För minnen och grunda analyser i stunden

Jag är nästan lite tagen fortfarande efter att igår ha sett dokumentären, "Nothing Compares", om Sinéad O'Connor. Nog att jag hade läst någon gång att hon varit lite lurig och konverterat till islam på äldre dagar, men att hon var så här korkad, djärv, intressant, med mera, hade jag helt missat. Jag trodde mest hon var en one hit wonder som slagit igenom med en halvbra låt och sedan typ försvunnit. Typ en Leila K figur, men där hade jag ju fel.

 

Hon rev alltså sönder en bild på påven live på SNL, det är ju minst sagt roande :-). Det var inte som ett skämt, utan helt seriöst. Hon vägrade även vid ett tillfälle uppträda om den amerikanska nationalsången skulle spelas innan och fick total breakdown när hon buades ut vid ett tillfälle inför en konsert i USA eftersom hon tidigare kritiserat USA.

 

En kan tycka att det är rätt säkra grejer att kritisera, men jag är ändå imponerad, speciellt SNL-grejen. Jag är inte imponerad i sak, och tycker det är lite korkat, men provokationen imponerar på mig. Sedan verkar Sinéad lite allmänt korkad, verkar ha svårt att ge respekt, men vill ändå ha respekt osv. Har lätt att trampa andra på tårna, men är inte stark nog att ta den massiva kritiken som då uppstår, men oavsett, vi behöver fler Sinéad O'Connors, eller kanske inte, men det gör ju ialf mitt liv mer roande :-).

 

Se gärna dokumentären.