Bitter igen...
Jag tycker ändå jag hållit skenet någorlunda uppe under veckan, och ältat det svårförsteliga vikariat-beslutet med lika förbluffade jobbarkompisar, och försökt undvika de som tagit beslutet. Ja, jag är en fåntratt, men det känns ändå lite bra att göra så :-). Men som sagt, har ändå inte känt mig så ilsken, men idag när högsta chefen slutade, som jag måste säga att jag absolut inte haft något som helst emot tills nu, har bitter- och ilskenheten ökat igen. ...och den härliga hyckleri som infinner sig när man säger "hej då" till varandra ska man inte prata om... Mycket av "skönt att få det här överstökat!!!". ...och det kanske mest tragikomiska är att det inte ens behöver vara chefen som slutade som varit ledande i beslutet, utan det kan vara en annan chef som jag hittills haft en väldit bra relation med, men nu är det inte så bra längre :-). Tyvärr måste jag nog ändå säga.
Blir en spännande vår det här...
För att mildra min irritation har jag under hela veckan kikat på dokumentärer från Afghanistan-kriget, de soldaterna har det ändå värre än jag ;-).
Kommentarer
Trackback
