Trötthetens och ensamhetens apati...

Hur ofta är det inte jag kommer hem från jobbet, efter att under hela eftermiddagen längtat efter att få komma hem och slappa, och sedan fastnar i ett fullständigt apatiskt tillstånd? Jag kan inte ta mig för egentligen någonting, och har samtidigt ingen lust att ta tag i någonting heller... Inte ringa någon, inte sätta på någon film, ingenting... Isället sätter jag på lite för hög musik, uppdaterar Facebook i OCD-maner, och bara hoppas att någon ska höra av sig, så att jag får slippa bestämma själv... Jag väntar typ in morgondagen, då jag kan göra sådant jag borde göra idag istället...

Är det ett milt drag av Asperger? Att planeringen med löpning efter vilan efter jobbet inte "gick" att genomföra på grund av det värdelösa vädret? Att ställa om hjänan på att göra någonting annat tar all kraft, så istället blir det ingenting...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0