Brott
I fredags kväll var det tydligen ett rån med misshandel borta vid sjukhuset där jag brukar gå och springa. Det förvånar mig inte alls, för området här där jag bor, och speciellt runt Fredsgatan ned mot Friskis och bortåt är någon form av Örebros nutida Harlem. Att knarklangningen flödat fritt runt Järntorget de senaste åren har inte undgått någon, men jag gissar att det hela flyttats lite norrut efter att kamerorna kom upp på Järntorget.
Jag kan inte påstå att jag är rädd när jag går och handlar eller går till gymmet, men langare ser jag mer eller mindre varje gång. Små gäng av utländska killar i mysbyxor, som inte är på väg till gymmet, som spanar runt och byter saker med varandra. Det är främst mer roande än skrämmande, men det är en förändring av stadsbilden som gått väldigt fort. Frågan är om det fortsätter, och vad som händer då?
Jag vill inte säga att jag har riktigt samma känsla när jag går runt i dessa områden som jag hade när jag var i Rio, men att gå runt på centrala norr i Örebro är ungefär så som jag föreställde mig de norra delarna av Manhattan när jag ung. Jag minns när jag bodde på ett hostel någonstans runt 120 gatan i början av 00-talet och jag frågade om det var farligt att vistas ute på kvällen. De svar jag fick var i stil med, "njae, men en snubbe blev rånad för ett par dagar sedan". Det kändes som "shit, här får en se upp lite", och det var ingenting jag var van vid. Nu har det blivit vardag även här.
Att jag skrev inlägget beror även på att jag såg att konduktörerna på SJ-tågen ska börja med kroppskameror på grund av våld på tågen mellan Hallsberg och Örebro. Det är en långsam normalisering av något som inte är normalt i Sverige, men jag ljuger om jag säger att jag är förvånad.
Kommentarer
Trackback
