För minnen och grunda analyser i stunden

Jag vet inte om det var en nyhet för någon inom myndighetssverige att Försäkringskassan höjer lönen efter produktion. Förvisso påstås det att det gällde att ta avslagsbeslut i en viss mängd för att få högre lön. Vi har det likadant förutom att avslagsbeslut inte premieras, för de tar ju längre tid. Jag kan förvisso inte säga att det är uttalat att vi inte ska ta avslagsbeslut, men det är ständig hets på produktion, och bifallsbeslut är oerhört mycket enklare för oss att ta, så "do the math". Bättre lönepåslag med bättre produktion och bättre produktion med bifallsbeslut...

 

Apropå detta såg jag nyss en dokumentär vid namn "Spökstaden" som handlar om ett nätverk som rapporterade inifrån det IS-kontrollerade Raqqa. När jag ser dokumentären så slås jag av hur lite jag vet om Raqqa. Jag har liksom aldrig tid att sätta mig in i all landinformation som jag behöver eftersom jag ska producera några 20-sidors beslut i veckan. Det är inte bara att besluten ska skrivas, utan jag ska utifrån utredningar av människor som vet ännu mindre än mig om situationerna i hemländerna, få till ett välmotiverat beslut. Utöver det är det en och annan av de som utretts som har skojat till det lite i sin berättelse, och det ska jag försöka lista ut...

 

Utöver nyss nämnda dokumentär roade jag mig igår med att se dokumentärer om hur tyskarna tänkte kring nazisterna, om svenskar som stred för Waffen-SS och mordet på Litvinenko. Det är inte så att en känner att hoppet för mänskligheten blir större, eller egentligen blir mindre oförstående för att människor agerar så jävla illa.

 

Till det positiva, jag ropade in fyra järnvägsvagnar från Märklin igår på Tradera :-).

Jag har blivit bjuden till ett bröllop för första gången i mitt liv som inte är inom släkten. Kul!

 

Kalas för mamma igår med årets första grillning i Hässleberg. Trevligt! Första riktigt varma dagen på året dessutom. Jag och pappa pratade lite om att sätta upp tågbanan. Jag blir sugen, men när ska jag ha tid till det?

 

Både ÖSK och Liverpool vann!

 

Resa är nu bokad från Manilla till Sthlm, så snart är hela juni-resan bokad.

 

USA, Storbritannien och Frankrike bombade mål i Syrien efter en misstänkt gasattack. Jag hade hoppats att Trump skulle tina upp relationen med Ryssland, men verkar inte så just nu...

Efter gårdagskvällens urladdning där Liverpool lyckades slå ut Man City ur Champions League är jag idag trött. Matchen som sådan var ingen uppvisning från Liverpools sida, och City fick ett mål felaktigt bortdömt. Utöver det var inte domarinsatsen så mycket att hänga i julgranen överhuvudtaget. Nu när City är utslaget är det faktiskt möjligt för Liverpool att vinna hela turneringen, vilket är helt galet.

 

Jag budar på lite NES-spel på Tradera, och då kom jag på att det borde finnas Märklin-grejer på Tradera också, så igår budade jag på två godsvagnar, men vad ska jag ha dem till :-)?

 

Serien Kampen om islam visade sig vara otroligt bra rakt igenom, men nu kikar jag på Uppdrag Gransknings serie om Palmemordet istället. I poddvärlden har jag lyssnat på poddar om Thomas Hobbes och Markus Aujalay, den senare överraskade positivt.

 

Lång dag på jobbet.

 

Jag känner mig fortfarande inte helt bra och har inte tränat på hela veckan, vilket säkert inte förbättrar tröttheten.

Idag fick jag tillbaka min nya dator efter att den lagats av HP, så efter lite gnäll på HP tidigare i år så får jag väl nu tacka dem att de fixade min dator utan kostnad, men det tog sin tid. ...och ärligt talat, jag tror inte de hade kunnat göra så mycket annat.

 

Började se dokumentärserien om kampen inom islam på SVT Play nyss, otroligt intressant. Vill se mer men är trött, så det får nog bli en annan dag.

Febern gick över. Igår hade jag ingen feber på hela dagen, trots den 40-gradiga febern två dagar innan. Det svänger snabbt. Hostan är kvar, så jag tar det lugnt, men jag ser mig inte som sjuk.

 

Därmed var jag frisk igår och då kunde jag gå och se Shout Out Louds på Klubb Mono. Senast jag såg dem verkar ha varit den 19 maj 2007 på Satin. Allt enligt min egen blogg :-). ...och jag var nöjd med spelningen då, vilket jag även var denna gång. De spelade de flesta av sina hits, trots att jag hade fått för mig att de bara skulle spela låtar från deras senaste skiva, men det visade sig att jag blandat ihop det med vad förbandet Les Gordons skulle spela. Les Gordons var för övrigt också väldigt bra. Ganska mycket bekant folk på Klubb Mono, och en del sådana en tycker sig känna igen, men inte är riktigt säker på att en gör det, eller en inte är säker på att de känner igen en annan :-).

 

Innan blev det en öl på Saluhallen, trevligt ställe, och blir det inte så sakteliga bara bättre och bättre?

 

Under fredagen när jag mådde så pass bra att jag faktiskt orkade göra något så kikade jag klart på miniserien "Manhunt: Unabomber", vilken är väldigt bra, och som ialf gav mig ett visst intresse för Unabombaren. Funderar på att läsa igenom det manifest han skrev. Han är ju supersmart och bör ha en underbyggd motivering till sitt förfarande. Dessa människor fascinerar.

 

Innan jag blev sjuk läste jag ut "Kalifatets återkomst" av Magnus Norell, en bok som han av någon "märklig" anledning hade svårt att få utgiven när det begav sig under 2015. Den handlar om Islamiska Staten och islamism, och har väl som tema att islam måste reformeras utifrån den uppfattning som finns hos moderata muslimer i muslimska länder, att även muslimer måste skilja på stat och religion samt att den islam som syns i exempelvis Sverige är den mer extrema sorten. Det senare debatteras i muslimska länder men inte här. En bok på drygt 200 sidor som alla borde läsa för att få lite djupare förståelse.

 

Jag och Valentina har nu även bokat flyg till Chiang Mai och till Siragao i Filippinerna :-).

Igår kändes det som att jag skulle dö under vissa perioder. Inte så illa så klart, men ni fattar principen. Jag hade 40 graders feber, och det vet jag inte om jag haft sedan jag var barn. Jag kikade lite här i bloggen för jag minns att jag varit ganska sjuk för en sisådär 10 år sedan. Enligt bloggen var jag väldigt risig i maj 2007 och i januari 2009, men då hade jag ingen febertermometer så jag vet inte hur hög febern var då, så det kan ju förvisso ha varit uppåt 40 grader då med. När febertermometern visade 40 grader igår ringde jag sjukvårdsupplysningen, och de lugnade mig med att det är lungt så länge febern inte är högre än 41 grader :-). De tyckte även att jag skulle uppsöka en vårdcentral om det var lika dåligt på måndag. Min spontana reaktion var att det inte är mänskligt att gå runt med 40 graders feber i flera dagar, det är ju ren tortyr :-).

 

Nu idag mår jag dock mycket bättre. Imorse hade jag över 38 graders feber, men nu har jag 37,1. Jag har förvisso en rätt störig hosta, men så länge jag slipper den 40-gradiga febern så är jag nöjd.

 

Det här har ju även gjort att jag fått stanna hemma från jobbet!!! Ja det är första gången det händer sedan jag fick en fast anställning post Ahlsell.

Igår efter jobbet blev jag hängig och när jag skulle gå och lägga mig hade jag feber och den höll i hela natten. När jag vaknade tog jag tempen och den visade 37.8, inte så mycket men ändock feber. Jag tog mig ialf till jobbet och tryckte i mig lite Alvedon. Det fungerade ganska bra och jag har tagit mig igenom dagen helt ok. Under dagen har jag tagit tempen ett par gånger, och då har febern legat på 37.3, vilket är marginellt, men jag känner av det. Nu känner jag mig dock bättre, och jag hoppas att det här bara är en kort knepig sjukdom. Tycker jag har haft ovanligt mycket feber och förkylningar under året.

Själva anledningen till att jag ville åka till Berlin igen var för att jag ville besöka Wittenberg. Det med anledning av att protestantismen firade 500 år förra året och att jag uppmärksammade det genom ett par dokumentärer. Innan hade jag egentligen ingen aning om hur gammal protestantismen var. Hade något sagt att den uppkom under 1100-talet hade jag säkert trott på det.

 

Nåväl, för att ta oss till Wittenberg åkte vi tåg, och på vägen dit åkte vi med ICE-tåget, en upplevelse i sig! Med ICE-tåget tog det bara 40 minuter att åka från Berlin till Wittenberg.

 

Framme i Wittenberg upptäckte vi att järnvägsstationen var en bit utanför stadens centum, vilket inte är så förvånande med tanke på att Wittenberg funnits bra mycket längre än järnvägen. Det tog dock inte mer än 20 mintuer att vandra in till centrum.

 

Först besökte vi Stadskyrkan där Luther predikade när det begav sig och som även är den äldsta byggnaden i Wittenberg.

Nu är vi hemma i Sverige och Örebro igen. Flygplatsen Tegel överraskade med sin litenhet även när vi kom dit denna gång. Det fanns exempelvis ingen "yta" med restauranger och dylikt efter säkerhetskontrollen, utan det var bara några gater och typ en kiosk, ungefär som på Skavsta. Kanske varierar med var en är på flygplatsen, men svårt att inte notera.

 

Väl hemma i Örebro blev det inte så mycket hemma innan vi for iväg till familjen Wåke för födelsedagskalas för Johanna och Lisa. Det var trevligt och det bjöds på god mat och tårta!

 

Men tanken var att uppdatera lite om resan...

 

Jag vet inte riktigt hur det är i Sverige, men i Berlin var alla affärer stängda denna dag. Vi var bland annat i Mall of Berlin och där var typ allt stängt. Museer och restauranger var dock öppna normalt vad det verkade. 

 

Efter en vegetarisk frukost på TOKI the White Rabbit, som inte alls var så pretentiöst som jag befarade, tog vi tåget till DDR-museet i närheten av Museum Island i Berlin.

 

DDR-museet är som namnet antyder ett muesum om DDR. Det är dock inte ett museum som har massa montrar med lite text, utan här är det väldigt interaktivt. Det finns massor av prylar att röra vid osv, vilket gör det hela mycket roligare. Det finns även en uppbyggd lägenhet som en kan gå runt i för att få en känsla över hur vardagslivet var på DDR-tiden. Det jag dock främst kommer komma ihåg från besöket är att människorna i DDR inte hade det dåligt ställt. De verkar ha tjänat helt ok och bott hyggligt, men de kunde inte köpa så mycket importerade prylar och hade det svårt, eller omöjligt, att resa, förutom till vissa länder. Innan trodde jag att det dagliga livet var tuffare än vad det verkar ha varit. En annan kul detalj är att de tydligen hade mycket sex, vad det berodde på förtäljde dock inte historien :-).

 

Efter den vegetariska frukosten var jag rejält hungrig nu, så vi sökte fram ett matställe på Google, och det var därför vi hamnade i Mall of Berlin, eftersom restaurangen låg där. Den visade sig dock vara stängd, så det fick bli indiskt på BombayXpress istället där det inte gick att betala med kort, vilket jag först fick veta när jag skulle betala det jag hade beställt. Det löste sig dock eftersom Valentina hade lite euro med sig. Att det inte gick att betala med kort var dock inget unikt för det här stället, men oväntat eftersom det var en restaurang inuti en stor galleria.

 

Sedan blev det lite snabb sightseeing till några platser som måste besökas när en är i Berlin och som jag redan besökt, men inte Valentina. Alltså; Checkpoint Charlie, Berlinmuren, Terrorns Topografi, förintelsemonumentet och Brandenburger Tor.

Efter en fantastiskt bra frukost på Schwarzes Café, där jag förvisso fick springa iväg för att ta ut pengar eftersom de inte heller accepterade kortbetalning, åkte vi till Neues Museum för att kika på Nefertiti-bysten.

 

Jag trodde att det kunde bli lite problematiskt att komma in på museet eftersom det var påsk och därmed många lediga, och säkert fler turister än vanligt. Det gick dock rätt fort och vi köade kanske 40 minuter totalt för att först köpa biljett och sedan för att komma in på museet.

 

Att jag ens har koll på Nefertiti-bysten beror på att jag lyssnat mycket på Historiepodden på sistonde, och de har vid något tillfälle pratat om bysten. Utöver bysten finns det givetvis en mängd andra föremål på museet, och den som är intresserad av det antika Egypten kan säkert vara där en vecka. För en "normal" person blir det dock lite för mycket att ta in. Bysten var dock lika fantastisk som dess rykte. En väldigt vacker skapelse som skapades 1345 år före vår tideräkning. Tyvärr var det typ det enda föremålet som inte fick fotograferas på museet, så därför har jag inga bilder på den. Om någon är intresserad av hur bysten ser ut så får ni googla :-).Museets andra stora attraktion är en guldhatt, som en fick fotografera, men den kan jag ingenting om, och visste inte ens vad det var innan.

 

När vi kände oss klara tog vi en Über till Brammibal's Donuts för att äta vegetariska donuts. Donutsarna var alldeles utmärka, men det här stället var ungefär så pretentiöst som jag hade befarat. Personal med "post milk" tryck på sina t-shirts osv. Inget fel i det, men det blir tre aningar fånigt. De ville inte heller att jag skulle hälla havremjölk i kaffet eftersom det skulle förstöra kaffet... Ja, ok, men det är inte kaffets kvalité jag vill åt. Servera det jag beställer bara.

För tredje gången sätter jag mina fötter i Berlin. Jag och Valentina har precis kommit fram och checkat in på Hotel Indigo lite väster om Tiergarten. Resan har gått bra. Lugn flygning och flygplatsen Tegel verkade väldigt liten. Antar att det hade med terminalen att göra, men ändå. Efter lite letande hittade vi en plats där vi kunde beställa en Über för att ta oss till hotellet.

 

Imorgon blir det att utforska Berlin, typ igen...

Nu har jag spelat igenom det gamla Amiga-spelet Cruise for a Corpse, och det känns som att jag kompletterat mitt liv en aning. När jag köpte min Amiga 600 HD så följde Cruise for a Corpse med på hårddisken, en hårddisk där jag aldrig lyckades lägga in något på egen hand :-). Jag minns inte riktigt när jag köpte mina Amiga, eller snarare var det mina föräldrar som köpte den till mig, men Cruise for a Corpse släpptes 1991, så det var nog inte så långt efter det. Vi kan säga att jag var 10 år när jag köpte Amigan. Cruise for a Corpse är ett äventyrsspel på engelska och som innehåller väldigt mycket text, så det var inte lätt för mig att förstå mig på spelet när det begav sig, men jag försökte otaliga gånger att komma någonstans i spelet. Som jag minns det lyckades jag dock aldrig spara mitt spelande, så varje gång fick jag börja om från början. Vid ett tillfälle fick jag låna en "lösning" som fanns i någon tidning, tror att det var av Gabbe, och tanken var att jag skulle spela igenom spelet, men jag fastnade någonstans ändå, och lyckades aldrig spela igenom spelet. Så småningom slutade jag spela Amiga för annat, och faktumet att jag aldrig spelat igenom Cruise for a Corpse har därmed legat som ett öppet sår genom stora delar av livet :-).

 

Nu är det dock klart, jag har spelat igenom Cruise for a Corpse genom att spela spelet på Internet Archive och genom att följa en Youtube-video med en lösning, så nu känner jag mig hel igen :-).

 

Jag överdriver givetvis mitt lyckorus, men samtidigt är det ändå skönt att äntligen ha fått detta gjort, även om jag tagit mycket hjälp av Youtube :-).

Igår kände jag mig alldeles utmärkt och lite kaxig, men idag har jag kommit ned på jorden igen :-). Jag har varit lite trött under dagen och sedan gick inte allt som jag hade tänkt på jobbet, plus att domstolen begärt ett yttrande i ett ärende som jag är lite "orolig" över. Sådana här dagar får jag för mig att allt jag gör är mer eller mindre värdelöst och katastroftankarna kommer. Även om jag sällan är helt fel ute i min "paranoia" så är den oftast flera snäpp överdriven. Det svåra är bara att komma ihåg när jag oroat mig över något som sedan inte blev så illa som jag inbillat mig, vilket oftast är fallet. För då borde jag kunna lära mig att det gick ju bra förra gången, så då borde det göra det nu med.

 

Berlin imorgon, det är ju kul :-).

Idag avskrevs misstankarna mot "bröderna" för Kevin-mordet. Det är säkert rätt och jag är inte speciellt insatt, men det är mycket jag inte förstår. Det påstås att bröderna hade ett nästan vattentätt alibi, vad innebär det? Vadå nästan? Det framförs en teori om att det hela kunde vara en olycka med lastpallar, men hade inte flera lastpallar flyttats efter Kevins död? Kevins pappa säger att han förut trodde att det var ett mord men att han nu tror att det var en lek som ledde till Kevins död, men var "bröderna" med då? Jag blir nyfiken!

 

Jag såg en dokumentär om läkemedlet Adderall, att det används av många studenter för att öka koncentrationen. Skulle en kunna se det som doping? Alltså att en inte får göra typ en tenta om en går på Adderall eller liknande?

 

I övrigt är jag på ganska bra humör.

Sommartid nu, och det betyder att den här söndagen är en timme kortare, surt!

 

Annars var det Johan Rheborg som var gårdagens begivenhet. Jag och Bias var där och satt absolut längst bak i Konserthuset. Rätt långt från Rheborg alltså. Jag måste erkänna att jag aldrig sett Rheborg som väldigt rolig, men ändå som en eventuell högerfläkt i sammanhanget. Om det nu är så vet jag inte, men jag är tämligen säker. Hans föreställning igår var bra, men som rubriken antyder väldigt skrikig. Han hade en rant om en ankomst till New York som aldrig tog slut, men som innehöll enormt mycket skrik. Antar att komiken i det hela var att det var så överdrivet. Skriken och diverse slap-stick inspirerade nummer genomsyrade hela föreställningen. Vissa bra, vissa, som den i New York, mindre bra. Men detta var väl ungefär vad jag hade förväntat mig. Något som däremot överraskade mig mer positivt var att Rheborg gjorde några hyggliga imitationer av Skavlan och Kungen. Kanske inte de svåraste att imitera, men ändå kul. Som slutkläm så tycker jag att Rheborg, och det gällde även Batra, inte riktigt fick in den röda tråden i sina föreställningar. Exempelvis trodde jag att Rheborg skulle ha mer innehåll om ångest än vad han hade. Det blev lite spretigt, och så upplevde jag Batra också. En kul notering var att Rheborg var otroligt svettig, vilket inte var förvånande eftersom han for runt rätt bra på scen :-).

 

Så tre plus då, för det blev ju ungefär som jag hade trott, även om jag hade hoppats att bli lite mer intellektuellt utmanad.

 

Dominik Henzel var "uppvärmare" för övrigt, och han var bra.

 

Innan käkade jag och Bias på Ölcafét. Jag hade av någon anledning bara varit där en gång tidigare, under en juldag för ett par år sedan. Jag beställde en god suröl och en hygglig bönburgare. I lokalen var det utöver oss några popsnören, och ja hela stället osar svennebananpop, vilket väl är det jag egentligen föredrar?

Jag kände mig på riktigt bra humör igår under slutet av arbetsdagen och även på vägen hem. Det kanske delvis berodde på den gubbe som släppte förbi mig i kön på Coop eftersom jag bara hade en sak och han flera. Att visa lite vänlighet i vardagen är lätt att glömma bort, men det ger mycket. I övrigt var det vackert väder, så det gjorde väl sitt till.

 

Nu har jag fått boken "Omgiven av idioter", men jag har inte läst den än, och jag kommer inte att göra på någon vecka heller men ändå. Angående det förra stycket, är det inte lite tidstypiskt att bortse från sina egna brister och sedan se det som att alla andra är idioter? Nu kanske boken har något annat tema, men ändå, jag tycker jag märker av det på jobbet inte för sällan. Istället för att se sitt eget ansvar tenderas det att lägga skulden på andra. Det jag menar är att brister inte ska åtgärdas, och att fel inte begås, men jag tycker att det egna ansvaret ibland glöms bort.

 

Från en sak till flera andra...

 

Under resorna fram och tillbaka till Minsk flög vi med fyra olika plan, och jag tror inte jag hade flugit med något av dem förut. Bombardier CRJ 900, Embraer 170, Bombardier Dash 8 Q-400 och Bombardier CS 300. Bara en notis för mitt eget minne. En är ju van med Boeing 737-800 :-).

 

Jag har nu läst ut Mary Shellys "Frankenstein", och vad den överraskade! Min bild av Frankenstein var ett elakt monster, men boken ger en helt annan bild. I boken så är monstret egentligen inget monster, utan snarare en individ som blir elak efter att en mängd människor avvisat honom, och det han vill ha är kärlek, men när han inte får det, så går det illa. Inte revolutionerande, men ändå annorlunda mot den bild som ialf jag hade av boken innan.

 

Hanif Bali har slutat twittra efter att han tweetat om att UD tipsat en journalist om en intervju-kandidat. Det är tydligen vanligt, men jag hade också uppfattat det som märkligt. Mycket tråkigt att en trotsig röst slutar på Twitter. Jag vill inte ha ett dåligt debattklimat, men absolut inte ett debattklimat där rädslan för misstag gör att folk slutar diskutera.

 

Benny Fredriksson tog livet av sig efter att han blev "karaktärsmördad" av Aftonbladet. Jag är inte så pass insatt att jag vet hur han var som människa och chef, men hur lyckat är egentligen #metoo? Det får väl framtiden utvisa.

 

Igår var jag på vinmässan här i Örebro. Något mindre utställare än vanligt och inga direkta nya upptäckter för mig, men trevligt. Kul att träffa gamla arbetskamrater!

 

Ikväll är det Johan Rheborg tydligen, och jag verkar ha biljett :-). Det hade jag missat. 

 

...och till sist. Jag lyssnade på Glenn Hysén i Värvet, och han är verkligen en härlig människa som försöker se saker från den ljusa sidan så gott det går. Det tycker jag många borde försöka ta efter!

Minsk är den absolut renaste stad jag besökt. Skräp är typ inte existerande på gatorna, och graffiti med mera är högst ovanligt. Detta ska tydligen bero på att den som har en affär eller dylikt måste åta sig att städa X antal meter utanför sin rörelse. Om inte det görs så blir det böter, och det verkar fungera alldeles utmärkt.

 

Det var svårt att se någon direkt fattigdom i Minsk. Någon enstaka tiggare såg vi kanske, men jag kan inte minnas någon på rak arm. Även alla byggnader är i gott skick, vilket även verkar vara fallet i förorterna. Även om mycket av arkitekuren är tråkig så tror jag inte kvaliten är sämre än i exempelvis Sverige.

 

Det är väldigt mycket öppna ytor runt diverse större byggnader i Minsk. Ytorna verkar inte heller användas till så mycket mer än just öppen yta eller trottoar. Det var således aldrig trångt någonstans. Om detta beror på att privat ägande är ovanligt vet jag inte, men är säkerligen en god tanke.

 

Enligt guiden på vår rundtur så tjänar en vanlig arbetare i Minsk ungefär 250-350 euro i månaden, men jobbar en inom teknologi så är lönerna snarare uppåt 2-3000 euro i månaden, och det lät som att det var mycket enligt guiden. Jag fick dock inte känslan av att folk generellt verkade fattiga. Det var relativit mycket folk där vi käkade mat och folk såg även välklädda ut på "stan" osv.

 

Demokratin i Vitryssland verkade enligt de vi pratade med inte vara så stark, och det verkade inte populärt att kritisera styret, men de vi pratade med verkade inte särskilt ängsliga att öppet kritisera styret i landet. Under rundturen var exempelvis guiden öppet kritisk mot styret i landet.

 

Folk var även väldigt trevliga, hjälpsamma och nyfikna. På minst ett par restauranger undrade servitriserna var vi varifrån osv. Engelska fungerade hyggligt, och det var bara på ett ställe vi inte lyckades göra oss förstådda.

 

Vanlig kriminalitet verkar inte existera i någon större utsträckning och att ställa en öl ensam på en krog verkade vara norm. Vi såg inga "gäng" eller dylikt på "stan" heller. Allt kändes väldigt tryggt.

 

En kul detalj var att alla matställen hade en garderob där en var tvungen att hänga in sina kläder, vilket var gratis. En annan kul detalj var att det fanns flera flaskor med sprit i minibaren på hotellrummet. Hur ofta är det så :-)? Förvisso ska vitryssarna dricka mest alkohol i världen, så kanske inte så konstigt.

 

Jag låter nog lite som Jan Myrdal i det här inlägget, och jag vet inte vad som finns under ytan, men jag har inte så mycket dåligt att säga om Minsk.

 

I övrigt har jag renoverat mitt Nintendo under kvällen och under dagen köpt en ny "så funkar det-bok". Som barn på nytt.

 

Det ser även ut som min dator håller på att lagas när jag följer händelse-loggen. Vore inte så dumt att få tillbaka den snart.

Vi får se vad jag hinner med nu, det kan därmed bli ytterligare ett inlägg gällande Minsk.

 

Efter att jag skrivit klart det förra inlägget blev det en middag på en restaurang vid namn Kuchmeister, och som visade sig servera utmärkt mat. Förutom att det serverades traditionell vitrysk mat så bjöds det även på levande dragspel och grejer.

Nu är vi incheckade på Hotel President i Minsk. Resan hit har gått bra med ett byte i Warszawa.

 

Förvisso tappade jag nästan bort mitt pass när jag skulle gå av planet i Warszawa, men en uppmärksam medresenär uppmärksammade mig på att mitt pass låg under ett säte, så det ordnade sig.

 

Jag har varit lite orolig huruvida vi skulle komma in i Vitryssland eller inte, men det har gått bra. Grensman och Bias blev förvisso stoppade i passkontrollen för att de inte hade någon försäkring, men det gick att ordna på plats, så det löste sig.

 

Även taxiresan från flygplatsen in till Minsk gick bra, och blev billigare än vad vi hade förväntat oss.

 

Hittills har även de som jobbat i passkontrollen och här på hotellet pratat engelska, så även det har gått bra.

 

Grädde på moset är även att jag och Bias fick ett bättre rum än det vi bokat :-).

 

Nu är det tänkt att vi ska hitta något att äta och även kika lite i stan.

 

Tiden är två timmar mer här än hemma, vilket ialf är en timme mer än vad jag hade räknat med.

Just nu sitter jag i en säng i en gammal 747 utanför Arlanda, Jumbo Stay. Ett rätt udda boende, men lite kul. Att jag är här beror på att jag och några till har som mål att komma till Minsk imorgon, och det borde väl gå bra. Planet går 07.55.

 

Jag var och såg Tårtgeneralen häromkvällen, och den var inte så dum. Mycket nostalgi, men även mycket humor.

 

Jag blir lite mörkrädd när jag nu hör från flera håll att det ska börja censureras på nätet.

 

Förhoppningsvis blir det ett inlägg från Minsk imorgon!

Jag upptäckte igår att Internet Archive har en himla massa gamla Amigaspel uppladdade, och jag blev sugen på att spela några, men jag hann inte. Det som mest intresserar mig är att försöka spela igenom några spel som jag inte klarade som barn :-).

 

Jag har även hämtat mitt gamla NES hos mina föräldrar idag. Det fungerar alldeles utmärkt förutom att kontrollerna var lite sega, men det beror nog på dåliga gummin, så nu har jag beställt nya. Även det ser jag fram emot att spela lite.

 

Jag har blivit så nostalgisk :-).

 

Även en bra helg i övrigt med mat på Wongs igår.