Den 25 januari 2017 i Dubai
Det blev tydligen en osanning i det senaste inlägget angående att vi skulle till någon bar. Tiden sprang iväg när vi var på hotellrummet och sedan spelade Sverige mot Frankrike i handbolls-VM och när det var slut kände vi att det var för sent för att göra något, så det blev att sova istället. Jag och Bias missade dock första halvleken av matchen eftersom vi gick iväg till den libanesiska restaurangen Al Safadi för lite kvällsmål. Maten var helt ok, men "inget att skriva hem om" så att säga. Sverige förlorade för övrigt :-(.
Fast nu var ju främst tanken att jag skulle förtälja vad som hände under den 25 januari 2017 och inte tidigare.
Dagen började med att vi efter frukost tog en taxi till Mall of the Emirates, och det främst för att kika på den skidbacke som finns där. En aning underligt kan tyckas, men det finns alltså en 400 meter lång skidbacke i en galleria mitt i öknen här i Dubai. Vad det kostar att underhålla detta vill jag knappt veta...?
För att få komma in i själva anläggningen måste en betala en summa pengar vilket vi inte ansåg nödvändigt, så vi bevittnade istället märkligheten från de fönster som vetter från gallerian in i skidbacken.
Annars knallade vi mest runt i gallerian med mig jagandes Pokémon (det finns Wi-Fi lite överallt här). Jag köpte även ett par skor också (det är reor överallt här nu), men annars blev det endast en kopp kaffe innan vi åkte tillbaka till hotellet igen.
Under båda taxi-resorna pratade vi med taxi-chaufförerna om hur de arbetade osv. Tydligen så arbetar en taxi-chaufför i 12-timmarspass varje dag alla dagar i veckan, så inga lediga dagar. Alla är även gästarbetare och det är omöjligt för dem att bli medborgare i Förenade Arabemiraten. De vi pratade med hade även kvar sina familjer i sina hemländer (Nepal och Sri Lanka) och jobbade för att kunna skicka pengar till sina familjer i hemländerna. Den ena sa att han besökte sin familj några månader vartannat år. Utan att dra några förhastade slutsatser så är nog inte steget väldigt långt till att försöka söka asyl i exempelvis Sverige istället. Nu är ju risken att bli utvisad som exemeplvis asylsökande nepales i Sverige överhängande, men om en har, eller påstår sig ha, ett annat medborgarskap bör tanken kännas lockande...
Nåväl, att vi skyndade oss tillbaka till hotellet var för att vi under eftermiddagen skulle ut i öknen för lite olika äventyr.
Mohammed från Pakistan hämtade upp oss i en 4W Toyota, och vi fick senare sällskap av en familj från Irland som nyligen anlänt till Dubai från Australien.
Turen började med att vi kördes ut i öknen (jag frågade om namnet på öknen men jag kommer inte ihåg vilket svar jag fick) till ett ställe där en kunde köra fyrhjuling och köpa lite souvernirer. Då kände vi att det här blir väl något halvdant skit, vilket en inte är helt ovan med efter alla resor...
Tji fick vi dock, för det blev sedermera riktigt trevligt. Vi åkte sedan i en lång kolonn av bilar ut mitt i öknen för fotografering vilket var riktigt härligt. Det var riktig öken med rödgul sand och blåst.
Ökenpojkar!
Efter lite foton blev det ökenrace med bilarna. Vi skumpade runt bland sanddynorna så pass mycket att både Nisse och Bias började känna av illamående, men jag tror trots det att de, precis som jag, tyckte det var riktigt skoj.
Det såg ut så här, men väldigt ofta kördes det snett på sandkullarna osv. Mohammed bedyrade dock att han bara vält en gång, och vi välte inte under vår tur :-).
Sedan blev det ett stopp till för att kika på solnedgången. Nu hade det dock blivit mer blåsigt och rätt kallt, så det var inte helt bekvämt, men vackert.
Inte alls ovackert!
Sedan for vi vidare till vad som vad jag tror skulle föreställa, eller kanske någon gång varit, ett beduin-läger. Där bjöds vi på mycket mat och kunde göra diverse aktiviteter som att rida kamel, röka vattenpipa och åka sand-board. Vi nöjde oss dock att åka lite sand-board och klä ut oss till lokalbefolkning :-).
Lägret.
Efter att vi konverterat blev det så här.
Kvällen bjöd sedan även på en magdansös och någon man som snurrade runt konstant i 10 minuter medan han även hade saker i händerna. Det gick även att köpa öl här vilket var välkommet :-).
När vi sedan åkte tillbaka mot hotellet kändes det som att det tog en evighet på grund av all trafik, trots att Mohammed körde som en biltjuv :-). Hem till hotellet kom vi dock hela och lite sandiga och riktigt nöjda med eftermiddagen.
Väl tillbaka på hotellet blev det att duscha och göra sig i ordning för att besöka ett par barer. Nisse kände sig dock risig och stannade hemma. Jag och Bias valde dock att besöka skybaren The Vault på hotellet JW Marriott. The Vault ligger på våningarna 71 och 72 i hotellet och har därmed en bedårande utsikt. Drinkarna var dyra, omkring 250 kronor, men då bör en räkna in att det är gratis att åka upp till baren. Det är ju nämligen inte alldeles ovanligt att det kostar för att åka upp i byggnader för att se på utsikter. Vi nöjde oss med en drink var, varav min kom in rykandes i en låda, och en öl, som jag dock spillde ut en del av över mig och inredningen, innan vi for vidare.
Utsikten från The Vault med havet till höger.
Vi var sedan lite i valet och kvalet med var vi skulle ta vägen. Klockan hade blivit efter 12, och allt stänger 03 här, så vi var inte så sugna på att åka längre bort, vilket kanske hade blivit roligare, men vi valde att åka till The Music Room som ligger på vägen mot vårt hotell. Där visade det sig vara mer eller mindre tomt trots att ett i mitt tycke väldigt bra cover-band spelade. Även själva lokalen var fräck, men det verkade inte vara "the place to be" under en onsdags-kväll.
Det blev sedan en taxi tillbaka till hotellet efter en relativt lugn och tidig kväll.
Kommentarer
Trackback
