För minnen och grunda analyser i stunden

Igår var det full storm i Perth. Sedan mätningarna började 1993 har inte en vårstorm som denna registrerats tidigare. Det var dock inte överjävligt på något sätt, men det vanliga med att något tak som flyger av, massa träd och grenar som slits loss, och någon stackare som fick ett av dessa träd på sin husvagn så att dennes dagar var räknade inträffade, alltså den vanliga visan. För egen del märkte jag av stormen genom att med någon meters marginal inte få en stor gren i huvudet när jag och syrran knallade runt i Northbridge, samt att det låg bråte lite här och var. Vindarna i sig upplevde inte jag som överjävliga. Jag är dock tacksam för att jag kom hem från Melbourne dagen innan, för en himla massa flyg hade fått avbryta landningar vid Perth-flygplats, och det hade inte minskat min relativa flygrädsla.

 

På dagen var jag och syrran till ett outlet-shopping-center där det mesta var rätt dyrt ialf, beroende på att allt är dyrt här, så jag hittade inget spännande. Efteråt åkte vi till stadsdelen Northbridge för att gå runt lite och käka mat. Northbridge är Perths alternativa del med hostel, XXX-affärer och uteställen. Som Kings Cross i Sydney eller Camden i London om man hårddrar det lite. Det vill säga rätt mycket lodisar, risiga hus och en allmänt "skön" attityd :-).

 

 

Den här dagen började iofs inte helt oväntat i Perth ;-). Eftersom flyget gick på eftermiddagen så passade jag och syster på att hinna med lite sightseeing i Perth innan avresan. Först tog vi en sväng till en park i East Perth för att kika på aboriginer... Hehe, hur jädrans illa det än låter så var det faktiskt så, för i den parken brukar det befinna sig en och annan aborigin, eller som en nära person till mig uttryckte det "jaha, är det här dom hänger". Parken i sig är, med eller utan aboriginer, väldigt vacker och hursomhelst värd ett besök. Efter att ha tagit en kaffe i krokarna åkte vi vidare till Heirisson Island för att bekanta oss med andra kända levande varelser från Australien, jättekängurur. Någon har placerat några jättekängurur ute på den här ön, vilken är rätt stor, så att vi från allmänheten kan åka dit och kika på dem, vilket vi nu gjorde.

Den här bilden kommer jag noga byta ut när jag lagt in syrrans bilder på den här datorn, men kängurur på Heirisson Island ialf.

 

Sedan bar det av till flygplatsen för att flyga iväg till Melbourne. Framme i Melbourne kom jag i samspråk med en ung engelsman som skulle till samma hostel som jag och första nya facebook-vännen var ett faktum. Efter ett glas vin och lite språkande med samma engelsman samt några dyngraka tyskar i hostelets bar var det läggdags.

 

 

Efter att ha stött på samma engelsman av en slump nere i hostel-lobbyn ansåg vi att det var en bra idé och dag för att knalla runt i Melbourne en sväng. Staden är precis som Perth, Sydney och säkert alla andra större städer i det här landet, en blandning av moderna skyskrapor och gamla ruckel. Till skillnad från exempelvis Perth och Sydney så har Melbourne ett mycket stort spårvagnsssytem, vilket dock är rätt långsamt. I stort känns Melbourne väldigt välkomnande och fräscht. Några roliga småsaker var att det exempelvis spelades musik ur högtalare vid ett gångstråk vid floden Yarra, samt att gatuunderhållning fanns lite här och var.

Idag känner jag mig risig. Något slag av rätt irriterande förkylning har drabbat mig. Av denna anledning har denna dag mestadels spenderats inomhus med att läsa bok.

 

Igår var det dock lite mer drag. På förmiddagen åkte jag och syrran iväg mot stranden vid havet men ändrade oss på vägen och hamnade vid en strandremsa längs Swan River (en av floderna som flyter genom Perth). Där badade och solade vi under någon dryg timma innan vi åkte till Australiens svar på Burger King, Hungry Jack's. Det är alltså precis samma som Burger King fast att det heter Hungry Jack's istället, och hur det kommer sig har jag inte orkar forska i, men att det är samma sak som Burger King är dock klarlagt genom Wikipedia ;-).

 

På eftermiddagen lånade jag systers cykel och cyklade till hamnstaden Fremantle och tillbaka på var sida om floden Swan River. En färd på ca 4a mil, men som antagligen blev en aning längre beroende på att jag inte riktigt visste hur jag skulle cykla samt att skyltning är lite så där här i Perth. Några trötta ben och mil senare var jag tillbaka där jag började. Att det blev en cykeltur berodde en aning på att jag hade tänkt gymma tidigare på dagen, men inte kommit in på gymmet för att det inte var någon där när jag var där...

 

Under kvällen igår kikade vi på musikalfilmen Rock Of Ages, som var fånigt underhållande.

 

Nu har även halva min tid här nere i Australien gått.

 

Imorgon bär det iväg till Melbourne.

I fredags morse ringde klockan 06:20 för att starta en dag som innebar 40-50 mils bilresa ner till södra Australien och staden/byn/orten Denmark för lite helgäventyr. Bland svenskar i Perth, och kanske även bland australiensare, är det inget konstigt att åka iväg en 50-100 mil eller mer en helg för att kika på någon strand, träd, sten eller annat naturfenomen. Av denna anledning så packade familjen Wåke tillsammans med mig in sig i deras Jetta och rullade iväg söderut.

 

På vägen ner passerade vi en mängd påkörda och inte längre levande kängurur, några små orter med roliga namn som Kojonup, några kullar samt genom en nationalpark vid namn Stirling Range.

 

Efter ett antal timmars bilåkande med lite stopp var i framme i, vad det visade sig, idyllen Denmark, och namnet Denmark ska inte ha något som helst med det något mer kända landet Danmark. Det var dock ingen rast och vila i Denmark, utan incheckning och sedan in i bilen igen för lite bad och sightseeing. Först besökte vi en rätt fräck klippformation vid namn Elephant rocks, och sedan får var och en försöka fundera ut hur dessa klippor, med lite fantasi, såg ut? Ungefär vid samma ställe låg även en, i mängden i detta land, fin strand där några Wåkar badade och jag doppade fötterna. Dock var det svårt att njuta fullt ut, för just nu kryllar det av flugor i den här delen av Australien och just här var det överjävligt.

Gårdagen handlade mestadels om träning. Det är rätt kul att "resa" men att ändå leva Svensson-liv och göra saker som att åka till IKEA, handla mat, hämta barn i skolan samt träna, i och med att det är ett liv man sällan stöter på när man normalt reser, ialf vad gäller mina resor. När jag rest förut har det mest handlat om att umgåsas med andra turister och göra så mycket turistgrejer som möjligt samt festa, och det senare har ofta gjort att dagarna blivit kortare, p.g.a. sen uppstigning. Nu är det upp 7-8 varje morgon och vardagsliv istället.

 

Jaja, tillbaka till gårdagen, träningsdagen. Syrran och jag hade spanat in ett gym bredvid en stor mataffär och varit där och frågat om man kunde träna engånspass där? Det gick alldeles utmärkt om man avlade en avgift av 13 dollar per gång, typ 90 kr, så inte helt billigt. Gymmet var dock sproilans och anpassat efter den "nya" cross-fit-trenden med rep, kettle-bells osv. Så det blev ett rätt tufft pass med rejält illamående efteråt. Jag vet inte riktigt vad det beror på, men ofta blir jag illamående när jag tränar efter frukost. Syster yster hade en teori om att det kunde bero på ägg?

 

För övrigt körde jag till gymmet, och det var ju en upplevelse i sig. Det är rätt knöligt att komma ihåg att man sitter på höger sida i bilen och alltså har rätt mycket bil till vänster om sig... Detta gör gärna att man vill köra upp på trottoaren eller in i diverse saker på bilens vänstra sida... Jag klarade mig dock ifrån det, dock körde jag in på fel sida av en refug... Alltså jag tyckte att högertrafik var lämpligt just där för att det inte kom någon bil... Eller hur det nu var...?

 

Eftermiddagen nyttjade jag till en cykeltur på egen hand runt i delar av Perth. Just nu är temperaturen alldeles perfekt för saker som cykling, med 25 grader och lätt blåst. Man blir inte direkt svettig om man cyklar någorlunda normalt. Under cykelturen hände inte så mycket, men jag såg några enorma hus och ett gäng svarta svanar. I övrigt måste man ha cykelhjälm på sig i Australien, men man får köra bil med 0.5 promille i blodet...

Svarta svanar, trodde jag inte fanns innan.

Cykelhjälmsandreas.

 

Idag har jag och syrran åkt till ett ställe som heter Rockingham för att åka ut till en ö som kallas Penguin Island beroende på att det bor massa "little penguins" där, världens minsta pingvinart. Nu är det tyvärr så att det är svårt att se några vilda pingviner på dagarna för att de är ute och jagar fisk under dagarna, men de har några pingviner i "fångenskap" också. De i fångenskap är pingviner som varit skadade och som de tagit hand om, och vilka inte kommer överleva om de släpps tillbaka ut i naturen. Så vi såg en liten show med de tidigare skadade pingvinerna och fick lite information, men ute i naturen såg vi inga. Syrran hade dock sett vilda där en annan gång när hon varit där med sin familj med flera, så möjligheten fanns, men tyvärr såg vi inte vilda som sagt denna gång. Däremot såg vi ödlor och massa fåglar.

Tidigare skadade Little Penguins, som nu är bortskämda icke-vilda pingviner.

Penguin Island.

 

Rockingham i sig var en typisk mysig strandstad med massa nästan övergivna fina stränder.

 

I övrigt. Några SD-profiler visar sina rätta jag i en mobilfilm som Expressen släppt. Undrar just hur Expressen fick tag i filmen? ...och nästan lite otäckt lämpligt efter senaste opinonsmätningen. Kommer det här påverka SDs väljarstöd? Säkerligen något beroende på att de som tänkt rösta på partiet eftersom partiet blivit lite mer rumsrena inte vill göra det numera. Undrar även om Aftonbladet är medvetna om vilken reklam de gör för Avpixlat genom sin artikel om siten? Nu är inte Avpixlat så himla tokigt alla gånger, men vill man ha mer objektiv fakta om migrationsfrågor så rekommenderar jag återigen meritwager.wordpress.com. 

 

Tre filmer har jag även sett; Transsiberian, Boogie Nights och Punch-Drunk Love, och jag kan rekommendera alla.

Nu har jag spenderat en vecka i Perth och börjat komma in i rutinerna, och vad tycker jag om stan så här långt? Jag får spekulera och anta en del, men min bild så här långt är rätt bra. Stan är väldigt utsträckt, lite Los Angeles lik, och de flesta åker bil för att lokaltrafiken verkar vara så där. Det verkar även mest vara villaförorter och inte massa slitna miljonprojekt i förorterna som brukligt i Sverige. Det verkar vara en välmående stad utan många av de problem som Sverige satt sig i. Finns säkert en del dåligt också, förutom lokaltrafiken, men jag har inte stött på så mycket dåligt än så länge. I övrigt finns stränder överallt och vädret är ofta bra, vilket gör att man inte behöver åka härifrån för att leta sol, utan kan åka på, i min mening, mer intressanta semestrar.

 

Igår besökte jag och syrran IKEA, mest för att de säljer massa svenska delikatesser där som smågodis, hårt bröd, lingonsylt och dylikt. Smågodiset var inte det billigaste, typ 16 kr hektot, men gott är det. Det var rätt härligt att gå runt på IKEA och se hur mycket Sverige de vågar visa upp. Hemma i Sverige är det ju i princip fult att hissa svenska flaggan, lära folk svenska m.m., men på IKEA var det svenska flaggor överallt, inga svengelska namn på saker utan ÅÄÖ fanns kvar i produktnamnen, information om Sverige här och var osv. Jag måste säga att det är riktigt charmigt att ett sådant multinationellt företag inte glömmer sitt ursprung.

Välkomsttavla på IKEA i Perth.

Saga som snurrar runt. 

 

På kvällen kikade jag lite på Sagas cheerleader-träning, och hon är riktigt duktig på att hjula och ska snart ha uppvisning.

 

Idag har jag och syrran varit på stranden. Det är lite läskigt för mig att vara på stranden här. Min hud är allt annat än vad med stark sol, och den är inte speciellt tolerant mot stark sol överhuvudtaget. Om jag inte smörjer in hela kroppen med 30+ solkräm så blir jag bränd, det är helt galet, och trots det översta har jag inte varit med om maken tidigare. Jag har inte bränt mig rejält än, men blivit halvröd både här och där. Första gången jag besökte stranden missade jag tydligen att smörja en del av överarmen, som blev röd, när jag åkte inlines smorde jag inte in mig alls för att det var molningt och jag hade t-shirt, långa shorts osv, och tyckte mig varit ute i solen en del, ändå blev jag röd på båda armarna samt röd i nacken, och idag har jag små områden på fötterna som blivit röda trots att jag försökt smörja in mig minutiöst. ...och under dessa perioder har jag kanske varit i solen ett par timmar åt gången. HELT GALET!

 

Jag har kommit igång hyggligt med träningen också, och hunnit med 4a kortare pass med löpning och styrketräning sedan jag kom hit, och imorgon blir det att besöka ett gym tillsammans med syrran.

 

I övrigt.

 

Är någon förvånad över att SD verkar ligga över 10% av rösterna nu? Krisen i Europa kommer inte göra det bättre om Sverige fortsätter med samma politik som nu.

 

Inte för att jag tror att jag gillar Katrin Zytomierska, men ska hon verkligen få sparken för att hon tyckte en gym-modell var tjock? Var är yttrandefrihten på väg i Sverige, finns den kvar? Debatt är bra, men folk måste få tycka utan att bli av med jobben, speciellt när de tycker saker som faktiskt kan vara helt relevanta. Vad går man till gymmet för? Kan vara för att bli biffigare, få bättre kondis, gå ner i vikt o.s.v. Om modellen i sammanhanget hade det sista som mål, så är Zytomierskas inlägg helt relevant. Jämför detta med exempelvis; en bantningsmetod som något företag skulle ta betalt för, och som inte skulle ge något resultat... ...och varför trycka in övervikt som normalt i våra medvetanden mer än vad redan är gjort?

Fredagskvällen avslutades med grillning i Heath Coat med en annan svensk familj från Örebro. I och med att den familjen snart ska åka tillbaka gjorde mannen sitt bästa för att tömma barskåpet i min och Eriks strupar, så det blev lite större whisky-intag än vad som var tanken, men det är ju inget man lider av för stunden så att säga :-). En kul sak med Australien, eller ialf med Perth, är att det finns grillar, eller stekanordningar, i parkerna som man kan låna efter behov. Detta gör att folk sitter och äter grillad mat lite varstans i parkerna, utan att behöva tagit med sig något för själva grillningen, och inte heller behöver oroa sig för dåliga engångsgrillar osv. 1-0 till Australien vad gäller parkgrillning kan man säga. 

Utsikt från Heath Coat över Applecross i Perth där familjen Wåke bor för tillfället.

 

Igår besökte vi Fremantle, den delen av Perth där hamnen ligger och stränderna, om man hårddrar det lite. Stan är känd för att ha flera välbevarade byggnader från perioden runt år 1900, vilket kanske inte är revolutionerande för oss i Europa, men det är, ja, vackert (?). Vi knallade runt lite i stan, käkade mat och drack lite öl. Vi var på ett ställe där de tillverkade sin egen öl, och jag och Erik beställde in en bricka med 8a olika ölsorter i små glas, vilket jag tyckte var en rätt kul grej, och vilket jag inte sett i Sverige, men kanske finns? Ialf så fick vi in dessa ölsorter samt lite information om varje sort, vilket var både gott, lärorikt och trevligt.

Coolaste gänget på väg till Fremantle.

Här provade vi lite öl, men som ni ser är inte hela Fremantle så där jättefräckt vad gäller arkitektur. 

 

Under kvällen hade Erik och Juliana bjudit in en engelsk familj, eller engelsk och engelsk, de har precis blivit australiensiska medborgare, men de är från England från början. Detta var ett utmärkt tillfälle att få prata lite engelska ordentligt, och plus i kanten var att mannen i familjen hade ett mycket stort musikintresse vilket givetvis ledde till mycket snack om musik. ...och är det något britterna kan så är det musik :-).

 

Idag har vi åkt inlines. Erik hade ett par gamla som jag kunde låna, och det var med skräckblandad förtjusning jag snörade på mig rullskorna. Jag har typ aldrig åkt vanliga skridskor, och inlines hade jag provat en gång tidigare med vad jag mindes det som ialf någorlunda positiva resultat. Nog att rullskorna var i minsta laget, men det var rätt skoj och gick hyggligt. Det såg precis lika stappligt ut som andra nybörjare jag sett, men framåt gick det. Saga trillade dock och slog i handen och blev lite ledsen över det :-(.

Jag måste ju säga att det ändå ser rätt bra ut, men det finns ju en anledning att ena foten är i gräset :-). 

 

Nu under kvällen har jag fått ytterligare en i raden av goda middagar serverade till mig, vilket jag är sjukt tacksam för, och får lite dåligt samvete över, men tacksamheten är större än det dåliga samvetet.

 

I övrigt har jag bokat resa till Melbourne och åker dit den 21 november, och stannar som det ser ut 6 nätter.

 

Dagarna rullar på här nere i Perth med relativt späckat schema och en ganska jet-laggad Andreas. Som jag tidigare skrivit så sov jag bra och länge första natten här nere, vilket inte var så konstigt p.g.a. sömnbrist, men nu är det värre. Natten till igår handlade mestadels om att läsa en bok, biografi om Bruce Dickonson för tillfället, så efter att ha somnat vid 5 var uppvaknandet vid 8 inte speciellt skönt. Inatt har jag dock sovit bättre, dock vaknat rätt mycket, men det känns ialf som att jet-lagen börjar ge sig.

 

Igår var jag och syrran inne en sväng i centrala Perth, som tidigare beskrivits, är ett extremt kompakt Manhattan med skyskarpor fast på typ mindre yta än Örebro centrum. Det är inte billigre i Perth än i Sverige så någon shopping kommer jag inte ägna mig åt under den här vistelsen, och gjorde det således inte heller den här gången, dock var jag inne i en G-Star Raw-butik där en av de anställda var rätt imponerad över armbågslapparna på min skjorta. Försäljaren menade på att det modet inte riktigt kommit till Perth än, och jag menade att det nog är på utgång i Europa.

 

Det finns ett svensk-inspirerat hotell/restarang här som heter Maud's och som har svensk (?) inredning och även säljer lite svenska bakverk m.m. Allt detta svensk-inspirerade är dock lite så där i mina ögon, eller det har nog liksom stannat i tiden, för inredningen bestod främst av dalahästar, Carl Larsson kopior och bilder på kungafamiljen. Det verkar som hela världen bryr sig mer om svenska kungahuset, om man bortser från några royalister i Sverige, än normal-Svensson i Sverige. På jobbet är det nästan dagligen så att folk anser att kungen är den som bestämmer i Sverige. Av de svenska bakverken vad det princess-tårta som var lite svenskt, om det nu är det, annars var det inte mycket svenskt. Iofs hade de mörkt bröd till försäljning just igår, vilket är rätt nordiskt.

Det är verkligen en svensk fasad...

 

Eftermiddagen och kvällen ägnades åt klippning samt att kika på Lisas karateträning. Hon får snart grönt bälte, så snart får jag se upp när jag bråkar med henne :-). Kvällen ägnades sedan åt att bygga lego och promenera.

Jag får akta mig för Lisa :-). 

 

Idag har jag och Juliana varit på stranden, för idag var det 30 grader varmt. Stränder verkar det finnas överallt här nere, så det är bara att välja och vraka. Nu kommer jag inte ihåg vilka vi åkte till, men vi besökte ett par stycken ialf. Det blev även fish & chips och det var betydligt godare än vad jag mindes det, och då pratar jag om fisken, chips är ju ungefär lika halvgott överallt.

Kortare hår, nya solbrillor, klassisk strandkort och obligatorisk sol t-shirt på :-). 

 

Dagen startades dock med en 20-minuters löparrunda i värmen, och det var jobbigt.

 

Nu ikväll ska vi ut i någon park och äta.

 

 

Nu är jag framme i Perth, efter en otroligt lång och seg flygresa. Jag tror aldrig jag tidigare i livet varit så trött som jag var igår när jag kom fram hit. Eftersom flyget mellan Arlanda och Frankfurt avgick kl 06.00 på måndag morgon ansåg jag att det inte var någon bra idé att sova natten innan, bland annat eftersom jag var/är för snål för att sova i en skön säng vid Arlanda, vilket kanske hade kunnat lett till några timmars sömn :-). Sedan att försöka få någon sömn under flygningen mellan Frankfurt och Singapore var inte heller det lättaste i och med att flygningen skedde under svensk dagtid samt att jag i princip inte kan sova på flygplan i och med att jag innerst inne är rätt säker på att planet snart ska störta, och det vill jag ju vara beredd på... Under sista delflygningen mellan Singapore och Perth lyckades jag dock somna till i korta perioder. Väl framme i Perth så hade jag ialt inte sovit något direkt på två nätter, vilket är alldeles för mycket tid utan sömn för mig, så jag lade mig här runt 20:00 aussie-tid och vaknade 11:00 morgonen efter, utvilad :-).

 

Madde ska ha ett MYCKET stort tack för skjutsandet till Arlanda, eller hemkörandet av min bil, beror ju helt på hur man ser på det, men inget är ju mindre värt det andra :-).

 

Annars gick resan bra, och Singapore Airlines imponerade med både bra service och en Airbus 380, världens största passagerarplan. Det är helt sjukt, eller det är det säkert inte om man är bra på aerodynamik eller vad det heter, att en metallpryl med två våningar kan FLYGA hela vägen från Singapore till Frankfurt. Det måste vara så sjukt mycket bränsle som hänger med från start.

Försöker lyssna in mig lite på Muse senaste platta, och det är ju musikalisk porr som vanligt samt varierande så det förslår. Anledningen att jag lyssnar är att jag ska se dem i Malmö i början av december, och egentligen inte lyssnat så där jättemycket på dem innan. Vill inte hamna i oigenkänningstråkigheten som ofta drabbar mig på konserter när jag inte känner igen så många låtar. Hittills gillar jag låten Panic Station bäst.

 

Nu är det snart dags för Australien. Kl 6 på måndag morgon lyfter flyget från Arlanda till Frankfurt och sedan vidare över Singapore och så Perth. Inga fel med semester, var alldeles för länge sedan. Resväskan är hämtad, biljetterna utskrivna och imorgon blir det packning.

 

Funderar på om jag ska bli lite härligt full idag, så jag är riktigt seg och härlig imorgon, och således bara vill vara hemma och packa hehe...

 

Det är alltid värt att prova, även om det kostar pengar, känns jobbigt m.m, även om det inte blir lyckat. Sitter man hemma i soffan händer sällan något oförutsett.

 

Har jag skrivit, för mitt eget minne när jag blir gammal och inte den här servern har pajat, att Meze är en, något dyr, men en restaurang med fantastiskt god mat!?

 

Apropå mat, så genomfördes andra delen av Nisses kök i onsdags. Mat av mig; en wok med kyckling, grönsaker, oliver och teriyaki-sås, vin av Bias; White Tower om jag minns rätt och musik av Nils; Mumford & Sons nya. Precis som förra gången var allt lyckat bara att musiken hamnade i skymundan.

 

Follow me är inte så tokig den heller.