För minnen och grunda analyser i stunden

Sista delen av sommarsemestern inleds idag. Det började jag med att se klart en serie om seriemördaren John Wayne Gacy. Jag tänker att han för svenskar inte är lika känd som exempelvis Ted Bundy, men han är långt ifrån olik.

 

Jag började i lördags att se serien "John Wayne Gacy Tapes" för att sedan fortsätta med serien "John Wayne Gacy: Devil in Disguise". Den första på Netflix och den andra på Viaplay. De kom ut ungefär samtidigt, och är rätt lika. Den andra serien är ungefär dubbelt så lång och därmed mer informativ, men innehåller också en hel del teorier och spekulationer som till stor del sannolikt mest blir ett onödigt brus. Den första serien hade jag även tänkt att se under rätt lång tid medan den andra upptäcktes av en slump under helgen.

 

Hursomhelst mördade Gacy minst 33 yngre män under 70-talet. Han grävde sedan ned de flesta av dem i krypgrunden under sitt hus. Otroligt makabert. Han fick även eventuellt hjälp av en del andra för att gräva gravarna osv. Om de visste om morden, eller till och med var inblandade i dem, är väl inte helt klarlagt, men allt tyder på att Gacy är ansvarig för det mesta kring morden.

 

Gacy, var som Bundy, involverad i politiken och rätt känd i samhället och verkar kunna ljuga och hitta på obehindrat. Även det här läskiga psykopatiska draget att det bara blev som det blev för att de kände för det. Ingen ånger, utan de gjorde något dumt, som de vet är dumt, men som de sedan måste lösa, och det enda som är jobbigt är att det är opraktiskt att lösa problemet som uppstått. Nu när jag tänker efter, kanske det sista inte var så likt det jag vet om Bundy, men är väldigt framstående med Gacy. 

 

Något som är skrämmande med Gacy är att han framstår som så otroligt normal när han pratar. Förutom det grandiosa självförtroendet, att alla andra ställt till det för honom, och snabba förklaringar på det. Otäckt som fan är det.

 

Om vi bortser från Gacy är dokumentären på Viaplay även intressant gällande att de intervjuar en hel del människor som investerat mycket i teorier kring Gacy. Att han mördat fler, att han inte var ensam osv. De kan säkert delvis ha rätt, men det är som alltid otäckt att se hur de smalnat av sitt tänkande och bygger upp stora teorier king något för att det passar deras egen tes. Det är ett otäckt drag hos människor som jag tycker att vi ofta missar.

 

Till sist kommer jag nog aldrig bli till freds med att rättegångar med mera ska ses som en match. Det handlar om att vinna och förlora. Att försvaret ska hitta något som gör att den åtalade blir friad, men att de egentligen inte vill komma åt "sanningen". I min naiva idealvärld hade jag önskat att advokaterna jobbade för att se till att den som åtalar inte ljuger och far med falska bevis osv, inte att allt "alltid" ska handla om lögner för att komma undan.

 

Summa summarum, otäcka men intressanta dokumentärer.