För minnen och grunda analyser i stunden

Igår blev det mycket marknader igen! Sist var det i Camden och nu var det på Brick Lane i Shoreditch. I Shoreditch ska tydligen de hippaste av de hippa hänga i London om man nu ser rock/pop/vintage-snubbarna som de hippaste som finns. ..och nog var det så till viss del. Det var väldigt poppigt vintage-stuk på många av människorna. Ni vet när det ska se så där avslappnat ut fast allt är extremt genomtänkt och således blir lite falskt. Många gånger väldigt snyggt, men verkligen inte avslappnat och sällan bekvämt. Mycket folk var det också... oj oj!!! Blev lite som en festival. Trångt och smålulliga människor :-). Rätt skönt, ialf när man själv fått i sig någon öl och slappnat av lite. Annars var det en hel del försäljning och då framförallt kläder i vintage-stuk, både nytt och återanvänt. I vissa affärer kunde man säkerligen gjort riktiga fynd om man gett det lite tid. De liknade den där klädaffären i Östansjö där det var väldigt udda kläder och lite för mycket kläder på för lite plats för att man verkligen skulle orka leta.

Idag har allt varit som det ska här i London, dvs REGN!

Som den gamla stänkaren med Paris om man modifierar den något... Men det är faktiskt sant, solen skiner än så länge mer här än vad det regnar!!! Förstår att ni är överraskade, men jag måste helt enkelt haft tur med vädret...

Första heldagen i London har börjat med ett träningspass!!! 8,5 km löpning, eller jag pallade inte riktigt så jag genade, men blev väl runt 7 km för mig kanske. Johanna krossade mig i löpningen ialf, lite jobbigt för mitt ego!!! Nee nu är det dusch och frukost för att sedan börja med lite närmare undersökning av London.

Idag bär det av till London om inget oförutsett inträffar. Bilder och vad som händer där kommer säkerligen komma upp under veckan. Bye, bye :-)!

Idag fick jag en väldigt fin mobiltelefon av min far vilket jag är väldigt tacksam och rörd över. Jag är inte världens bästa på att vissa min tacksamhet, men jag säger det igen jag blev otroligt glad idag pappa.

Har för övrigt varit en väldigt trevlig dag med lunch och reseplanering med Nisse å Bisse. Jag har även sagt upp studentrummet så 1a september är det hej då Tybble.

Det har varit fruktansvärt mycket jobb sista veckan, därav den dåliga uppdateringen. Jag antar att ni trogna läsare (omkring 20 st) vrider er av förväntan inför varje högintressant inlägg som denna blogg sprutar ur sig :-)!?

Det jag arbetar med för med sig lite av varje, och i torsdags blev jag tvungen att följa med ut till Tysslingen för att lyssna och titta på fåglar. Väl där upptäckte jag att jag är fruktansvärt dålig på fågelarter. Vettitusan om jag ens kan indentifiera tio olika arter? Så nu tänkte jag ta bilder på lite olika fåglar jag ser och plugga in deras namn... Tänkte börja idag, men det gick inte så bra... Alla fågeluslingar flyger ju iväg så fort man kommer nära!!! Är ju inte så kul att ha en bild på en fågel på typ 100 meters avstånd, kan ju vara vilken fågel som helst då hehe :-).

Det åskar så mycket att det inte finns något vatten. De verkar ha bra reservaggregat på vattenverket...

Dio är död! Det är sorgligt! Dios musik har gett mig många bra minnen genom åren, och är kanske den artist som lärde mig lyssna på "riktig" hårdrock. Jag tror det var under en klassresa ner till Folkes Sommarstuga i Grebbestad som jag först presenterades för Dios musik. Det var Gabbe som hade en "freestyle" med Dios "Holy diver" album inspelad på ett av banden. Gabbe tvingade säkerligen oss andra att lyssna men det ska han ha all cred i världen för att han gjorde! Musiken var, och är fortfarande, fantastisk och jag minns att jag var helt betagen i "holy diver" "don't talk to strangers" och "rainbow in the dark". Även under en hemresa från en handbollsturnering i Norrköping spelades denna skiva, och då låten "holy diver" i synnerhet. Vi sjöng och skrålade och när Gabbes pappa var lite fyndig och ändrade texten till "holy driver" var stämningen total :-). Dessa låtar kommer alltid ge minnen av denna härliga sena mellanstadietid då livet endast var en stor härlig lek, men nu är tyvärr dess sångare avliden :-(.


R.I.P. Din musik kommer alltid leva kvar och efter vad jag förstått och själv sett i intervjuer verkade du vara en mycket sympatisk människa.

Det är kul att jag drömmer om att jag är med i någon slags bordsskicks-tävling och sedan får kritik av domarna att jag är kass! Jag tycker ju att jag borde vara lite jävig i min egen dröm, ellerhur? Nee inte alls, jag får skit trots att det är min egen hjärna som bestämmer.

Fjorton suger

Handlar om ungdomar i svensk villaidyll och deras liv och problem. Ungdomarna verkar inte ha så mycket bättre för sig än att partaja vareviga dag och då uppstår givetvis lite förvecklingar. Filmen startar med att en tjej blir sexuellt utnyttjad / våldtagen när hon fått i sig lite för mycket alkohol av en av hennes storebrors kompisar. Mycket handlar sedan om huruvida hon ska berätta för sina föräldrar och sin bror om vad som hänt. Samtidigt under dessa funderingar träffar hon en annan kille där känslor börjar uppstå. Det är således en stark negativ grej och en stark positiv grej som filmen främst handlar om. Personligen tycker jag att "Fjorton suger" var en riktigt bra film. Den filmas mycket med handkamera vilket gör att det känns mer äkta och skådespelarna är skönt amatörmässiga, vilket också ger en mer äkta feeling. Kärleksdelen skildras fantastiskt bra och jag har inte sett och känt något liknande sedan jag såg Roy Anderssons "En kärlekshistora". Betyget blir 4a av 5 möjliga.

Babas bilar

Bara genom att se namnet på den här filmen blir man tveksam, men riktigt så dålig som man kan tro är inte den här filmen. Babas bilar är en slags westernkomedi-rulle i de svenska fjällen. Det hela handlar om att en bilförsäljare, några vanliga hederliga människor, några finnar och typ ryska maffian blir invecklade i samma story runt en bil. Det blir sedan lite pang-pang och lite humor i en lagom mysfånig atmosfär. Lite Göta Kanal stuk typ. Det är faktiskt någorlunda underhållande, och jag tror de som gillar typ Göta Kanal och Stefan & Krister skulle tycka det här var väldigt bra. Personligen tycker jag filmen på sin höjd funkar som bakisrulle. Betyget blir 2 av 5 möjliga.

Farväl Falkenberg

Handlar om några unga killar i Falkenberg som är på väg in i vuxenvärlden och inte riktigt vet var de ska ta vägen med sina liv. Filmen visar dessa killars vanliga liv och deras tankar kring detsamma. Det är lite som att titta på någons hemmainspelade videofilm. Förutom ett självmord och tankar kring livet händer det inte så mycket i filmen, den är bara väldigt tragisk. Som uppvuxen i småstad känner jag igen mig en hel del i tankarna kring att komma bort, men i filmen känns grabbarna lite väl gamla och fräsiga för att inte redan ha flyttat. De verkar snarare vara runt 25 än 19-20 som borde vara mer rimligt. Trots att filmen är rätt innehållslös och att den skildrar deppfräna människor som jag har särsiklt svårt för är den ändå gripande. Som småstadspojk känner man som sagt igen sig en del, och även när det gäller att förlora kompisar i förtid. Det hade inte blivit sämre eller bättre om någon filmat mitt liv kring 20-strecket, utan hade sett ungefär likadant ut, förutom frändeppigheten. Filmen får betyget 3 av 5 möjliga.

Som att måndag skulle skilja sig från någon annan dag i mitt icke schemalagda liv. Det är dock ett faktum att det är måndag idag, nog om det! Idag verkar det som att jag är ledig från jobb, men det innebär å andra sidan att jag måste plugga om jag nu ska få musikterapin godkänd.

Glad överraskning = Härliga korregrannar! I lördags eftermiddag när jag kom hem trött från jobbet hade korregrannarna lagat mat och bakat för gemensam middag :-). Så det var bara sätta sig ner och njuta av en vegetarisk lasagne, hemgjord glass och nybakta kanelbullar. Riktigt trevligt och gott, speciellt glassen!

Fina nybakta bullar!

Ne nu ringde dom från jobbet, så nu måste jag försöka plugga lite istället.

Igår upplevde jag kanske det underligaste jag varit med om i mitt fotbollsliv. I gårdagens match mot Pålsboda ledde vi med 5-1 i halvtid och hade allt under bra kontroll trots nykomponerad backlinje och att vi slarvat in ett baklängesmål. Personligen var jag rätt osugen på att spela match i och med att jag inte tränat något osv. Kändes varken schysst mot mig själv eller Robban som borde kunnat stått istället. Hursomhelst, i halvtid kändes allt väldigt bra som sagt och jag hade varit hut stabil som helst, till och med insparkarna satt som ett smäck :-). I andra halvlek hände dock något med laget, ok att vi fick rätt kraftig motvind, men att släppa in sex mål är oförsvarbart. Vi blev helt enkelt svindåliga bakåt! En mängd personliga misstag som Pålsboda utnyttjade maximalt. Det vore konstigt att inte kritisera sin egen insats efter att ha släppt in så många mål på kort tid, men ALLA mål var frilägen eller otagbara. Nog att en Andreas med lite mindre smärta och bättre form kanske, och då säger jag verkligen kanske, hade kunnat avvärja något av målen. Sista målet kan väl iofs ses som en tabbe, men när backlinjen står vid mittcirkeln och de slår en boll så att deras väldigt duktiga anfallare får friläge från halva plan har jag två alternativ, försöka gå ut och bryta eller stanna kvar och hoppas på det bästa... Jag valde det förra och kom en halvmeter försent så att han lätt kunde slå bollen förbi mig. I det läget kunde jag dock inte bry mig mindre efter att ha utstått ren jävla förnedring pga rent genomuselt försvarsspel!

Jag svär mig fri!

Det trallpunkas i korridoren och jag lider... Inte av att musiken i sig är så dålig, den är bara inte bra. Grejen är mer att den symboliserar bekräftelse och osäkerhet så starkt, ungefär som extrem indie. Jag blir helt stum, sitter bara och äter min mat medan de andra pratar...

Det här inlägget skrivs endast för att jag ska hålla en hyggligt jämn uppdatering i bloggen. Just nu sitter jag på jobbet och det kan ju tyda på att jag har ett rätt bra pass just nu...

Jag är lite för seg för att skriva något vettigt och så mycket utöver det vanliga har inte hänt i mitt liv. Egentligen är det bara lite mycket just nu med jobb, skola och korrestäd.

Jag har sett två filmer till, A bug's life och North by northwest, men orkar inte ge några längre recensioner. A bug's life tycker jag nog är Pixars sämsta film, utan att för den delen vara dålig dock. North by northwest var bättre och påminde lite om gamla James Bond filmer.

Nu har det varit Valborg igen vilket som vanligt för med sig en hel del baluns. Även detta år blev det partaj här vid universitetet. Tråkigt nog är ju Festivalborg ersatt med något slags klubbjippo kallat 48-timmar. Förra året tyckte jag det var riktigt dåligt och hade således inga större förväntningar på årets upplaga. Nu är iofs det roligaste med Valborg härikring att det är privata små fester lite överallt som man kan ramla in på om man vill.
Valborgsfestandet började redan på torsdagen pga att 48-timmararrangöererna ville tjäna så mycket pengar som möjligt och inte behöva konkurrera med andra klubbar en lördag. Det hade ju varit mer logiskt att haft det hela fredag lördag, men men... Festandet under torsdagen bestod för min del av lite grillning med korregrannarna, drinking games och sedan en kort visit på en annan fest för att sedan kila in på 48-timmar. Det hela var mycket trevligt, och till min extremt stora förtjusning hittade jag ett dansgolv inne på 48-timmar där de spelade klassiker vilket så klart var helt fantastiskt roligt :-). Var länge sedan jag hade så roligt på ett dansgolv. Torsdagen blev således förvånansvärt mycket roligare än vad jag trodde den skulle bli.

Grillen är på gång till höger!

Så här roligt är drinking games :-).

Så här kan ett dansgolv se ut när folk trivs :-)!

Fredagen å andra sidan var även den väldigt trevlig dock hade DJen bytts ut på det dansgolvet jag gillat kvällen innan och nu spelades endast schlager. Usch, usch!!! Det var mycket som kunde blivit såå bra med fredagen men som liksom sket sig... Förfesten blev här i korren, men folk dök in lite för sent och var tvungna att gå lite för tidigt, pga att de inte hade förköpta biljetter, så att det aldrig hann bli så bra som det kunnat. De människor som var här är ju helt underbara och det hade blivit så bra om de bara fått chansen att umgås lite mer med varandra. Nu blev det skoj ändå, men jag tror det hade kunnat blivit grymt.

För övrigt åker jag till London 26 maj.