En födelsedag till

Gårdagen innebar en födelsedag. På morgonen hade Valentina fixat ljus och ett wienerbröd. På det fick jag även en läsplatta. Gissar att hon är trött på alla mina böcker :-). Nee, jag hade önskat mig en sådan också, det är smidigt vid resor, istället för att släpa med sig tunga böcker. Det ska även gå att låna böcker till plattan, vilket är positivt, men det går så klart även att köpa böcker till den direkt. Det verkar lite billigare också än att göra det fysiskt.
 
Den regniga gårdagen innebar främst en väntan på besked och på kvällen. Beskedet kom, men det innebar främst mer väntan. Irriterande.
 
Jag hann med ett par dokumentärer under dagen. Jag såg bland annat "Jack Nicholson och Gökboet". Den handlar om inspelningen av filmen "Gökboet". Den spelades tydligen in på ett riktigt mentalsjukhus och en del doktorer fick vara med i filmen medan patienterna hjälpte till i bakgrunden. Det som jag dock upplevde som mest intressant var hur mycket jag kom ihåg av filmen. Många gånger minns jag mer eller mindre ingenting av de filmer jag sett tidigare när jag ser om dem, men här märkte jag att det var mycket jag kom ihåg. Jag fascineras av vad det beror på? Det måste vara över 20 år sedan jag såg "Gökboet". Var det att den skilde ut sig så pass mycket som gör att den fastnade i minnet, eller var jag mer koncentrerad? Svårt att säga, men jag finner det intressant.
 
Jag såg även "Kampen om Åland", om att Sverige var sugna på att ta över öarna i slutet av första världskriget, men att det sket sig när tyskarna kom. Åland blev väl sedan en av få succeer med Nationernas förbund.
 
Nåväl, det var kvällen som var grejen. Vi käkade middag på "Den gyldene freden". Dit har jag tänkt att gå i flera år, men först igår blev det av. Restaurangen är ju trots allt Stockholms äldsta stadskrog. Besöket blev dock lite märkligt. Jag hade bokat bord och när vi kom och väntade på att bli visade till vår sittplats möttes vi av en rätt dryg hovmästare. Vi hade först träffat en annan anställd som vi uppgett våra namn för och meddelat att vi bokat bord. När sedan hovmästaren kom, hälsade vi och fick typ en rätt snäsig uppmaning om att uppge namnen igen. Då svarade vi att vi precis uppgett våra namn för hennes kollega, och fick typ ett nytt snäsigt svar att det inte var något hon kunde veta. Det hela blev väldigt märkligt. Det var sannoikt ett initialt missförstånd, men hennes sätt gjorde att både jag och Valle, oberoende av varandra, reagerade rätt kraftigt på det hela. Med oberoende menar jag att Valle tog upp det innan jag hade sagt något, men jag hade samma reaktion. Maten var sedan utsökt. Vi åt sill, lax och torsk med glass och jordgubbar som efterätt. Riktigt gott var det. Vi satt även nere i det mysiga valvet. Serveringspersonalen var bättre, men hade en tendens att stå och prata synligt med varandra, vilket gav ett oprofessionellt intryck, även om de var trevliga. När vi sedan skulle betala var det en display med förinställda alternativ för dricks, vilket jag skarpt ogillar. Jag råkade av bara farten även ge 7 % i dricks, vilket jag ångrar. Jag hade tänkt att runda upp till en jämn 100, men blev förvirrad av vad som stod på displayen :-). Jag fattar inte grejen med dricks i Sverige, och jag blir irriterad när det något "dolt" uppmanas till det. Således ett restaurang-besök som gav blandade känslor, men som verkligen inte uppfyllde förväntningarna.
Nere i valvet där vi satt. Jag ville inte ta en bild på alla som satt där och käkade, därav den lite märkliga bilden.
 
Något som däremot inte överraskade negativt var den följande konserten med First Aid Kit på Gröna Lund. Vi tog båten över från Skeppsbron och kom precis till konsertstart. Något som förvånade mig var allt folk. Det har varit rätt lugnt på de tidigare konserterna jag varit på i år, men här var det rätt fullt, så vi fick en rätt dålig plats. Å andra sidan jobbade vi inte för att komma så långt fram heller, men det var hursomhelst mer folk än vad jag hade förväntat mig. Det kan givetvis bero på att vi kom lite sent också, alltså att det kändes som att det var mycket mer folk på den här konserten i jämförelse med de tidigare det här året. Det var ungefär 10 år sedan jag såg First Aid Kit senast, och då var det i Örebro - https://oxelgren.blogg.se/2013/february/forsta-hjalpen-till-nathatare.html. Det var ett mognare framträdande den här gången med magisk sång. Ibland kom jag på mig själv med att stå och få gåshud. Trots att jag inte hade orkat lyssna in mig på allt nytt material var det en mycket bra konsert för min del.
Systrarna i First Aid Kit rätt kraftigt inzoomade.
 
Det var den födelsedagen. Nu ska jag fira lite på söndag hemma i Hallsberg också, så den är inte helt slut :-).
 
I övrigt hovrar polishelikoptern med anledning av eritreankravaller i närheten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0