För minnen och grunda analyser i stunden

Igår såg jag Hurula igen, fjärde gången nu i Örebro. Denna gång var det på Frimis. Hurula är bra och rättfram rock som jag nog aldrig lyssnar på förutom en sväng innan konserterna. Jag tycker det är bra utan att jag tycker att det sticker ut. Det beror eventuellt på att jag lyssnar för lite på det, vem vet? Det är ialf viktigt att ha den aspekten med sig när en läser det här.

 

Konserten igår kändes ljummen. Det lät bra, och i en och annan låt blev jag lite eggad, men i andra delar av konserten kände jag att jag dåsade till och började fokusera på annat. Det hände inget speciellt på scen som fick mig att vakna till heller. Låt på låt på låt... Jag vet inte, en annan dag hade jag kanske uppskattat det, men igår kändes det segt. Det är ju så att upplevelser formas av tidigare upplevelser.

 

Min sammanfattande upplevelse blev att jag upplevde Hurula som bra, men att det krävs något mer för att det verkligen ska ta tag i mig.