För minnen och grunda analyser i stunden

Rätt ofta blir jag lite förbluffad och lite irriterad över att jag missat en väldigt bra film eller viktig händelse. Att det bara passerat mig! Jag blir förvisso mer irriterad när det är något som faktiskt inte passerat mig, men som jag inte brytt mig om att ta reda på mer om. Filmen "500 Days of Summer" är en film som tillhör den förra kategorin. Jag har aldrig hört någon prata om den eller hört talas om den på annat sätt, så jag har inte haft någon anledning att se den tidigare. Jag tror förvisso att jag lyssnat på någon låt på Spotify från filmens soundtrack, men en bra låt behöver inte betyda en bra film.

 

Hursomhelst valde jag och Valle att se filmen igår kväll, och det var rätt länge sedan jag blev så fascinerad av en film. Fantastiskt skådespeleri och att det kändes som att de lyckades få till något nytt i genren romantisk komedi. Istället för en film med dråpligheter där allt blir bra på slutet handlar "500 Days of Summer" om ett långt dejtande som till slut inte faller väl ut, och allt komponerat till väldigt bra musik. Om det är någon mer än jag där ute som missat "500 Days of Summer" rekommenderar jag verkligen att se den.