Doggie!!!

Jag namnde i forra inlagget att vi hade med oss en hund sista biten till Machu Picchu.

Hunden befann sig ialf pa campingplatsen nar vi kom dit, och det ar inget ovanligt med att hundar springer lost i Peru. De verkar behandla hundar ungefar som vi behandlar katter i Sverige, de tar hand om dem men later de vara ute om de vill. Det finns sakert massa herrelosa hundar ocksa, men vi har stott pa ett antal hundar som verkar ha sin bas nagonstans men som sedan far ga ut om de vill.

Ialf... Guiden Percy bjod denna nu aktuella hund pa lite overbliven mat, och det tillsammans med att andra i gruppen halsade lite pa hunden gjorde tydligen att denne faste sig vid oss. For ovrigt tror jag det var en tik sa jag kommer kalla hunden henne nu :-).

Nar morgonen kom for den sista etappen mot Machu Picchu var hon med oss medan vi vantade pa att fa borja ga vid check-pointen, sedan nar vi val borjade ga foljde hon med oss hela vagen fram till Machu Picchu. Historien kunde mycket val slutat dar, men sa ar inte fallet :-). Hon foljde aven med oss nar vi gick runt i Machu Picchu till vakternas fortret. De forsokte fanga henne flera ganger men misslyckades hela tiden, men till slut tror jag att de fick tag i henne, och vi trodde att vi sett henne for sista gangen...

Bade hunden och JC var fundersamma over hur vi skulle komma forbi jordskredet :-).

Trott efter att ha gatt upp tidigt och vandrat.

Nar vi sa manga timmar senare, nere i Aguas Calientes, atit klart och fatt vara kroppar masserade skulle vi motas upp pa en restaurang for att i samlad trupp ta oss tillbaka till Cusco, vem dyker upp da, jo HUNDEN :-). Det ska tillaggas att det ar en halvtimmes bussresa fran Machu Picchu ner till Aguas Calientes, sa hur hon tagit sig dit ar en gata. Kanske fangade vakterna henne for att sedan slappa ut henne nere i byn, annars tog hon bara en senare buss an oss :-).

Hon foljde sedan med oss till taget som skulle ta oss till Cusco och lyckades aven smita forbi vakterna dar och komma pa taget, men dar var det till slut stopp for henne :-(. Konduktoren kande sig, efter att ha fragat overordnad, tvungen att kasta ut henne fran taget. Nar han gjorde detta mottes han av visslingar och burop :-). Hon var valdigt popular kan man saga :-). Far hoppas att hon har det bra var hon nu befinner sig!!!

Hej da, snyft, snyft...

Kommentarer
Postat av: Allan

Guld. Kommer vara ett helt sjukt drag på ritz i mellandagarna. Hörs!

2010-12-15 @ 15:33:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0