Väntan
Ibland blir väntan till irritation som gör det hela ännu sämre. Idag blev ett bra exempel på det. Valle ville äta brunch på ett ställe i Vasastan. På vägen dit fick vi vänta i typ 20 minuter på pendeltåget, vilket irriterade mig. Väl framme vid brunchstället skulle vi få vänta 15 mintuer på att få ett bord. Eftersom vi innan pratat om att gå till ett annat ställe om första alternativet var fullt tyckte jag att vi kunde gå till det ställe vi tänkt som alternativ två. Jag finner det nämligen en aning förnedrande att behöva vänta för att käka en brunch. Bara grejen att ett ställe är populärt för att det serverar typ ägg, juice och gröt med chiafrön stör mig. Det är fånigt att det stör mig, men det bara är så. Nu var dessvärre även alternativ två fullt, så vi fortsatte rätt irriterade till ett tredje ställe där det var lång kö utanför. Vi valde därmed att inte vänta där heller. Till slut hamnade vi på Café Nestro som var helt värdelöst. Vi fick säkert vänta i 30 minuter för att få en fransk macka, trots att det inte var speciellt mycket folk där.
Mitt beslut att inte vänta i 15 minuter på det första stället ledde alltså till att allt tog lång tid och att vi fick en helt värdelös brunch :-). Så kan det gå, men en kan inte heller slösa bort livet på att vänta.
Nåväl, i övrigt har jag sett klart filmerna med Indiana Jones nu. Det genom att igår kväll se "Indiana Jones and the Dial of Destiny". En hyggligt välgjord film, men som aldrig fångade mig. Det kändes som att allt för mycket vara dataanimerat, vilket jag inte gillar. Det fanns inte heller några oväntat roliga komiska inslag, vilket var rätt vanligt i de äldre filmerna i serien. Inte heller var något otäckt, vilket också en del var i de tidiga filmerna. Slutet livade upp lite med en resa i tiden, och de historiska kopplingarna är bra, men på det stora hela var filmen en besvikelse som inte satte några större avtryck i mig.
Kommentarer
Trackback
