För minnen och grunda analyser i stunden

Nu är jag mitt uppe i min tvådagars paus från kollojobbandet. Att jobba på kollot har varit väldigt intressant och roligt men även lite drygt i och med att dagarna blir väldigt långa och sömnen lidande. Fördelarna överväger dock vida nackdelarna tack vare att man får lagad mat varje dag och får betalt för att hitta på diverse trevliga saker som att ligga på stranden exempelvis. Arbetskamraterna är nog generellt lite vänstervridna och ett gäng är vegetarianer, dock inte militanta sådana :-). Deras argument för att inte äta kött är dock ganska rimliga och jag har lärt mig lite nya saker på området. Överlag är mina arbetskamrater bra och avslappnade människor. Det är samma stil som på backpackers ungefär vilket jag gillar skarpt. Barnen i sin tur är också de generellt roliga och lätta att ha att göra med. De har funktionshinder som skiljer sig mycket från varandra. Vissa förstår man knappt varför de ens är på ett särkollo. Så vissa kan man göra massa roliga saker med medan andra är lite svårare att ha med på allt. Några av barnen kommer jag även att sakna en hel del nu när de åkt hem.

Igår hängde jag med Mats ut på krogen en sväng. Jag tog det lugnt eftersom vi hade haft kollofest på fredagskvällen och utekvällen som tillbringades på Björnis blev i min mening rätt trist... Jag försökte knappt ha kul och var bara trött och seg mest hela tiden. Sedan trivs jag inte heller när det är överproppat och svårt att prata med folk.

Imorgon börjar jag arbeta med kollot och kommer antagligen inte ha så mycket tillgång till internet en tid framöver. Således kommer nog inte den här bloggen bli uppdaterad speciellt ofta den närmaste månaden.

Nu är jag tillbaka efter ungefär ett och ett halvt dygns äventyr i Bergen och på diverse landsvägar. Som jag antagligen redan nämnt berodde det på att jag hälpte Mulle att flytta massa prylar från Bergen till Örebro och att det passade mig perfekt att hjälpa till i och med att jag inte sett så mycket av Norge tidigare. Så det blev en resa där man fick förena nytta med nöje och prova på att köra fruktansvärt långt på skitvägar med otroligt vacker natur som sällskap. Det tog någonstans runt 12-13 timmar att köra de dryga 82 milen vilket jag delade med Mulles mors nya karl Björn. Det var både spännande och otäckt att köra i Norge... Först och främst är jag inte van att köra mindre lastbil, som jag för övrigt inte ens är säker på om jag får köra med mitt B körkort, och när vägarna är toksmala och får för sig att svänga 90 grader var 100e meter så blir man inte så kaxig när man möter en tung lastbil eller när man efter en stark kurva i 90 kmh upptäcker att där var det en bro som man inte kan mötas på... :-). En annan spännande sak var att köra ner för fjällen där det är så brant att man rullar i 90 kmh utan större problem :-). Då fick man lära sig nyttan av att motorbromsa på lägre växel :-). Man lär sig något nytt varje dag, nästan :-). På vägen hem fick vi sprängpunktering mitt i världens längsta biltunnel, Lærdalstunnelen som är 24,5 km lång om någon är intresserad. Jag kände mig inte speciellt stursk när den lilla lastbilen började kränga fram och tillbaka i den relativt smala tunneln. Som tur var fanns det parkeringsfickor lite varstans i tunneln så jag lyckades svänga in där rätt snart efter punkteringen. Sedan bytte Björn däck med lite assistans från mig och Mulle. Jag tackar min lyckliga stjärna för att det inte var ett framdäck som sprängdes för då hade det kanske inte gått lika bra.

Punkteringen. Fälgen var inte direkt rund efteråt.

Väldigt vacker natur! När man körde uppe på fjället kunde man gå ut och kasta snö på varandra om man hade haft lust :-).

Lite mörk bild, men det är vackert. Påminner om Nya Zeeland.

En av en mängd tunnlar på vägen.

Några typiska Bergen-hus enligt Mulle.

En student på Örebro universitet har tydligen runkat öppet vid ett flertal tillfällen i universitetets lokaler men ingen som har sett det har vågat anmäla... Läste det idag i Nerikes men har faktiskt inte hört talas om det tidigare vilket är konstigt då sådant brukar leda till ett riktigt ståhej. Till själva saken då... Det låter väldigt underligt att ingen har vågat anmäla? Har dom blivit hotade då eller? Själv vet jag iofs inte om jag hade tänkt på att anmäla det i och med att man skulle bli något förvånad över att se någon sitta och dra en tarzan på universitetet samt att jag nog mer skulle uppleva det som sjukt humoristiskt istället för illegalt och stötande. Så man undrar om de som sett spektaklet tänkt i mina banor eller att de bara inte orkat anmäla vilket låter mer troligt än att de faktiskt inte vågat. Handlar väl knappast om en runkande Hells Angels medlem? Det framgår inte av artikeln om det även eskalerat till värre saker.

Länken för er som vill läsa artikeln: http://www.na.se/artikel.asp?intId=1354912

Idag drar jag även iväg till Bergen för att hjälpa Mulle att flytta. Det tar väl en si så där 13 timmar att köra enkel resa vilket säkert blir jätteroligt :-). Men men det är alltid kul att göra något udda och som sagt "det man inte gör ångrar man".

Nu är cupen färdigspelad och det gick väl så där för oss... 2 förluster, 1 lika och 1 seger. Det borde egentligen blivit två likamatcher men jag fick för mig att dribbla lite olämpligt så att motståndarlaget fick in ett avgörande mål i en av förlustmatcherna :-). Så kan det gå... Inför sista matchen hade vi dock chans att gå vidare men där mötte vi massa junisar från ÖSK Ungdom och de var klart bättre än vad vi var så det blev förlust med 4-5 mål. Som jag befarade igår så var typ inga av de anmälda stjärnorna med och spelade. Det var bara Lars Larsen av de jag räknade upp igår som deltog och han spelade ytterst försiktigt.

He he... Såg att jag fått en rolig kommentar om mitt inlägg om avlyssning :-). Visst är det kul när människor bara ser saker från en sida. Inte ens försöker värdera fördelar mot nackdelar och sedan försöker säga något utan argument och istället använder ord som ska försöka vara förnedrande men som bara blir fåniga :-). Man blir så full i skratt :-).

Igår tog jag och Mats tag i saken med att gå ut nyktra. Vi har pratat om det under en tid men aldrig riktigt gjort slag i saken förrän nu igår. Sist jag var ute spiknykter på en klubb måste varit när Hjälmaren brann ungefär och visst kände man sig lite vilsekommen i början men efter att ha köpt sig en mineralvatten så att man hade något i handen började spärrarna släppa :-). Man fick även känslan av att man skulle bli lite mer dragen när man drack av sitt vatten av någon anledning hehe... Hursomhelst blev kvällen väldigt lyckad och vi pratade både med kända och okända människor precis som om vi skulle vara onyktra och vi möttes av flera förvånade ansikten när vi lite ursäktande sa att vi körde en nykter kväll :-). Det kommer nog bli fler nyktra kvällar framöver för det är lite underskattat. Man kommer igång bara man peppar varandra lite :-). Det som egentligen är tråkigast med att gå ut nykter är inte själva utgången utan den eufori man missar när alkoholen stiger i kroppen på förfesten. Grädde på moset är ju det att man mår sååå bra dagen efter!!! Man tappar liksom inte en bakfylledag.

Kikade på ÖSK idag med farsan och Mattias. Det blev förlust med 4-1 för de svart-vita men nyförvärven lovar gott. Dansken verkade farlig på huvudet och den nygamla svarta blondinen på kanten var riktigt bra. Det kommer bli kul för Nordin att få spela med några fotbollsspelare nu vilket han inte fått tidigare i år... Kilen och Nordback... Är de en aniiiing överskattade kanske...?

Så till sist... Någon dumjävel har snott Ian Curtis gravsten. Jag hatar girighet!!!

Det klassiska bloggproblemet... Man kommer på saker som kan vara intressanta att skriva om lite då och då men när man väl satt sig för att skriva något är allt som bortblåst. Istället för några intressanta reflektioner över något aktuellt ämne blir det istället en redogörelse för dagen som gått vilket oftast är föga intressant för någon att läsa om. Därför skriver jag inget speciellt idag :-).