För minnen och grunda analyser i stunden

Nu är det ungefär två år sedan Sanjin gick bort, och jag hade helt glömt bort det. Jag läste en blogg här om dagen som påminde mig om att det var årsdagen av hans bortgång. Undrar om det är bra eller dåligt att man inte kommer ihåg sådana saker? Betyder det att man egentligen inte bryr sig eller att man bara är bra på att gå vidare? Hursomhelst blir ingenting bättre av att gå och deppa själv. När jag tänker efter så hade jag inte en tanke på årsdagen av morfars bortgång heller. Är det egoistiskt eller bara normalt? Jag tror det är ganska normalt. Jag tyckte väldigt bra om både Sajje och morfar. Någon liknande person som Sanjin hade jag aldrig träffat innan och kommer nog inte göra nu efter heller. Han var så väldigt positiv, en person som fick andra att må bra och få dem att vara sig själva. När jag ville åka på en längre utlandsresa var Sajje den enda jag verkligen ville åka med :-). Det blev två resor under ett halvår, dock inte så långa men värdefulla.
Morfar var också en härlig person med en underbar humor. Han hade en grym känsla för kvalité och gillade inte att köpa skit :-). Något jag måste ha ärvt i direkt nedstigande led på något sätt :-). Fick man något av morfar var det alltid riktigt bra saker. Jag kommer speciellt ihåg fotbollen jag fick, det var en dyr Select boll. Morfar hade köpt en billig först, men sedan ångrat sig och köpt en mycket bättre till mig istället. Den första hade han kvar hemma hos sig, så att jag kunde leka med den där. Det är bland det mest kärleksfulla någon gjort mot mig... Han var fotbollsmålvakt också när han var yngre. Jag brukar alltid tänka på honom när jag står i mål, när jag tycker det är nervöst eller jobbigt.

Vad händer ikväll? Ingen aning... Hjälpa Erik vid 10 imorgon ialf, så jag måste upp "tidigt" imorgon :-).