För minnen och grunda analyser i stunden

Jag har i mer eller mindre hela mitt liv gått och pratat i sömnen. Jag brukar även hallucinera en del i tillståndet mellan sömn och vakenhet. Jag inbillar mig dock att det hela minskat rätt mycket med åldern, men natten till idag var det dags igen...

 

Det jag minns är att jag hade en dröm där jag fick panik med anledning av att det släpptes ut någon gas eller liknande i rummet där jag befann mig. Därav for jag upp i sängen och tog tag i Valentinas hand och försökte slita iväg henne ur sängen och ut ur rummet. Under förloppet hörde jag dock någon ropa "Andreas, Andreas, Andreas", och till slut vaknade jag och kom omgående till sans.

 

Både skrämmande och lite pinsamt för mig, men framförallt skrämmande för Valle. Hon vet givetvis om att jag ibland betér mig konstigt i sömnen, men så här konstigt har det aldrig varit hittills.