För minnen och grunda analyser i stunden

Det har inte blivit mycket gjort efter jobbet idag. Solen skiner och jag är lite trött. Jag har främst spelat CM.

 

Igår fick vi besök av två swifties. De sov över, och jag tror att de gick upp 04.30 imorse. När jag gick upp 06.20 skulle de iväg och köa. Några minuter senare trampade de iväg mot Solna, sedan har de köat hela dagen :-). Jag är imponerad. De hade även fixat speciella kläder inför konserten osv. Hängivet :-)! Nu måste jag sitta uppe för att se att de kommer tillbaka hela och rena :-).

 

Personligen hade jag funderingar på att gå och se Future Islands istället, men ingen ville följa med och så insatt är jag inte i bandet att jag orkar se dem själv. Det var också förhållandevis dyrt.

 

Det här inlägget kommer främst vara en uppräkning för minnet gällande dokumentärer jag slötittat igenom senaste veckan.

 

"Kungen och jag" - Vår kung är underbar. Han tar sitt jobb på allvar, och inget gnäll. Han är även otroligt öppen med att han inte gillar att bli intervjuad osv. Det är det jag menar med att ta jobbet på allvar. Han gör något han egentligen inte tycker om, men han gör det ändå. Klart det finns anledningar till det och jag orkar inte utveckla det längre i text. Han är hursomhelst fantastisk :-).

 

"Shakespeare" - En serie i tre delar om William Shakespeare. Att han levde under Elizabeth I tid gör att jag nu kommer komma ihåg när han levde. Jag borde även sätta mig in lite mer i några av hans verk. Jag har liksom ingen aning om vad Othello, Hamlet osv handlar om.

 

"E-type - the way I wanna live" - En del om E-types liv, men även mycket om att han fick barn sent. Att han var så stor i Frankrike visste jag inte. Skön snubbe också, och jag borde besöka hans krog i Gamla stan någon gång.

 

"Sven Melander - Ta hand om er och glöm inte att skratta" - Sven Melander har jag nog inte haft någon direkt uppfattning om förutom att han var en rolig snubbe. Att han var alkoholist visste jag inte om. Han tycks även ha varit väldigt kunnig enligt många.

 

"Celine Dion - en stjärna föds" - Hon har uppenbarligen jobbat hårt för att bli en stor stjärna, vilket inte är så konstigt, det antar jag att en måste göra :-). Känslan jag fick av henne, vilken så klart är fel, är att hon bara bryr sig om sången och därmed är lite tråkig. Ingen dokumentär som fick mig att bli mer nyfiken på Celine Dion ialf.

 

"Herreys - guldbröderna" - Att bröderna var frikyrkliga visste jag inte och att en av dem även var med i filmen "Fame" var intressant att veta. Annars ingen trio som gör mig allt för begeistrad.

 

"Det svenska schlagerkriget" - Dokumentären handlar om hur det arrangerades en alternativ schlagerfestival av vänstern 1975, men även att det var lite märkligt att Lasse Berghagen vann Melodifestivalen samma år med låten "Jennie, Jennie". Det fanns bättre bidrag, men Sverige var rädda för att vinna igen med anledning av ekonomi och vänstergruppernas påtryckningar. Av den anledningen blev det inte heller någon melodifestival året efter, vilket var väldigt intressant. Mycket bra dokumentär.

 

"The Conquest of Space" - En dokumentär om alla djur som skickats till rymden genom åren. Fler små djur som skickats iväg än vad jag kände till.

 

"Karin Boye: Kunde jag följa dig" - "Kallocain" tyckte jag var riktigt bra när jag läste den i min ungdom. Karin Boye har jag dock inte haft så stor koll på. Jag har väl hört någon dokumentär om henne tidigare, men inte mer. Begick hon självmord, eller blev det lite fel? Hon verkar ha haft det jobbigt med sexualiteten.

 

"Jakten på Babylons trädgårdar" - Låg Babylons trädgårdar i Mosul och inte i Babylon? Kanske, men dokumentären kommer inte fram till något konkret. En hel del om det assyriska riket.

 

Jag har säkert sett något mer, men det får räcka så nu.

 

Jag börjar bli riktigt hungrig.

I slutet av 2017 började jag lyssna på en podd vid namn "Historiepodden". Varför jag började minns jag inte, men det kan ha varit så att jag helt enkelt sökte efter populära poddar om historia och då hittade "Historiepodden". Det är en podd som görs av två grabbar i min ålder. Den ena är från Ringarum och den andra från Arvidsjaur, vilket gör att det är rätt mycket dialekt i podden. De är även helt olika. Snubben från Ringarum är en fryntlig typ som är lätt att tycka om medan snubben från Arvidsjaur (som bor i Sthlm) ger ett mer drygt och genomtänkt intryck. Hur de har lyckats hålla ihop under rätt många år är faktiskt lite fascinerande :-). 

 

De släpper snart sitt 500:e avsnitt och jag har lyssnat på alla, så även om jag inte tycker att podden är superbra har podden ändå varit en relativt kär följeslagare de senaste åren. När jag för en tid sedan hörde i podden att de skulle ha ett live-framträdande på China Teatern med anledning av de 500 avsnitten kändes det nästan märkligt om jag inte skulle gå dit. Därav var jag iväg och såg deras jubileums-föreställning igår. Av en slump överhörde jag, eftersom jag satt bredvid, en tant berätta att hon varit deras chef och anställt dem som lärare i Gävle där de träffades och startade podden.

 

Podden är stundtals lite flamsig, men ändå på det stora hela seriös. Det gör det nog en aning svårt att bestämma tonen i ett live-framträdande. Ska de bara berätta något som är intressant, eller ska det mer vara en show med humor. De försökte blanda upp det, och det gick hyggligt. Att de bland annat pratade om Östen Undén och även världens kortaste och längsta krig var rätt festligt och för mig rätt nytt. Försöken att få in en del humor gick också hyggligt och gav en del skratt. Det är väl ofta så det blir när poddar går live, rätt bra, men inget som lyfter taket direkt. Det infinner sig lite av en känsla som när en ser ett luciatåg med yngre familjemedlemmar, det är ofta trevligt, men sällan fantastiskt. Typ 2-3 plus av 5.

 

De hade även lite gäster. Att Bo Eriksson var med var kul. Det var även ett par grabbar från en annan historiepodd med, och de var väl rätt kul, men då blev det lite väl mycket show. Det är inte det jag söker när jag vill lära mig historia. Sist var det även en snubbe som intervjuade dem, och det var också rätt flamsigt, men samtidigt ok.

 

Ett par herrar framför mig orkade inte se klart, och gick när det säkert var 30 minuter kvar. Jag vet inte vad det säger, men det bekräftar kanske mitt intryck av att inte bli helt betagen. Men samtidigt vad begär jag, de gjorde ett bra jobb. Jag hade inte gjort det bättre.

Jag vill helst göra något nytt varje dag. Det behöver inte vara något speciellt, det kan vara att se en film eller något jag inte sett förut osv. Förvisso är alla dagar olika, men för mig gills det inte om en dag innebär att vara på jobbet, och göra ungefär samma sak som alla andra dagar, och sedan komma hem och kanske träna och äta för att sedan lägga sig. Eller bara grejen att vara på precis samma plats hela tiden. Jag trasslar in mig en aning här, men att se eller göra något jag inte gjort förut piffar upp mitt liv :-).

 

Rätt ofta gör jag därför saker som kanske inte intresserar mig supermycket, men som ändå är något annorlunda, och idag var delvis en sådan dag.

 

Jag tog vid lunchtid tunnelbanan till Ropsten för att besöka Spårvägsmuseet. Inte för att jag är superintresserad, men rälsbaserad trafik har jag alltid haft visst intresse för. Att museet även ligger i Hjorthagen där de fantastiskt vackra gasklockorna ligger gjorde utflykten ännu intressantare.

 

Gasklockorna tror jag att jag upptäckte genom Anders Wahlgrens dokumentärer om byggnaderna i Sthlm. Jag har för mig att han undrade vad det skulle bli av de fantastiska byggnadsverken, och uppenbarligen har de blivit kvar. Det måste vara de vackraste byggnaderna i hela Stockholm. Att industribyggnader kan vara så vackra!?

Intressant dröm på morgonkvisten. Jag drömde att vi blev attackerade av vad jag tror var ryssar. Alla var lite överrumplade och jag hamnde i en vapenkasern. Där fick jag tag i ett vapen, men jag hade otroliga problem att ladda det. Patronerna skulle in i vapnet och de passade inte osv. Att patronerna brukar vara i ett magasin slog mig inte i drömmen. Jag lyckades förvisso ladda vapnet med en patron och skjuta en civilt klädd kvinna i axeln. Tänker att jag inte ska försöka tyda några drömmar här, men hade ju känts bättre att ha skjutit på något annat :-).

 

Idag kom nog sommaren på allvar för idag ska det bli varmt, inte bara soligt. Sista dagen på den här korta ledigheten också.

 

Under ledigheten har jag läst klart Bram Stokers "Dracula". Jag köpte den under bokrean tidigare i år och blev imponerad efter att ha läst den. Snyggt upplägg med att hela boken består av brev och dagboksanteckningar. Jag har inte varit speciellt insatt i Dracula innan, men namn som Jonathan Harker och Van Helsing var ju mer än bekanta, men jag tror inte jag direkt hade kunnat koppla dem till Dracula innan.

 

Jag är tämligen säker på att jag såg filmen "Van Helsing" på bio för typ 20 år sedan. Det var inte jag som valde, och jag tyckte den var riktigt usel, men jag kan inte minnas att jag någonsin kopplat karaktären Abraham Van Helsing till Dracula.

 

Nåväl boken "Dracula" var som sagt oväntat bra. Kul att platser som Varna nämns, det jag lite kort satte min fot för många år sedan under en resa till Bulgarien. Jag tror en keps jag hade blåste av och bort på taxiresan därifrån :-).

 

Nu i efterhand har jag läst att det finns många analyser av "Dracula", men jag vill inte påstå att det framstår som speciellt tydligt att berättelsen innehåller olika metaforer, eller är en allegori för något annat. Som så många gånger förr tror jag att många glömmer bort att alla påverkas av den tid de lever i och att det inte nödvändigtvis behöver betyda dolda budskap. Det är kul att analysera, men att övertolka blir ofta bara fånigt.

 

För att trycka in berättelsen om "Dracula" lite hårdare i minnet såg jag om filmen "Bram Stoker's Dracula" som jag enligt bloggen såg 2015 efter att jag hade varit i Rumänien. Jag noterade inte mycket mer än att jag hade sett filmen då, och minnet nu var vagt om jag ens hade sett filmen. Det jag kunde komma ihåg var Keanu Reeves och att filmen stundtals var väldigt sensuell på gränsen till erotisk. Det jag inte visste när jag såg den då var att filmen skiljer sig mycket från boken trots dess namn. Kärlekshistorien mellan Dracula och Mina finns inte i boken exempelvis. En känner igen sig från boken, men filmen har även en helt annan ton, och nog hade det varit svårt att hänga med i filmen om en inte hade läst boken? Dracula ändrar dessutom utseende hela tiden i filmen och filmen är teatralisk till skillnad från boken. Filmen har fått rätt bra kritik, men förutom att den är konstnärlig blev jag inte imponerad den här gången heller. Jag tror nämligen att jag hade skrivit något mer 2015 om jag hade blivit imponerad då. Filmen är inte heller på något sätt otäck, mer fånig.

 

Jag såg att det finns en Dracula-serie på Netflix, den kanske jag ska se, och jag får hoppas att den är bättre än Coppolas version.

 

Nää nu ska jag nog försöka ta mig ut en stund.

Idag är det underbart väder för att promenera och vara utomhus. Det är 15-20 grader varmt och strålande sol. Ett väder jag skulle kunna tänka mig att ha konstant :-).

 

Jag lovade mig själv igår att jag skulle göra någon form av sightseeing idag, och så blev det. 

 

Jag har vid några tillfällen gått förbi "Stockholm Toy Museum" och känt att det skulle kunna vara intressant. Det ligger även i närheten av Kastellholmen, där jag inte tror att jag hade varit förut, så därav fick sightseeingen bli de här två platserna idag.

 

"Stockholm Toy Museum" är beläget i Skeppsholmens bergrum vilket i sig är rätt fräckt. Det blir så att säga två saker i ett när en kan gå runt i ett spännande bergrum samtidigt som en kikar på gamla leksaker. En annan kul grej är att leksakerna kommer från en gammal ägare av Tidö slott, alltså slottet som blev mer känt med anledning av Tidöavtalet 2022.

 

Det var lugnt och avslappnande att gå runt bland leksakerna samt en lagom stor utställning. Det var rätt lite folk på museet. Förutom leksaker fanns även en rätt stor del om serietidningar. Någon som jag tror att jag hade hört förut, men som ändå slog mig en aning, var de strikta reglerna som kom för serietidningar i USA 1954.

Natten innebar att jag i sammanblandningen av dröm och verklighet fick för mig att det varit ett vulkanutbrott utanför fönstret som förmörkade solen. Det med anledning av att jag under natten fått för mig att det måste vara dag fast det fortfarande var natt och mörkt. Hjärnan är spännande.

 

Vi har bokat resa i juli till Italien, en dryg vecka den här gången, och vi kommer främst vara i Rom. Varmt lär det bli.

 

Jag köpte idag en biljett till Historiepoddens liveshow "Krig och fred". Det är på tisdag, och eftersom jag lyssnat på alla poddavsnitt kände jag mig tvungen att gå och se dem live.

 

Igår kväll såg vi klassikern "Say Anything..." som sannolkt är mest känd för scenen där John Cusack spelar "In Your Eyes" med en bergssprängare. Fin och charmig film, fast aningen ojämn. Kanske inte riktigt lika bra som dess rykte.

 

Idag åker Valle till Italien :-(.

 

Jag fortsatte på Abba-temat igår genom att se dokumentärerna "A för Agnetha" där Agnetha Fältskog får prata lite om sig själv, men främst framföra några av sina sånger från 80-talet. Jag såg även "Abba-dabba-doo!!", en äldre dokumentär om Abba. En del foto i den som använts i de senare dokumentärer jag sett. Rätt bra, men kanske inget nytt under solen. Kul med en kort intervju med Stikkan på slutet.

 

Idag såg jag "Året var 1974". De här årskrönikorna är alltid intressanta, och det dyker alltid upp händelser i dem som är, inte alltid helt, men ofta relativt okända för mig. Den här gången var det bensinransoneringen som tydligen var onödig och bara fortgick i typ ett par veckor. Att det började strula på Cypern då också hade jag nog hört talas om innan, men hade nog gissat att det var något tidigare.

 

Idag blir det nog mest läsa bok, lite CM och fler dokumentärer, men imorgon får det bli någon form av sightseeing.

Idag är jag ledig, trots att det är torsdag. Det med anledning av de här nuförtiden något märkliga religiösa helgdagarna, men skönt att vara ledig. Tanken är att inte göra så mycket. Ha lite tråkigt, hänga hemma, och samla lite krafter för att orka med något mer utvecklande de resterande dagarna av ledigheten. Träning och tvätt än så länge, men jag ska även kasta sopor snart... Intressant så det förslår!

 

Jag tänkte dock mest skriva om Abba idag. Det är lite svårt att söka på Abba i bloggen eftersom jag får träffar på "grabbarna" osv då. Det går säkert förfina, men jag tror inte att jag skrivit så mycket om Abba genom åren. Nu de senaste dagarna har jag dock sett flera dokumentärer om bandet. Det är ju 50 år sedan segern i Brighton, så de är ju lite mer i ropet nu än vanligt. Jag har därmed sett dokumentärerna "Abba: Livet, karriären och återföreningen", "Sagan om Abba" och "Stikkan". Det har fått mig att reflektera och tänka på min egen relation till Abba.

 

Jag har inga minnen av att Abba spelades någonstans under min tidiga uppväxt. Det jag däremot tycker mig minnas är att Abba var något som var passé och även lite fult. Jag är från ett rött hem där progg spelades mer än disco, däremot kan jag inte minnas att det fanns något motstånd hemifrån mot Abba. Nog hade Juliana till och med någon skiva med bandet? Ändå säger mig mina tidiga minnen som sagt att Abba var något fult och passé, ungefär som Europe. Det är inte förbjudet att lyssna, men lite skamligt är det.

 

Sedan hände något 1992 när mitt favoritband Erasure släppte EP:n "Abba-esque". Juliana köpte den på vinyl och jag spelade den konstant. Jag tyckte låtarna var fantastiska. Först "Take a Chance on Me", men senare kanske mer de andra låtarna på EP:n.

 

Jag kan dock inte minnas att Abba blev heta i Sverige på grund av Erasures covers, och för min del blev jag bara mer intresserad av Erasure, men något hände nog där ialf. Skivan "Abba-Gold" släpptes där i krokarna också, men i min värld kändes det mest som att det var en kul grej från det förgångna, inte att Abba var heta igen. Jag hade skivan digitalt, men det var ingen jag lyssnade på.

 

År 1995 släppte Pandora "One of Us" som jag gillade och lärde mig var en Abba-cover, men det gjorde mig inte heller mer intresserad av Abba som band.

 

Det var nog framåt 1999 när A-Teens släppte sin "Mamma Mia" jag började känna att Abba var intressanta, speciellt med "Gimme! Gimme! Gimme (A Man After Midnight)". Vid den tiden kom väl även musikalen "Mamma Mia!"? Det var nog först här jag började känna att Abba blev accepterade igen, och inte bara avfärdades som något gammalt, fånigt och lite pinsamt.

 

Sedan kom Madonna med sin "Hung Up", musikal-filmerna osv, och nu är Abba för mig som vilket äldre band som helst, kanske till och med lite coolare och intressantare än många andra band.

 

Det jag skrivit nu kan givetvis vara objektivt fel, men det är ändå så jag upplevde min uppväxt med Abba.

 

Dokumentärerna då? Den om Stikkan Andersson var bäst. Jag visste inte att han var från Hova, att han skrev flera av texterna till Abbas låtar och att han fick stå upp mot en sur vänster i stor grad. Det sista var väl förvisso inte så konstigt, men jag tänkte nog att det främst var "abborna" själva som fick bemöta det. 

 

Från de andra dokumentärerna tar jag med mig att Abba inte var såå stora i USA, att de blev en del av det roliga Disco Demolition Night och att jag måste ta reda på mer om Agnetha Fältskogs romans med stalkern Gert. Det var inte nytt för mig, men jag har ingen direkt kunskap om det hela. Något annat jag tänkte på efter att ha sett allt det här är att jag inte varit speciellt insatt i den musik som Agnetha Fältskog och Anni-Frid Lyngstad släppte efter uppbrottet med Abba. Jag har lyssnat mycket på musik från 80-talet, men deras hits från den tiden har jag nästan missat. Vid några tillfällen har jag nog inte heller förstått att det är de som sjunger som i "I Know There's Something Going On". Att det är Anni-Frid som sjunger i Ratatas "Så länge vi har varann" kände jag till, men det var inget jag förstod i rätt många år :-).

 

Vore ju kul att åka till London och se "Abba Voyage" :-).

I fredags kände jag mig lite tvungen att lämna jobbet efter lunch. Det för att jag och Valle skulle hinna iväg till Yasuragi, och använda all möjlig tid där. Efter jobbet hämtade jag därmed en liten Mitsubishi Space Star som skulle hjälpa oss att ta oss till Yasuragi. Tror inte jag har kört en Mitsubishi tidigare, det känns som en bil som inte är allt för vanlig i Sverige. Jag kan dock ha väldigt fel där :-).

 

Vi kom fram i perfekt tid till Yasuragi och fick ett rum med utsikt över vattnet, så det var ett bättre rum än när jag var där med jobbet.

 

Eftermiddagen och den tidiga kvällen spenderade vi med spa och någon klang-avslappning. Vi låg på en matta medan en person plingade i skålar. Jag hade lite svårt att förstå grejen, men det var ändå rätt bekvämt att ligga där på mattan. Förvisso var det många som somnade och även snarkade, så det var en del störmoment i det hela :-). Sist jag var på Yasuragi fattade jag inte att det ingick sådana här grejer i priset, så det var väl bra att förstå inför framtiden :-).

 

Middagen var god, personalen så där, och jag fick fel efterrätt. Efter att jag sade till fick jag det jag hade beställt, men knappt en ursäkt.

 

Morgonen efter innebar främst en frukost för min del. Valle hann med att bada lite mer, men inte jag :-).

 

Sedan åkte vi iväg en sväng till Nackareservatet. Där hade jag inte varit förut och vi tog en promenad runt en sjö. Kanske inte överjävligt, men vackert och väldigt trevligt väder.

 

Efter ca fem kilometers promenad var vi nöjda och satte oss i bilen igen för att köra mot Närke. Vi hade lite planer på att stanna i Kungsör eller Arboga, men vi kände att tiden inte riktigt fanns för det, så det blev att åka direkt till Hallsberg för att där fixa oss inför kvällens stora begivenhet med stor fest för Juliana.

 

Efter att hämtat upp Johanna och hälsat på Peter och barnen kom vi fram till Juliana. Hon och familjen hade ordnat klubb med ordningsvakter och dansgolv med både discokula och blinkade ljus. Riktigt fint gjort! Även mat och dryck ingick i begivenheterna. Det var runt 50 personer på plats i det varma och soliga vädret. De flesta hade jag träffat förut, men det rätt sällan och för många år sedan. Jag för mig inte som bäst i sådana sammanhang och får alltid lite dåligt samvete efteråt att jag inte varit tillräckligt trevlig. Huvudsaken var att det var en riktigt bra fest. Hatten av för det!

 

Det blev rätt lugnt för mig, men väldigt sent. Jag tror jag somnade framåt 04.00 och vaknade vid 08.00, så inte allt för många timmars sömn inatt. Imorse blev det lite frukost och försök till att få in en kökssoffa i den rätt lilla bilen. Det gick till slut efter att Erik monterat isär den. 

 

Det blev ytterligare en sväng till Hallsberg sedan för att hämta ett par glömda skor innan vi åkte hemåt. Resan hem gick bra, men det regnade rejält när vi var framme i Sumpan. 

 

Nu är bilen tillbakalämnad och jag i soffan efter en riktigt bra helg :-). Jag hade tänkt att träna lite, men det får bli en annan dag.

Nu har det nästan blivit sommar. Från vinter till sommar på ett par dagar.

 

Igår var vi på lite fest hos Zenon. Trevlig tillställning med en stor blandning av folk. Det blev grillat och en hel del snack om kultur på ett positivt sätt.

 

Skönt med en ledig dag så här mitt i veckan också.

 

Imorgon ska vi till Yasuragi, sedan bär det iväg till Närke, så rätt intensiva dagar framåt :-).

 

Dokumentärsfronten har inneburit "Titanic i färg". Intressant att se färglagda filmer och foton från Titanic, men även en hel del foto från systerfartyget Olympic som var rätt likt Titanic. Tyvärr lyckades de få in en del grejer i dokumentären som kändes väldigt mycket att det behövde vara med för att få mer mångfald, men det blir bara konstigt. Att det är viktigare att fokusera på undantag än det som faktiskt är viktigt.

 

Jag har även sett serien "Boris Johnsons uppgång och fall". Jag gillar ju Boris, men frågan är om jag borde göra det? Han ställer ju till det en del :-). Det är som att han vill ha det lite för roligt i sitt liv, och inte vara för negativ :-). Han går nog lite för mycket på känsla för att det ska vara bra. Intressant att han och hans familjemedlemmar stod på olika sidor gällande Brexit. Något annat jag tar med mig från serien är att Jeremy Corbyn verkar så jävla bitter.

 

Nu är jag riktigt hungrig :-).