En dag i Engelbrekts fotspår
Min tanke från i förrgår realiserades igår. Jag tog först med Valentina genom ett vamt Örebro för att besöka Sankt Nikolai-kyrkan med målet att hitta Engelbrekts grav. Det gick väl helt ok, men som det verkar är ingen helt säker på var Engelbrekt faktiskt begravdes. Även om det blev en liiten besvikelse var det ändå intressant att besöka själva kyrkan, för det har jag inte gjort, om jag någonsin gjort det, på väldigt många år. Trots att Engelbrekts grav är okänd finns det ett kapell tillägnat Engelbrekt i kyrkan och även en minnestavla, eller vad det kan kallas, i kyrkan.
"Det" i Sankt Nikolai-kyrkan som visar att Engelbrekt antagligen är begravd när. Bakom väggen ligger Engelbrekts kapell.
Efter kyrkobesöket blev det lite pasta på Pastabaren i Galleria Oscar C. Billigt och bra.
Nu ville jag fortsätta i Engelbrekts spår och försökte därför få tag i en bil så att jag och en medtvingad Valentina kunde ta oss till platsen där Engelbrekt antagligen mördades. Peter ställde upp, så vi kunde låna han och Johannas bil. Tack för det!!!
Innan vi åkte iväg blev det dock ett besök till Engelbrekts-statyn på Stortorget utanför Sankt Nikolai-kyrkan :-).
Jag och Engelbrekt :-).
Ja, sedan cyklade vi iväg till Johanna och Peter för att låna bilen.
Platsen där Engelbrekt anses ha blivit mördad ligger på en holme i Hjälmaren en bit utanför Stora Mellösa vid Göksholms slott. Att Engelbrekt mördades utanför Örebro någonstans visste jag sedan innan men att det fanns ett slott utanför Stora Mellösa hade jag ingen aning om. Slottet är dock privat och därmed inte öppet för allmänheten vad jag föstår.
För att komma ut till Engelbrektsholmen, som holmen heter numera, måste en gå några hundra meter genom skogen. När en kommer fram till holmen möts en av en väldigt trevlig plats där det verkar som att det går att grilla och fiska. En väldigt lugn och vacker plats. Det var en positiv överraskning i sig, och naturupplevelsen blev nog större än själva minnesstenen. Förutom att platsen var väldigt lugn och vacker var det inte heller något folk där. Det är nog inte så konstigt, men det är en fin sak med Sverige, att väldigt historiska platser kan vara så lugna.
Minnesstenen. Vi hade tur att det inte regnade mer än vad det gjorde, för vädret hade blivit lite rörigt under dagen. Det var lite småblött att gå igenom skogen, men det gick även med sneakers.
Sverige-vackert.
Jag blev helnöjd med dagen. Kul att ha lite sightseeing på hemmaplan. Egentligen vet jag ganska lite om mina egna hembygder, och det är kul att försöka förbättra den kunskapen.
Kommentarer
Trackback
