Paris - Dag 1
Tanken på morgonen var att jag skulle ta en spårvagnslinje för att komma till bussen, men när jag kom dit var det 30 minuter till nästa avgång och jag visste inte hur lång själva resan skulle vara till bussen. Jag bestämde mig därför att börja knalla de fem kilometerna till bussen. Efter 3/5-delar kom det dock en buss som jag hoppade på för att ta mig den sista biten till Haluchère därifrån bussen skulle gå.
Det var Megabus den här gången, och det har varit de mest trånga bussarna av de jag åkt med. Innan jag gick på bussen träffade jag ivorianen Tsonga som kunde översätta vad busschauffören sa osv, trevlig kille. Det blev en hungrig bussresa eftersom jag inte ätit någon frukost, och först någon halvtimme utanför Paris efter 5-6 timmars bussresa fick jag möjlighet att köpa en macka på en mack. Sedan har jag svårt att förstå de som fäller sina säten på en buss utan att fråga de bakom. Jag hade en tant framför mig som ständigt försökte fälla sitt säte, men det gick dåligt eftersom det antagligen var något fel på sätet vilket gjorde att det åkte upp igen efter en stund :-).
Framme i Paris stannade bussen vid Gare Routière de Bercy som ligger nere vid Seine, och jag hade mitt boende vid Gare du Nord. Jag hade så klart kunna ta tunnelbana eller något annat färdmedel men jag bestämde mig för att gå, vilket enligt Google Maps skulle ta en dryg timme. Jag gick och gick, tog en kaffe, och gick och gick, och till slut var jag framme vid hostelet Smart Place Paris. Redan på vägen såg jag mycket svenskar och irländare.
I mitt rum på hostelet fanns det sex sängar och alla utom min var upptagna av irländare :-). Jag var absolut den enda svensken på hostelet, för svenskar bor inte på det sättet i onödan, och över 50 % var säkerligen irländare.
Jag visste sedan tidigare att jag hade en del löst bekanta som också var i Paris för att se matchen. Jag hörde av mig till Frasse och vi bestämde att jag skulle möta upp dem i deras hyrda lägenhet. Förutom Frasse var det en Kim, en Martin och en Samuel. Förutom Kim var jag bekant med de andra sedan tidigare. De bjöd på några öl innan vi mötte upp några ytterligare svenskar varav jag bara kände igen en, Larsson.
Vi hade sedan fått reda på att mycket svenskar skulle mötas upp utanför en pub inte så långt fran Place de la Bastille och där var det drag när vi kom dit. Det var väldigt mycket svenskar där och svårt att ta sig fram. Även en del irländare fanns på plats. Det sjöngs ramsor och var en alltigenom trevlig stämning. Både svenskar och irländare festade tillsammans.
En irländare har tagit sig upp för att sjunga ramsor :-).
Några av de roligare ramsorna var "Den som inte hoppar är SAS-pilot", "Go home to your ugly wives", "You're shit but you're girls are fit". De sista två var med melodin till "Go West".
Lite senare från andra hållet.
På en smal bilväg i krokarna började trafiken stoppas för diverse lekar, och det verkade som de flesta bilförare tyckte det var roligt med tanke på den glada stämningen. Alla bilar fick givetvis åka igenom efter hand.
Det var hur mycket folk som helst, och både svenskar och irländare, men jag såg inget bråk och inga poliser. Efter hand kom dock polisen och stängde av vägen där bilarna stoppades. På det här sättet var det hela tiden. Irländarna var helt fantastiska. Väldigt trevliga. Jag såg inte heller några svenskar som ställde till det. Det här trots att det sjöngs nidramsor ständigt. Otroligt härligt att det kan vara på det här sättet. Av de supportrar jag sett är det nog främst engelsmän som inte kunnat bete sig, annars har det varit mycket god stämning.
I övrigt verkade det som hela Paris tyckte det var exotiskt med alla svenskar. Det filmades och togs kort om vartannat. Även den kravallutrustade polisen med gevär med kikarsikten uppträdde trevligt och folk fick ta kort tillsammans med dem, samt att de visade vägen.
När klockan sedan var omkring 1-2 bestämde jag mig för att gå hem och sova, men då hade tunnelbanan stängt, så det blev en lååång promenad till hostelet igen, och det var härefter jag fick blåsor på fötterna.
Kommentarer
Trackback
