Första dagen på Primavera Sound

Idag när jag skriver är det den 7 juni 2016 och jag befinner mig i Toulouse, men det jag skriver om ligger några dagar tillbaka i tiden. Jag kommer även skriva flera inlägg för att det inte ska bli så långt.
 
Det blir dessvärre inga bilder för uppkopplingen är långsam.
 
Dagen/kvällen den 2 juni 2016
 
Den här dagen har jag delvis skrivit om, men inte eftermiddagen och kvällen. Att det blev så att vi åt peruansk mat berodde på att jag lärde känna Angie, som studerade i Örebro, för många år sedan och som ursprungligen är från Peru men bor i Barcelona. Hon hängde på oss till Primavera Sound och även till restaurangen El Señorio som ligger rätt nära Sagrada Familia i Barcelona. Där åt vi typ sill till förrätt och friterad bläckfisk till huvudrätt. Personligen tyckte jag att förrätten smakade riktigt intressant men att huvudrätten var rätt trist.
 
Sedan tog vi en taxi till Parc del Forum vid havet i norra Barcelona där festivalen ägde rum. Ett knepigt men vackert område med solpaneler och diverse betongkonstruktioner. Även mycket asfalt så det blev inte så dammigt som det brukar kunna bli när det är gräs. För att få festival-bandet var en tvungen att legitimera sig, vilket inte brukar vara så krångligt så länge en har med sig sin legitimation. Det hade dock inte Robert... Det löste sig som tur var ändå efter lite lätt diskussion med vakten. När vi fått banden gick vi till ett köpcentrum i närheten för ett par öl eftersom ölen var förhållandevis dyr inne på festivalområdet.
 
Väl tillbaka på festivalområdet satte vi oss i det perfekta vädret och kikade på Cass McCombs som jag aldrig hört tidigare eller efter, men som lät bra. Det kan även berott på det trevliga vädret och umgänget så klart :-). Efter att ha fått i oss något vegetariskt som kallades för fuego knallade vi bort för att se Daughter. Det är ett band som spelar lugn musik och som jag försökt lyssna på tidigare men med dåligt resultat :-). Jag har tyckt det varit för tråkigt helt enkelt. Konserten var dock riktigt bra och sångerskan som sjöng magiskt gav ett genuint blygt och tacksamt intryck. Ovanligt att se en artist som rodnar så på scen :-). Konserten blev således en stor positiv överraskning. Vi lämnade dock lite innan konserten var slut för att se Destroyer som är ett annat band jag tidigare heller aldrig hade hört talas om. Det jag minns av konserten var att det lät bra och att de använde en hel del blåsinstrument. När Destroyer var slut gick vi och köpte mer alkohol och lyssnade lite halvdant på Air. Alltid kul med en "Sexy boy" men som jag minns det lade vi inte så mycket krut på konserten i övrigt. Vid 22.20 var det dags för kvällens andra stora positiva överraskning och det var Explosions in the Sky. Ett instrumental-band som överraskade mig, och som mycket annat av line-upen inget jag hört innan. De får jag nog kolla upp lite när jag kommer tillbaka till Sverige. Nästa band var dock Tame Impala, och det var väl ett av få band under festivalen som jag hade lite koll på. Sångaren med sin konstiga röst levererade och konserten var bra. Sedan hände dock något, antingen blev det något fel eller så gick de bara av, för vår känsla var att konserten tog abrupt slut, vilket det senare visade sig inte skett. Det sista stora bandet för kvällen, och även den största positiva överraskningen, var LCD Soundsystem. Det är också ett band jag försökt lyssna på hemma men mest blivit besviken. Live var de dock fantastiska. Vilket jävla drag! Precis sådan musik jag själv skulle vilja göra. Instrument-baserad dansmusik med rena melodier. När jag lyssnat på det nu efteråt har jag dock inte heller tyckt det varit så bra, men live oj oj oj! Det sista vi såg under vår första festival-dag var Neon Indian, men vid det här laget runt 03.00 var vi trötta och bestämde oss efter ett par låtar att ta oss hemåt.
 
Att hitta en taxi efter en festival som har totalt omkring 200 000 besökare var dock inte lätt. Det blev till slut så att vi tog spårvagn istället för att komma närmare vårt boende. På något märkligt sätt kom dock inte Robert med spårvagnen, så jag och Angie åkte iväg utan honom eftersom det var omöjligt att komma av den proppade spårvagnen. Eftersom Robert varit hett villebråd på den kriminella marknaden tidigare ringde jag honom och undrade hur vi skulle lösa detta. Roberts idé var att hitta en taxi, vilket jag också tyckte var en bra idé, men vilket givetvis var en idiotisk idé vid den tiden. Hursomhelst kom dock Robert på nästa spårvagn och efter att jag gett honom usla instruktioner om var han skulle gå av för att möta oss (Marina) så återförenades vi någon halvtimme senare. I Marina hittade vi inte heller någon taxi utan gick till Barcelonas egna triumfbåge, och där hittade vi till slut en taxi, men då var vi nästan hemma redan... Efter ett besök i Raval med förvånade grannar var det sedan en "ny" dag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0