Hemma-sightseeing
Chianti-vinerna faller mig inte i smaken. Jag har försökt många gånger, men jag antar att de är för torra och starka för mig. I slutet av veckan har vi provat ett Vino Nobile di Montepulciano av främst druvan Sangiovese, och inte heller det faller mig i smaken. Det är väl förvisso inget riktigt Chianti-vin, men det är från från Toscana och gjort av främst samma druva, Sangiovese. Det är kanske dags att ge upp Chianti-vinerna.
Nåväl, jag tänkte främst skriva om gårdagens sightseeing. Runt 10 drog jag iväg till Riddarhuset. Det var lite sista chansen på länge att besöka Riddarhuset eftersom det ska göras en lång renovering. Riddarhuset har jag tänkt att besöka i flera år, men sedan har det fallit bort ur minnet. För några dagar sedan såg jag dock att en bekant hade varit där och då kom jag på att jag också måste dit :-).
Fin byggnad både inuti och utanpå. Även om det händer, eller det har hänt, att folk tror att Oxelgren är adligt, så nej, det är inte adligt, så namnet finns inte i Riddarhuset :-). Det är dock ett gammalt namn och jag tror att en kvinna blev ingift i den här adelsfamiljen när det begav sig - https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Strussenfelt_nr_1918.
Salen med alla adelssköldar i Riddarhuset.
Efter det här besöket for jag vidare till Vitabergsparken. Främst gjorde jag det för att jag i olika dokumentärer med Hasse och Tage upptäckt att de hade en skrivarstuga där. Nu senast såg jag det i den serie i tre delar om duon som finns på SVT Play. En annan anledning var att jag aldrig hade varit i Vitabergsparken tidigare. Jag tog därmed även en snabbtitt i Sofiakyrkan, som är rätt fin på utsidan, men rätt oansenlig inuti. Jag försöker även nu lära mig namnen på alla kyrkor i stan, det är ju sådant en ska veta om en bor i Stockholm :-).
Hasse och Tages skrivarstuga. Hasse och Tage har jag egentligen ingen större relation till, och känns det inte lite som att anledningen till att de blev så kända som komiker berodde en del på att det inte fanns så mycket annat att välja på?
Nästa mål var Becks balkong i Hornstull. Där kände jag mig som en riktig tönt när jag gick runt och fotograferade när det satt fullt med folk på caféet i samma hus. Det var ändå lite roligt att kika på utsikten över vattnet och Cementa som en alltid får se en skymt av i filmerna om Beck.
Martin Becks hus. Jag tror att det är högst upp på den högra sidan som ska vara hans och grannens lägenheter.
Sedan åkte jag iväg mot Djurgårdsbrunn för att gå på något, eller ett par, av museerna som ligger där borta. Eftersom jag var hungrig kände jag mig tvungen att äta först och då fick det bli ett museum med restaurang, så det blev Sjöhistoriska.
På Sjöhistoriska hade jag aldrig varit förut, och det intresserar mig väl inte nämnvärt heller, men nu vet jag vad det är. Det fanns väldigt många fina modeller av båtar av olika slag. Sedan var Amphions akterspegel rätt fin att se, men på det stora hela är det väl inget museum som jag känner att jag måste tillbaka till snarast :-).
Amphions akterspegel i mitten.
Nu hade klockan blivit rätt så mycket, så Polismuseet jag hade tänkt att besöka sköt jag upp till en annan gång. Det var alltså den sightseeingen jag tog mig igenom igår.
Väl hemma var jag ensam eftersom Valle var på AW. Jag passade på att se filmen "The Woman in Black" från 2012. Ett hyggligt hantverk till film, men ändå med ett lite så där manus. Om människorna i byn anser att legenden är sann borde de väl ha agerat lite annorlunda? Sedan var slutet lite märkligt. Jag fattade inte om det skulle ses som positivt eller negativt, vilket kanske var meningen.
Nee nu måste jag iväg och träna lite.
Kommentarer
Trackback
