Tjernobyl
2 oktober 2016
Det här kändes, och känns delvis fortfarande, som en ganska dum idé. Alltså att åka och besöka kärnkraftverket i Tjernobyl. Jag vet ju med mig att jag definierar alla onormala kroppsliga symptom som cancer, och nu kommer jag vara ännu mer övertygad om att jag har cancer när det händer nästa gång. Samtidigt ska det inte vara så där väldigt farligt att besöka området kring Tjernobyl numera under kortare perioder, så jag hade sannolikt ångrat mig väldigt mycket om jag aldrig åkt dit. Men nu är gjort gjort och jag tycker det är skitfränt, och förhoppningsvis dör jag inte tidigare heller :-).
Turen startade som tidigare nämts vid 08.00 på Maidan-torget i Kiev. Därifrån bar det av i minibuss mot området kring kärnkraftverket i Tjernobyl, och resan tog en dryg timme. För att komma in i den första zonen var vi tvungna att passera en check-point och därefter började äventyret. Först besökte vi en av de många övergivna byarna i området för att sedan åka vidare till den nästan övergivna mindre staden Tjernobyl för att äta. I zonen bor det knappt 200 personer permanent, vilka verkar klara sig bra, samt att det är en mängd arbetare som bor i Tjernobyl-staden eftersom de arbetar med att bygga en ny sarkofag osv runt reaktor 4 på själva kärnkraftverket. Att det fanns en massa människor som bodde och arbetade i området lugnade mig en aning :-).
De här skyltarna fanns överallt, och de talar för sig själva...
Efter maten bar det av till ett övergivet barnhem.
Inne på barnhemmet.
Sedan började det roliga när vi åkte till själva kärnkraftverket. Som jag sa så arbetade det en hel del folk där och allt såg rätt normalt ut. Det var även hundar som sprang omkring och gott om enorma fiskar i kanalen utanför verket. Det var egentligen ingenting som tydde på att allt var mer eller mindre förpestat av radioaktivitet.
Reaktor 4 omsluten av den rätt snabbt byggda sarkofagen och som var tänkt att hålla i 30 år. Nu har det gått 30 år och därför är en ny sarkofag färdigbyggd, men som tur var hade den inte täckt över den gamla än, men det ska ske snart.
Den nya sarkofagen som ska täcka över den gamla. Sedan fattade jag det som att den gamla sarkofagen ska smältas ned så att det radioaktiva ska kunna forslas iväg för någon slags slutförvaring.
Sedan var det dags för det kanske mest spännande med hela turen, att besöka den övergivna staden Prypjat. Prypjat var/är en stad där ungefär 50 000 invånare bodde varav de flesta arbetade på kärnkraftverket i Tjernobyl. Efter katastrofen evakuerades dock alla och staden övergavs helt.
Skylten vid infarten till Prypjat.
Väldigt onyttig! Mellan 0.10 - 0.20 är mer normalt.
Väl framme i Prypjat upptäckte vi att staden var väldigt övervuxen av diverse träd och växter. Det var svårt att få en överblick av staden således, men en slogs av att många av de övergivna husen ändå såg rätt fräscha ut. Vi besäkte rätt många byggnader och fick även gå in i dem, och det var bland annat: bio, sporthall, teater, badhus, fotbollsarena, nöjespark, skola med mera. En mycket underlig upplevelse.
Bion var sliten.
En handbollsmatch hade nog gått att spela om vi städat upp lite.
Radiobilar som sett sina bästa dagar.
Pariser-hjulet är nog den mest vanliga bilden från Prypjat.
Fotbolls-arenan var dock rejält övervuxen.
Nästan som vilket hyreshus som helst i Sverige.
Alléhallen.
Skolsal.
Jag vet inte riktigt hur länge vi var i Prypjat, men det var nog ungefär ett par timmar, och det var kanske det mest intressanta jag gjort i hela mitt liv. Nog att det var några grupper av turister i staden, men det var verkligen inte så att det var turister överallt, utan en kände det verkligen som att en gick runt i en övergiven stad. Mycket udda upplevelse.
Sedan bar det tillbaka emot Kiev. Vi stannade till vid två checkpoints var vi var tvungna att testa om vi hade fått med något radioaktivt material med oss. Alla klarade sig och testen övervakades inte så där väldigt noga.
Vi stannade även till vid den kända Tjernobyl-skylten. Sedan stannade vi även vid en affär i Tjernobyl-staden där det var en massa arbetare från området och de verkade mer än udda :-). Robert tyckte att de var det roligaste med hela resan. Jag kan inte hålla med om det, men speciella var dom :-).
Sedan tog det nog ett par timmar för att komma tillbaka till Kiev med anledning av att så många andra åkte hem efter lantliga utflykter till landet under helgen.
På kvällen senare försvann Robert ut på egna äventyr en sväng medan jag och Tobias gick till restaurangen Mafia för att äta sushi samt försökte boka taxi av en ryskspråkig gubbe i vår reception. Han hade dock någon app på sin telefon som översatte allt en sa, så det gick bra :-).
3 oktober 2016
Vi hade inga större problem att komma upp på morgonen, och den här taxi-resan blev billigare än på vägen till Kiev vilket var förväntat. Efter lite trassel eftersom min väska vägde lite för mycket lyckades vi checka in och vi hade sedan en lugn flygresa hem. Nettbus tog oss sedan tillbaka till Örebro, och här är vi nu :-).
Sammantaget var det en mycket bra resa. Det hade varit bättre att åka till Tjernobyl på fredagen, men det gick inte för oss att lösa. Det gjorde att vi inte spenderade så mycket egen tid i Kiev, utan det mesta var uppstyrt med olika turer osv. Ingen större katastrof dock. Jag kan definitivt rekommendera Kiev, och det är billigt, men förvänta er inte att alla pratar engelska.
Kommentarer
Trackback
