerskapen, men den här gången är det inget sådant utan jag är främst mörbultad.
Laget efter sista matchen!

RSS 2.0