Nu då?

Nu är det lite bättre igen, ingen feber och jag har kunnat sova inatt. Eventuellt hade jag lite feber när jag gick och lade mig, men det är svårt att veta om det är lite feber eller bara kroppens normala temperaturskillnader. Rösten är något bättre idag också, inte lika bedrövligt hes som igår. Hostan och det gulgröna slemmet är nog ungefär på samma nivå. Även om det inte har varit jätteallvarligt har jag nu varit sjuk en vecka, vilket måste vara ovanligt långt för mig.
 
Något som är positivt med låg feber är att en inte orkar göra så mycket annat än att kika på TV. Det blev därmed några dokumentärer igår.
 
Först såg jag "Ola Magnell - Den motvillige rockpoeten". Jag har lyssnat mycket på musik i mitt liv, och det bredare än de flesta andra, men Ola Magnells musik har jag inte lyssnat något på. Det är lite konstigt eftersom mamma gillar honom. Tror till och med att hon ville ha några skivor av honom för en si så där 20 år sedan. Jag kan ha löst det, men jag tror ändå inte jag lyssnade något på hans musik. När jag lyssnar på musiken nu upplever jag den som bra. Han använder rösten på ett lite annorlunda och roligt sätt. 
 
Jag såg även "En resa till Peps Persson". En rätt charmig dokumentär där ett par norrmän åker och hälsar på hemma hos Peps. De pratar om allt möjligt såsom politik, religion osv. Bland annat om att främlingsfientlighet beror på rädsla, och så är det väl, men ibland får jag känslan av att de här öppna människorna inte riktigt greppar att deras öppenhet till slut kan begränsa deras öppenhet.
 
"Sjöwall Wahlöö - Berättelsen om ett brott" tror jag att jag hade sett för rätt länge sedan, men passade bra att se den igen nu när jag ser alla Beck-filmer. Det förefaller som författarna var först, eller ialf tidiga, med riktiga polisromaner, istället för konventionella deckare.
 
Tidigare i veckan såg jag "Världens Historia - Pirater", men inga starka minnen därifrån.
 
"Roy Andersssons människor" var rätt charmig gällande hur Roy använder många amatörer i sina filmer.
 
Jag såg även klart den sista säsongen, säsong 10, av "Svenska fall". Det var främst det där mordet på återvinningen i Surahammar som väckte mitt intressen. Hur kom det sig att det blev som det blev? Förefaller så slumpartat.
 
Jaja, nu är det bara hoppas på att sjukdomen fortsätter åt rätt håll den här gången.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0