För minnen och grunda analyser i stunden

Jag har nu sett "Bergman - Ett liv i fyra akter", en riktigt bra dokumentärserie om Ingmar Bergman. Jag har tidigare i bloggen skrivit mycket om att Bergman framstår som en rätt otrevlig typ, och det ändrades inte av den här dokumentärserien. Grejen är väl att en person mycket väl kan vara både geni och psykopat på samma gång? Psykopat må vara ett hårt ord i sammanhanget, men ordet gör att ni förstår hur jag tänker kring karln. Något som dock inte verkar passa in på att han skulle vara psykopat är att han verkade må så dåligt själv, fast frågan är om det var på grund av stress och ångest över sitt eget arbete, eller om det berodde på något annat? Som ni märker är jag åter igång med att döma någon som jag egentligen vet rätt lite om, men genom alla böcker och dokumentärer jag läst och sett om Bergman har jag ialf inte fått en positiv bild. ...och kan inte en psykopat må dåligt psykiskt? Jag vet inte.

 

Jag har även läst min första bok skriven av August Strindberg, "En dåres försvarstal". Jag fick boken första gången av Jesper när jag fyllde 30, sedan började jag läsa den, men jag tror att jag slarvade bort den på Clarion Post i Göteborg. Eftersom jag senare klagade över att jag slarvat bort boken fick jag en ny av mamma. På sätt och vis en intressant bok att få av sin mor :-). I övrigt är boken inte helt oväntat skriven med ett språk som inte jag är helt van vid, men när jag väl vant mig vid språket var boken riktigt bra. Jag lärde mig en massa nya roliga ord och uttryck såsom; kokett, kokott, enlevera, blå strumpa med mera.

 

Jag har även sett "Dagen D - De vi offrade", en i raden av nya dokumentärfilmer där de färglagt tidigare svartvit film. Som jag sagt förut, det blir så mycket mer verkligt.

 

Sist men inte minst har jag och Valle bokat Hossegor för lite semester i sommar. Vi har även börjat kika på "Game of Thrones".

Ja vad tycker jag om valresultatet? Rätt ok ändå. F! åkte ur, vilket jag tror var bra för att motverka ännu mer radikalism. Att Liberalerna klarade sig kvar var väl kanske bra, med tanke på mina värderingar, men jag hade nog helst sett dem åka ur. Att Miljöpartiet inte fick fler röster med tanke på allt som har varit på senaste tiden var överraskande. Att Socialdemokraterna fick så pass mycket röster som de fick trots sitt "beteende" vid regeringsbildningen och i valkampanjen kan främst förklaras med ideologiskt röstande.

 

Vilken trött analys det blev, trodde jag skulle få ur mig något mer intressant.

 

Nu ska Juncker bort också, vilket väl var på tiden? ...och vad baserar jag det på? Sannolikt på att han verkar vara en alkis och dumliberal, men egentligen vet jag såå lite om honom, och ändå ska jag ha en åsikt. Märkligt egentligen. En åsikt som jag måste uttrycka, men som är uselt underbyggd.

 

Jag tror att jag är en europeisk federalist. Det är väl Juncker också? Han som jag inte tycker om, fast jag inte helt vet varför. Tänk er att leva i den motsägelsen, att vara federalist och samtidigt inte gilla Juncker samt någonstans önska att Liberalerna åkt ur. Det är inte lätt att vara jag.

Igår kikade jag och Valle på "En Prins i New York". En film från 1988 som jag såg åtminstone ett par gånger som barn. Jag tror jag såg den hemma hos Klarvik. Det är en av kanske ett tjugotal filmer som ändå måste ha format mig något som barn. Då som barn tyckte jag den var kul, och även nu som vuxen tyckte jag den var kul, men det var andra saker som slog mig nu. Bland annat att det var så tydliga kulisser på sina håll och att det inte känns väldigt troligt att en kungafamilj lever i ett slott mitt ute i djungeln i Afrika :-). Förvisso mest kosmetika, men svårt att inte reagera på som vuxen :-). Det som dock slog mig mest är att jag som oskyldigt barn såg den här filmen utan att behöva mötas av något politiskt gällande hudfärg. Gav förvisso kanske en skev världsbild, men ändå en grund till att även implicit behandla alla människor likadant. Det där blev nog svårt att förstå, men vill någon ha det förklarat, så får jag ta det muntligen :-).

 

Idag har det röstats i EU-valet. Efter att jag utfört några valkompasser framgick det att jag borde rösta på Liberalerna eller Moderaterna. Resultaten visade att Liberalerna nog låg närmast mina värderingar, men med Moderaterna strax efter. Liberalerna har jag röstat flera gånger på, men på grund av deras märkliga och faktiskt odemokratiska inställning i regeringsbildandet fick det bli en röst på Moderaterna istället, vilket är första gången för mig. Att det blev Moderaterna den här gången berodde främst på resultaten från valkompasserna, men också på att de framstått som en vuxen röst i den politiska sandlåda som varit nu på sista tiden i den svenska politiken.

 

Grattis till alla mödrar där ute idag också!

 

...och om någon är intresserad så har Khana Khazana öppnat en ny restaurang i Therans gamla lokaler här i Örebro.

Det har varit jobb i tre dagar innan den nuvarande helgledigheten. Eller jobb och jobb, vi har varit uppe i en flytt så jag har inte gjort så mycket. På måndag är det dock "nytt" jobb och nya lokaler.

 

Jag har kikat igenom "Västerns erövrare". Namn som Kit Carson och Davy Crockett fick därmed en innebörd och inte bara en svag igenkänning. Jag hade, har, även en väldigt dålig kunskap om USA:s historia.

 

Middag på "Ingeborgs" igår, riktigt bra.

 

I övrigt... Varför ska det vara så svårt för folk att diskutera Greta, abort och samvetsfrihet på ett vettigt sätt? Inget är självklart.

Det fanns tillräckligt med luft i däcket igår morse för att vi skulle kunna köra en bit för att sedan stanna och pumpa upp det på en mack längs vägen. Men med tanke på att jag var orolig för att det skulle kunna bli problem med däcket var vi uppe redan vid 5 igår morse till Valles förtret :-).

 

Det blev för övrigt en fruktansvärt lång resa. Som sagt den började vid 5 på morgonen och vi var hemma i Örebro 20.30. En rätt irriterande grej på vägen var flygresan. Vi flög med Norwegian, men på grund av problemen med MAX 8 så fick vi flyga med ett inhyrt flygplan från Avion Express. Det var ett supertrångt plan, och av någon anledning kom vi iväg en timme efter utsatt tid, och som grädde på moset fick vi inte gå av planet under rätt lång tid på Arlanda. Detta gjorde att resan blev kraftigt förlängd och väldigt irriterande.

 

Tankar om Sevilla?

 

- Överraskande mycket turister. Det var turister överallt, och på restaurangerna kändes det som att det bara var turister. Stan hade varit tom utan turister. Detta förvånade mig oerhört. Det var som Rom typ, förvisso inte lika mycket jobbiga försäljare och dylikt. Annars en väldigt mysig stad. Rent och snyggt!

 

- Inte mycket tiggare, jag såg några lokala förmågor, men inte på långa vägar som i Sverige.

 

- En känsla av trygghet. Jag kan bara tala för de centrala delarna av Sevilla, men där fanns det inte massa grabbgäng med märklig uppsyn till skillnad från Sverige.

 

- Billigt att äta ute. Säkert omkring 50 % billigare än i Sverige. Även bra service på restaurangerna. Som jag brukar säga, personalen är kunnig och framstår som erfaren. Det är tydligt! God mat också!

 

- Det som jag upplevde som en aning negativt med Sevilla (säkert hela Spanien) var något aggressivare bilkörning än här och att det var dåligt med engelskan så fort en kom utanför restaurang-världen.

 

Nu var det inte så varmt när vi var i Sevilla, och lyckas en besöka staden när det inte är 40 grader i skuggan är Sevilla verkligen värt några dagars besök.

 

I övrigt då? Jag läste ut "Thérèse Raquin" under resan. Riktigt bra bok! Delikat historia, men är det verkligen naturalistiskt när en blandar in övernaturliga fenomen?

Bröllopet var riktigt trevligt. Otroligt bra ordnat. Efter den vackra ceremonin tog en buss oss ut till en hacienda en bit utanför Sevilla. Där var det sedan fest med hur mycket mat som helst och fri alkohol. Alltså det hela började med att vi överröstes med olika tapas när vi kom dit för att sedan sätta oss ned och äta en flera rätter stor middag. Mättnad infann sig alltså :-). Efter maten var det fest, vilken pågick till kl 04.00 då bussen gick tillbaka. Det gick någon buss tidigare, men merparten av gästerna stannade till 04.00.

 

Ja, jag fick även ställa mig i predikstolen under bröllopet och läsa en bit ur ett korinterbrev, och jag tror att jag lyckades utföra det utan större missöden :-).

 

Med anledning av den sena timmen och alkoholintag blev det inte mycket gjort igår. Jag besökte förvisso katedralen här för att kika på, vad jag ialf tror de flesta anser vara, Christofer Columbus grav. Jag klättrade även upp i katedralens torn "Giralda". Det är lite speciellt med tanke på att det inte är trappor för att komma upp, det är ramper istället, vilket är byggt för att en ska kunna komma upp i tornet med hjälp av en häst. I övrigt är katedralen världens största romersk-katolska katedral.

 

Igår kväll blev det traditionella tapas med Mathias och Mariola på tavernan "Los Coloniales". Riktigt bra och billigt.

 

Idag har vi besökt "Placa de España" och "Alcazar". Den förra ett stort och rätt ballt torg och det senare ett gammalt fort och palats med stora trädgårdar utanför. Delar av "Game of Thrones" har även spelats in i "Alcazar". Båda väl värda att besöka.

 

Imorgon har vi tänkt att åka hem till Sverige. Förhoppningsvis ska det gå bra, men vi kollade det dåliga däcket på bilen idag, och mer luft hade försvunnit ur däcket. Vi ringde biluthyrningsfirman som tyckte att vi skulle försöka köra tillbaka till Malaga, men att försöka fylla på luft någonstans på vägen. Det är så vi kommer försöka göra, men det går bara så länge det finns lite luft kvar :-). Till reservdäcket fanns det inga verktyg... Förhoppningsvis går det bra, men det stressar mig en del. 

Igår eftermiddag kom vi fram till Sevilla. Det högra framdäcket är inte bra, men det gick att köra hit, men bilen indikerade på att det var dåligt med luft i däcket, men det blev inte mindre luft under den dryga två timmar långa färden. Hursomhelst inte optimalt, och något vi sannolikt måste göra något åt.

 

Innan vi åkte igår gick vi runt lite i den äldre delen av Tarifa. Det var tur det, för där var det väldigt mysigt med smala gränder. Resten av Tarifa stad kändes nämligen rätt trist, så hade vi inte gått runt i den gamla delen hade jag nog tänkt att Tarifa var en rätt tradig plats förutom för stränderna och för de som vill surfa med skärm.

 

Nu bor vi väldigt trångt på ett "pension" vid namn Nuevo Pino i centrala Sevilla. Rummet är typ en säng utan egen toalett och dusch. Jag vet inte riktigt hur det blev så här när vi bokade, men vi försökte nog främst spara pengar plus att bilderna vi såg när vi bokade var lite missvisande.

 

Än så länge har vi inte gjort så mycket här i Sevilla, främst fixat med parkering och handlat ett par flip-flops. Igår kväll var det dock en förfest innan bröllopet på en takterass, vilket var väldigt mysigt. Lite kallt och blåsigt förvisso, vilket var rätt oväntat.

 

Förutom bilen har jag ett ytterligare problem, min skjorta till bröllopet är väldigt skrynklig och det finns inte något strykjärn i det här usla rummet. Det går säkert att lösa på något sätt :-).

 

För övrigt verkar Sevilla väldigt mysigt!

Just nu befinner vi oss i Tarifa. Det är den sydligaste staden i det kontinentala Europa.

 

För att komma hit flög vi till Malaga, där vi sov en natt på ett hotell vid flygplatsen innan vi med hyrbil tog oss hit.

 

När vi körde hit började bilen indikera på att det var dåligt med luft i ett av däcken. Vi fick därför stanna för att pumpa däcken på en mack. Det var en gubbe på macken som hjälpte oss. Kan folk på svenska mackar sådant :-)? Förhoppningsvis är det inte punktering, men vi har kört en del efter vi pumpade däcken, och det har gått bra hittills.

 

Tarifa är främst känt för surfning av olika slag. På grund av olika vindar är det en väldigt bra plats för vind- och kite-surfning. Vågsurfning verkar dock inte lika bra. Vore kul att prova kite-surfning men det ser lite komplicerat ut, så jag antar att en bör ha en instruktör. Det får bli en annan gång.

 

Men anledning av all surfning här så åkte vi runt igår till olika stränder för att kika på surfare. Rätt skönt väder för det, typ 20-25 grader.

 

Vi hade även tänkt att besöka den allra mest sydliga platsen här, men det var avstängt, vilket var lite tråkigt.

 

I övrigt har vi diskuterat en del om att känna sig avvisad.

 

Idag kör vi vidare upp mot Sevilla.

Igår var sista dagen på mitt nuvarande jobb. Det men anledning av att jag ska byta enhet och för att det blev en vecka tidigare än beräknat. Det beror även på att jag har en vecka semester från och med idag. När jag är tillbaka på jobbet är det alltså nytt jobb som gäller.

 

Jag minns inte om jag summerat hur det varit att arbeta där jag nu arbetat i tre fyra år? Kan bli lite upprepning, men sannolikt har jag inte gjort någon summering.

 

De här åren har varit lite av en bergochdalbana. Ibland har det känts väldigt svårt, jobbigt och nästan panikartat, medan det ibland främst känts inspirerande och lärorikt. Jag har inte lyckats övertyga mig själv huruvida jag borde försöka få ett liknande arbete någon annanstans eller om jag skulle må bäst av att inte arbeta med just det här.

 

Min start på jobbet var inte optimal med tanke på att jag skulle agera någon slags expert på något jag inte direkt kunde, och där inte heller någon annan kunde så mycket mer. Det fanns ingen erfaren fadder att ta rygg på så att säga. Eventuellt gjorde den starten att jobbet aldrig blev riktigt bra och rätt rörigt. Svårt för mig att instruera andra när jag inte hade någon direkt metod att utgå ifrån. Det var jag inte heller ensam om, vilket säkert gjorde det ännu mer snurrigt för de som instruerades.

 

I någon slags summering tycker jag nog ändå att det har gått bra utifrån förutsättningarna. Det finns fortfarande misstag som skulle kunna visa sig i framtiden, men jag tror inte att den risken är så stor. Hursomhelst har arbetet inneburit väldigt mycket erfarenhet, och kanske kommer jag tillbaka någon annanstans. ...men något säger mig ändå att jag kanske passar bättre med annat...

 

Annars då? Jag och Valle såg filmen "Tillsammans är man mindre ensam", vilken även har andra namn på engelska och franska. Filmen var rörig, och sannolikt svår att hänga med i om en inte läst boken, men samtidigt kändes den bättre än boken. Bra skådespelare osv. Jag kunde inte minnas att jag sett den förut heller, förutom en förnimmelse om att den kändes bekant.

 

"Munch i helvetet", intressant dokumentär om Munch. Han verkar ha varit en intressant typ och tydligen inte onödigt uppskattad i Norge när det begav sig. Väl värd en timme av era liv.

 

Nu är jag och Valle på väg till Sevilla :-).

Det blev ingen Premier League seger för Liverpool i år heller, men det var nära. Innan säsongen tippade jag Liverpool som tvåa efter City, och så blev det tyvärr. Det var jag knappast ensam om, utan det var rätt väntat. Även genom hela säsongen har det känts som att Liverpool har stretat till sig fler segrar, och kanske haft lite mer tur, i jämförelse med City. Så även om det är lite surt nu tror jag nog att det var rättvist. Får Liverpool ett par bra förstärkningar på mittfältet till nästa år, så kan det nog bli seger då.

 

Kul med ÖSK seger igår ialf. Kikade på matchen med Bias, och innan kollade jag in hans nya läganhet vilken var väldigt charmig.

 

Idag har det städats. Jag har inte varit utomhus. Kikade klart en dokumentär om Kikki Danielsson (Ett porträtt). Den var inte så dum, men jag skulle vilja veta lite mer om hennes tidigare alkolholvanor.

Jag har läst ut Anna Gavaldas "Tillsammans är man mindre ensam". Jag tror jag såg filmen för några år sedan, och tyckte nog den var ok. Boken var dock inte mycket att hänga i julgranen. Jag tror förvisso det främst beror på att jag inte är i målgruppen för boken. Boken handlar om något missanpassade människor som lite slumpartat hamnar tillsammans och därav får ett bra liv. Det är säkert väldigt intressant för sökande 19-åringar (även om karaktärerna i boken är äldre), men för mig väldigt ointressant. Det hela framstår som rätt fånigt. Nee det var ingen bok jag behövde ha läst.

 

Dokumentären "Mosul efter IS" var dock väl värd den timme den tog i anspråk. Riktigt intressant att se hur det ser ut i Mosul nu och hur det fungerar nu. Även skrämmande gällande vilket hat det finns mellan de som stödjer IS och de som inte gör det.

 

Jag och Valle såg även Janne Josefssons "Tunneln" idag. Inte ett reportage som får en att känna något större framtidshopp. På bara 25 år har det gått från dåligt till katastrof. Går det att lösa? Hur ser det ut om ytterligare 25 år? Skrämmande.

 

Vi har även sett dokumentären "The Creative Brain", vilken hade sina poänger. Vi såg även filmen "The Meyerowitz Stories" med fantastiskt skådespeleri och ett något annorlunda berättande.

Som bekant provoceras jag i princip av religiösa människor. Inte att de tror på en högre makt, utan snarare att de tror på en religion. Alltså en sorts överjordisk ideologi. I religiösa kretsar brukar det pratas om mirakel. Dessa mirakel verkar dock dessvärre ske helt godtyckligt. Igår skedde vad jag skulle kalla ett mirakel. Liverpool lyckades, förvisso något turligt, vinna över Barcelona med 4-0 och därmed ta sig till final i Champions League för andra året i rad. Detta med två av de bästa spelarna skadade. Det går att hitta flera förklaringar till detta, men en religiös person måste väl kunna se detta som ett mirakel?

 

Detta faktum, alltså Liverpools seger, gjorde att det var svårt för mig att sova inatt. Jag hade, och har delvis fortfarande, en löjlig eufori i kroppen. Det är märkligt, och lite jobbigt, hur ett fotbollslag kan påverka både mig och andra.

 

Annars har jag hängt två dagar i Sthlm med jobb. Sista träffen med asylrättens kärna. Lite tråkigt, jag har gillat det här och lärt mig väldigt mycket.

 

En sista minnesanteckning. Jag har sett dokumentären "Från Sixten till Kalla". Bra och intressant, men hade jag inte sett den förut?

Det har varit en helg fylld med födelsedagar. I fredags fyllde Valle och i söndags Juliana och Peter.

 

Valle och jag firade genom att käka middag på Amano. Riktigt bra. Bra bemötande och mycket god mat.

 

Efteråt såg vi "The Secret Life of Walter Mitty". Fin film, men det blev nog lite för många genrer i ett. 

 

I lördags sedan åkte jag och Valle upp till Sthlm för att fortsätta firandet. Det blev en sväng till ABBA-museet på dagen. Under kvällen mötte vi upp några vänner för fortsatt firande och mat på Urban Deli och Eataly. Den senare var riktigt bra. En restaurang i en före detta teater, riktigt vackert. Rekommenderas, speciellt om en gillar pizza från Neapel.

 

En liten pinsam detalj var när mitt SL-kort inte fungerade på spårvagnen när jag blev kontrollerad. Det fanns pengar på kortet, men kontrollanten kunde inte dra pengar ifrån det. Jag fick dock åka vidare, men som sagt pinsamt.

 

I söndags blev det tåget från Sthlm till Hallsberg för att fortsätta fira. Nu inte bara Valle, utan även Juliana och Peter. Trevlig eftermiddag.

 

Så väldigt mycket annat har jag inte hunnit med under helgen. Imorgon Sthlm igen.

Igår firade vi första maj med att resa runt i Östergötland.

 

Det började med att besöka minnesstenen i Getå där pappas morfar dog på ett mycket otäckt sätt 1918. Kändes fint att besöka platsen på något svårförklarligt sätt.

 

Sedan for vi vidare till Söderköping. Fint litet samhälle vid Göta kanal med magnifik glass. Tycker ofta glass haussas och att jag sedan blir besviken, men här var det gott på riktigt.

 

Sista stoppet blev Alvastra klosterruin. Historisk plats där bland annat Heliga Birgitta ska ha hängt på 1300-talet. Vi var där ensamma, inga andra besökare. Sådant fascinerar mig något.

 

Sammantaget en alldeles förträfflig dag.

 

Kvällen var dock lite sämre eftersom Liverpool förlorade mot Barcelona med 3-0. Förvisso speglar inte resultatet matchen, men det spelar ju desvärre ingen roll. Irritationen efter förlusten gjorde att jag sedan hade svårt att sova, därmed trött idag...