Det underliga inom mig...

Idag har jag nästan bara varit på universitetet. Har blivit lite plugg och TV hemma efteråt men inget speciellt.

Jag har alltid varit en ganska speciell människa vad gäller sömn och andra saker som har med hjärnan att göra. Så länge jag kan minnas har jag varit en livlig sömnpratare och sömngångare. Det mesta har jag givetvis fått höra från andra. Däremot brukar jag ha vaga minnen av att jag gått i sömnen när någon berättar det för mig dagen därpå. Det värsta sömngångarminnet jag har är från en semester i Åhus för kanske 10 år sedan. Några släktingar bor där nere så jag sov över hos dom istället för i mina föräldrars husvagn. När huset vaknade den morgonen stog stora entrédörren på vid gavel. Mina släktingar var ganska förvånade över hur den kunde vara öppen. Självklart hade jag gått i sömnen och av någon anledning låst upp dörren, öppnat den och sedan inte stängt den ordentligt. Jag vaknade flera gånger den natten med vaga minnen att jag gjort något med dörren. Från platsen där jag sov hade jag uppsikt över dörren men när jag vaknade på natten var den stängd. Så jag antog att allting bara hade varit en dröm vilket dagen därpå visade sig vara helt fel, då dörren tydligen hade blåst upp. Det lustigaste med hela den här händelsen är att mina släktingar hade en hund som alltid rymde när den fick chansen. Det gjorde den inte den här gången även att dörren säkert stått öppen någon timme eller mer på morgonen. Allt det här var både ganska roande och pinsamt för mig.

Gå och prata i sömnen är inte direkt något speciellt eller ovanligt men det kanske är vanligare hos personer som mig än hos andra?... Det mest underliga inom mig är en helt annan sak. Det började i liten skala för väldigt länge sedan. Det var en skön underlig känsla som kom i drömmarna när jag sov. Efter en tid kunde jag få delar av känslan när jag låg i sängen och läste på kvällarna. Det var en intressant känsla som jag inte kunde förstå vad det var så jag försökte tvinga fram den. Så en kväll när jag var kanske 12-13 år så slog det över... Helt plötsligt blev känslan som en röst i huvudet som repeterade allt jag tänkte. Tänk er ett eko i huvudet som repeterar varenda tanke högljutt. Jag blev livrädd och tänkte att nu har jag blivit galen. Kommer ihåg att jag sprang ut till badrummet och dränkte ansiktet med vatten men det hjälpte inte så jag sprang tillbaka till mitt rum där jag har för mig att jag satte på TVn. Jag kommer inte ihåg hur men ekot försvann ganska så snabbt sedan. Det var starten på något väldigt jobbigt som jag fortfarande har ganska svårt att prata om. Jag blev rädd för att det skulle komma när det var folk i närheten och fick svårare att sova borta. Som tur var var det inget som hände särskilt ofta. Under högstadietiden var det som värst och jag kallade det 'skiten' i min träningsdagbok som jag hade liggandes vid sängen då. 'Skiten' kunde komma helt förutsättningslöst när jag vaknade på nätterna men oftast var det svårast att hålla det tillbaka när jag var sjuk och hade feber. Men ganska direkt kom jag på ett bra sätt att få bort det fort. Genom att ha ett block och en penna vid sängen kunde jag skriva något när det hände och då brukade det försvinna ganska snart. Jag fick hjärtklappning och hade väldigt svårt att sova resterande delen av dom nätterna det inträffade. Som tur är har det här bara hänt kanske 10 gånger i mitt liv och är inget jag har problem med nu längre. Fast under den tiden det var som värst var jag ständigt rädd för att det skulle komma tillbaka.
Jag frågade en läkare en gång om vad det kunde vara? Hon verkade inte så intresserad och svarade med att det händer mycket under tonåren. Tack för den... Vet inte om någon har något bra svar på vad det är men det gjorde mig bra mycket mer osäker på mig själv under en tid.

Det känns som jag känner andra personer bättre än mig själv ibland.

Kommentarer
Postat av: John Ausonius

Känner igen mig i det du skriver. Hör också en röst inom mig ibland....

2005-12-08 @ 12:39:02
Postat av: Charles Manson

Jag känner också igen mig i det du skriver. Jag hör också en röst inom mig ibland.

2005-12-09 @ 23:37:29
Postat av: Helge Fossmo

Samma här.

2005-12-10 @ 00:04:02
Postat av: Lars-Inge Svartenbrandt

En gång råndade jag till och med en bank pga röster jag hörde, eller det har nog hänt fler gånger 'lol'

2005-12-12 @ 11:46:40
Postat av: Jackie Arklöv

Blev osams med några poliser en gång, då sköt jag dom :)

2005-12-12 @ 12:31:09
Postat av: Ulf Olsson

Vem är jag?

2005-12-12 @ 12:39:34
Postat av: Thomas Quick

Några har ju strukit med under åren på grund av dom här rösterna, tror det är 16 stycken nu.

2005-12-12 @ 12:46:34
Postat av: Tommy Zethreaus

Röster? Bara att knäppa av ändå.

2005-12-12 @ 13:29:57
Postat av: Clark Olofsson

PANG PANG!

2005-12-12 @ 13:36:26
Postat av: Ioan Ursut

Det är bra att ha ett rösten ibland.

2005-12-12 @ 13:38:41
Postat av: Mattias Flink

Jag säger bara: 1994!!!!!

2005-12-12 @ 13:43:29
Postat av: Stig Bergling

Man har ju blivit rätt känd ;)

2005-12-12 @ 13:50:25
Postat av: Janne Olsson

Norrmalmstorgdramat!

2005-12-12 @ 13:55:45
Postat av: Mijailo Mijailovic

Jag hörde också röster inom mig. Då tog jag mig för att hugga ner en dam en gång.

2005-12-12 @ 14:54:33
Postat av: Sten Frisk

Ska vi spränga oss i luften :) ?

2005-12-14 @ 16:52:25
Postat av: Hank Von Helvete

Hallå.

2005-12-16 @ 15:15:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0